400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: träsnitt (Sida 2 av 2)

Uppvaktning vid krubban

detalj från uppslag med krubbscen med Maria, Josef och Jesusbarnet
24 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 157 av 400:
Tryckt tidebok med illustrationer kring Jesu födelse

I en illustrerad tidebok är naturligtvis händelserna kring Jesu födelse ett populärt motiv. Denna bok med titeln Ces presentes heures … , utgiven i Paris år 1519 av Simon Vostre (verksam 1488-1520), finns vackra tryck som illustrerar händelser ur bibeln.

uppslag med krubbscenen och tryckt text med initialer i rött och blått

Herdar uppvaktar vid krubban.

Närheten till handskriftstiden avspeglas i de vackra initialerna i guld, rött och blått, som lyser upp sidorna. Det fina skicket visar att boken varit mycket sparsamt eller varsamt läst. Kanske den i första hand varit något av ett föremål att beundra för sitt vackra utseendes skull, och mindre för daglig läsning.

uppslag med de tre vise männen och ett textuppslag

De tre vise männen kommer med gåvor.

På bilden ovan uppvaktas Jesusbarnet av de tre vise männen med sina gåvor. Vi hoppas att även ni, våra läsare, får en och annan julklapp en dag som denna.
Boken har hyllsignum: Rar. Utl. 4

Med detta inlägg önskas alla följare och läsare av bloggen en riktig God Jul!

Text och bild: Helena Backman

Konstrytteri på cirkus

delja från affisch med bilder av akrobater, en del till häst
27 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman

Kistebrev med Martin Luther

31 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 141 av 400:
Kistebrev med Martin Luther från 1836

I dag är det 500 år sedan Martin Luther ska ha spikat upp sina 95 teser i Wittenberg den 31 oktober 1517, vilket ledde till den protestantiska reformationen.  Därför firas reformationsåret 2017 med utställningar och evenemang runt om i Europa med anknytning till reformationens historia. Uppsala universitetsbibliotek bidrar med utlån av material med anknytning till Martin Luther till olika utställningar runt om i Europa. Detta får ersätta att vi under en tid framöver inte kan ordna  egna utställningar på grund av pågående ombyggnad på Carolina Rediviva.

Enligt traditionen skulle den tjeckiske förreformatorn Johan Hus (Hus betyder gås på böhmiska), då han brändes på bål år 1415 ha yttrat något i stil med att ”nu kommer ni steka en gås, men om hundra år kommer en svan som ni varken kan grilla eller koka.” Vare sig detta är sant eller inte avbildas Luther ofta med en svan som symbol.

detalj av trycket, där man ser en svan vid luthers fötter

Detta kistebrev kommer från Nils Erik Lundströms tryckeri i Jönköping, som tycks ingå i samma serie som trycket på den heliga Birgitta som visats tidigare i bloggen: Kistebrev med helgonmotiv. Även detta är ett handkolorerat träsnitt.

detlaj från trycket där tryckarens namn och årtal för trycket kan läsas

Kistebrevet har signum: Sv. gravyrer kistebrev
Se kistebrevet i högupplöst version i Alvin: Doktor Martin Luther.

Här kan du även se  fler digitaliserade kistebrev på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Botaniska verk från Japan

ett bokuppslag med japansk text på vänstra sidan, ett träsnitt med blommor på den högra
7 september, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 125 av 400:
Botaniska verk av Ihē  Itō, tryckta i Edo under tidigt 1700-tal.

närbild på titel på japanska

Två titlar av Ihē Itō, Jikinshō  samt Kōeki jikinshō, tryckta i Edo i Japan mellan 1710 och 1733, utgör delar av hans botaniska verk. Ihē Itō var verksam redan under 1600-talet. Titlarna kan översättas till svenska ungefär som ”Herbarium” och respektive ”Herbarium av stort värde”. Böckerna är tryckta på tunt rispapper och bundet på typiskt östasiatiskt sätt i flera delar. Just dessa exemplar skänktes till Linnélärjungen Carl Peter Thunberg under hans vistelse i Japan 1776. Till största delen innehåller dessa böcker mängder av träsnitt avbildande asiatiska växter, naturligtvis av stort värde för botaniker här i Europa. Idag finns dessa på Uppsala universitetsbibliotek.

uppslag med två växter i träsnitt

Böckerna innehåller inte bara avbildningar av rena växter, efter levande eller torkade förlagor. Här förekommer på bilderna ibland även korgar och andra behållare, vilka vilka visar oss hur man odlat och tagit hand om dessa. En orkidé i sin hängande korg får illustrera detta.

träsnitt av en orkidé i en korg

Inom kort kommer dessa verk finnas digitaliserade i sin helhet i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv
Båda titlarna har hyllsignum: Bot. Floror Asien [Ito]

Text och bild: Helena Backman

Kistebrev med helgonmotiv

detalj av kistebrev med heliga birgittas porträtt, birigtta i brun huduvbonad och klänning med gula detaljer
14 augusti, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 118 av 400:
Kistebrev från 1836 med den heliga Birgitta

I de stora bildsamlingarna på universitetsbiblioteket finns naturligtvis en mängd kistebrev, träsnitt som tryckts för att fästa på insidan av locket till de kistor man använde som förvaring av sina kläder i de enklare hemmen. Många kistebrev sattes också upp på väggarna, något man förstår när man ser de ofta färgglada trycken som nog kunde lysa upp i hemmet. Kistebrev har funnits i Sverige sedan 1600-talet, då kostnaden för träsnitt gått ned i pris så pass att allmänheten kunde ha råd med dem. Motiven är ofta religiösa, historiska eller humoristiska. Först då färglitografin slog igenom i Sverige vid mitten av 1800-talet upphörde tryckningen av kistebrev.

bild på hela kistebrevet, där bilden av Birgitta på båda sidorna omges av text, och text ochbild inramas av en gul ram

Just detta kistebrev avbildar Den heliga Birgitta eller Britta och hennes porträtt omges med hennes historia i text. Man ser tydligt att bilden blivit färglagd utan större precision, men färgerna har hållit sig klart lysande in i vår tid. Trycket är utfört av tryckaren i Jönköping Nils Erik Lundström, bror till tidens främste kistebrevstryckare Johan Petter Lundström som drev Marquards tryckeri i Stockholm mellan 1806-1851.

närbild på kistebrevets titel Den helig Birgitta eller Britta, det namnkunnigaste helgon i svenska historien

Ännu finns endast en handfull kistebrev från Uppsalas samlingar digitaliserade på nätet, antalet kommer förhoppningsvis att öka inom de närmaste åren: Digitaliserade kistebrev från Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

Kejsarens astronomi

detalj från titelbladet till Apianus Astronomicum ceasareum
13 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager.  I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

detalj från volvell med stjärnhimmeln

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

en grafisk framställning av hur himlakroppar rör sig på himlen

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

titelbladet till astronomicum caesareum

Text och bild: Helena Backman

 

Ett spektakulärt tillfällestryck

bild på framsidan av ett tillfällestryck med anledning av ett bröllop
16 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 57 av 400:
Bröllopsvers från 1700-talets början

I den stora samlingen av tillfällestryck på Universitetsbiblioteket finns många exempel på personverser och hyllningar som tryckts på typografiskt spektakulära sätt. I denna hyllning med anledning av bröllopet mellan Ulrica Benzelia och Petrus Filenius i Linköping år 1711 bildar bokstävernas sättning ett iögonfallande geometriskt mönster.

närbild på text som skapar ett geometriskt mönster

Detta är dock endast ett exempel ur en riktigt stor och spännande samling. I våra magasin står de kungliga personverser i en svit, medan verser över de övriga står uppställda i en annan. Just denna bröllopsdikt sitter bunden tillsammans med andra personverser, vilka är ordnade alfabetiskt inom särskilda tidsintervall. Hela samlingen är katalogiserad i en kortkatalog som finns framme i specialläsesalen på Carolina Rediviva. Detta material efterfrågas bland annat av släktforskare, som här kan hitta spår efter bemärkelsedagar i sin släkthistoria.

del av personverssamlingen

Här kan du läsa mer om våra samlingar med personverser och tillfällestryck.

Text och bild: Helena Backman

detalj från trycket: en liten amorin skjuter prick med sin pilbåge mot ett hjärta

Detalj från tillfällestryckets överstycke

Erasmus av Rotterdams Nya testamentet

detalj av titelbladet till erasmus översättning av nya testamentet
1 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 45 av 400
Erasmus av Rotterdams översättning av Nya Testamentet till latin

Erasmus av Rotterdam (ca 1469-1536) var en av dem som genom sina tankar banade väg för reformationen i Europa. År 1516 gjorde han en egen översättning av det Nya testamentet till latin. Här i universitetsbibliotekets samlingar finns denna översättning i en utgåva av den tyske boktryckaren Johann Froben i Basel, tryckt 1519. Texterna är tryckta parallellt på grekiska och latin. Vissa stycken i vårt exemplar är fyllda med understrykningar och marginalanteckningar av läsare.

uppslag med många marginalanteckningar och understrykningar

Att Erasmus försökte få den kristna kyrkan och antikens bildning att komma närmare varandra ligger kanske bakom det val av träsnitt som Froben gjort till detta tryck. Till och med själva titelbladet omges av illustrationer ur antikens mytologi.

detalj från titelsidan med Apollo och Daphne

Mer om detta Erasmus Nya testamente kan du läsa i den nu i dagarna Augustprisbelönade boken Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution av Nina Burton, utgiven på Albert Bonniers Förlag 2016.

detalj från slutet av boken, där författare och årtal framgår

Text och bild: Helena Backman

Samlingsband från 1500-talets början

ett bokband med träpärmar överdragna med brunt skinn med blindtryck. på snittet står Mvsica textat med bläck.
28 juli, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 9 av 400
Samlingsband med musikteoretiska verk från 1500-talets början

I ett samlingsband i Universitetsbibliotekets samlingar finns hela åtta musikteoretiska verk i oktavformat, sammanbundna i en liten praktisk volym. På det främre snittet står den sammanfattande ordet Mvsica, vilket har gjort det lätt att återfinna i bokhyllan för tidiga ägare.  Samtliga titlar i volymen, tryckta mellan 1518 och 1534, finns katalogiserade i Libris.

titelbladet till Enchiridion, med träsnitt av musicerande småänglar

Flera av titelbladet har träsnitt med anknytning till verkens innehåll – de avbildar personer som framför musik eller på annat sätt njuter av denna.  På titelbladet till Enchiridion vtriusq; musicę practicę, sammanställt av Georg Rhaw och tryckt 1520, det verk som är inbundet först i volymen, spelar knubbiga små änglar på olika instrument. På en detalj från titelbladet till ytterligare ett verk i samlingsbandet av samme författare, Enchiridion mvsicae mensvralis, även detta tryckt 1520, kan vi se en harpspelare.

detalj från ett titelblad: träsnitt av en kvinna som håller upp en notskrift för en man som spelar harpa

På titelbladet till Nicholaus Listenius Rvdimenta mvsicae in gratiam stvdiosæ ivventvtis diligenter comportata, tryckt 1533, är det kanske författaren själv som är avbildad, sittande skrivande vid sin pulpet, och med skrivdon och andra redskap, flöjt och fiol avbildade framför sig.

detalj från titelblad

Spår av flera tidigare ägare gömmer sig mellan pärmarna. På insidan av den bakre pärmen finns exempelvis noter nedtecknade, och på baksidan av bladet före har olika händer prövat sina pennor genom åren.

handskrivna noter på bakre pärmens insida

På 1800-talet skänktes bandet som gåva till Akademiska kapellet i Uppsala, ett kapell som grundades redan 1627 och därför är snudd på lika gammalt som Universitetsbiblioteket. Deras ägarstämpel sitter på första titelbladet i bandet, vilket man kan se på en av bilderna ovan. År 1892 lämnades boken in till Uppsala Universitetsbibliotek, där den nu bevaras i syrafri kartong i gott bevarandeklimat.

Fler tryck än själva böckerna gömmer sig mellan pärmarna. Mellan ett par av de sammanbundna verken finns rester kvar av ett urklippt och inklistrat tryck  i form av ett musicerande par.

En man med renässanskläder och mandolin eller luta och stor röd hatt tittar ned i noter som ligger i knät på en kvinna.

Samlingsbandet har signum: Utl. Rar. 55

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »