400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: tuschlavering

Berusade damer och herrar

en man och en kvinna dansar ute i det fria, bredvid sig har de en picknick i gräset
22 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 369 av 400:
Anonym skissbok från 1800-talet med illustrationer till boken Skalde-stycken satte i musik av O. Åhlström, 1816

En anonym skissbok med tjugo tuschlaveringar har år 1915 hittat in i universitetsbibliotekets samlingar.

Bilderna illustrerar texterna i Olof Åhlströms Skalde-stycken satte i musik, som trycktes hos Gadelius i Stockholm år 1816. Att boken tar upp dryckenskap framgår med all tydlighet på bilderna.

Här ses män och kvinnor som lika goda kålsupare vad gäller alkoholen, både när det gäller ungdomlig yra som när vi ser mer härjade individer på ålderns höst.

När jag tar en så tar hon tu,
När jag tar tu så tar hon sju.

Olof Åhlström (1756-1835), mannen bakom Skalde-stycken…, var tonsättare och musiker, och hade även från 1783 ett eget musikförlag och nottryckeri för graverade noter – det enda tryckeriet av detta slag i Sverige vid tiden. Att han år 1788 av Gustaf III fick privilegiet att vara den enda i Sverige som fick trycka noter för 20 år framåt var säkerligen gynnsamt för hans affärer. I databasen Levande Musikarv kan du läsa mycket mer om Olof Åhlström.

Se samtliga illustrationer i digitala kopior: 20 illustrationer…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Charta öfwer Abborfierden 1744

Detalj från kartan med kartans namn och kartografens namnteckning
2 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 331 av 400:
Sjökarta över Abborfjärden i södra Finland signerad C. F. Nordenberg

Under många hundra år var Finlands historia en del av Sveriges, från mitten av 1200-talet fram till 1809. Det är därför naturligt att vi har en mängd material som även rör denna då östliga del av nationen.

Bland våra handtecknade kartor finns därför bland många andra denna laverade och färglagda karta över den sydligt belägna viken Abborrfjärden, ungefär 9 mil öster om Helsingfors.

Kartografen är sannolikt Carl Fredrich Nordenberg (1702–1779), född i Finland och anställd vid Kongl. Fortifikationen sedan 1716. Ett par veckor efter sin bror Anders Johan Nordenberg (1696–1763) valdes han in i Kungl. Vetenskapsakademien år 1739, och adlades senare Nordenskiöld samtidigt med brodern år 1751. Under senare år ändrade han stavningen till Nordenskjöld och han drog sig tillbaka för att ägna sig åt sina ärvda finländska gods Eriksnäs och Frugård.

Sjökartan har signum: Sjökartor, Finland, kust- St.form i våra samlingar.
Hela kartan kan du se i högupplöst digital kopia: Charta öfwer Abborfierden

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medevi brunn

titelbladet ur Urban Hjärnes bok om Medevi brunn
16 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Porträtt skapade av Lars Jakob von Röök

kvinna i folkdräkt
8 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 313 av 400: Bild av skånsk kvinna från 1800-talet.

Konstnären och arkitekten Lars Jakob von Röök (1778-1867) var från 1830 till 1850 kamrer på det som senare blev Nationalmuseet. Där och på andra institutioner finns han representerad med sina målningar, ofta med motiv från Italien.

Bland hans bilder, teckningar och skisser på biblioteket finner vi främst landskap, men här finns även avbildningar av personer, som en kvinna från Skåne och skissen av en äldre dam med en käpp i händerna.

äldre sittande kvinna med huckle på huvudet och en käpp i händerna
En äldre kvinna har blivit avtecknad i ett utkast av von Röök.

Här på universitetsbiblioteket finns även ett självporträtt tecknat i tusch, där von Röök sitter i sin ateljé i Bologna. Genom fönstret ser vi en ljus kyrka i medelhavssolen.

en man sitterr och målar vid ett staffli framför ett fönster, genom vilket skymtar en italiensk kyrka

För fler teckningar och målningar ur bibliotekets samlingar ser du i digital form i Alvin: Lars Jakob von Röök.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tecknad groda av Jean Eric Rehn

detalj av teckningen med ett huvud på en groda
4 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 239 av 400:
Tecknad av groda av Jean Eric Rehn

Arkitekten och gravören Jean Eric Rehn (1717-1793) är mest känd för sina stora arbeten, som att vara arkitekten bakom bibliotek och naturaliekabinett på Drottningholms slott åt drottning Lovisa Ulrika, och för andra arbeten åt hovet, som ombyggnationer på Gripsholms slott.

Kopplingen till naturen har dock inte bara varit genom kabinettbyggande. Här ser vi en studie av en groda vilande i gräset, avtecknad i naturen enligt den franska påskriften. Rehn ska ha utfört mer än 1 000 laverade tuschteckningar, porträtt, genremotiv, landskap och reseskisser, oftast i tusch över en lätt blyertsskiss. De flesta av Rehns teckningar tillhör idag Nationalmuseum, men det finns även en betydande samling här på Uppsala universitetsbibliotek.

hela teckningen av en groda som vilar i gräset vid vatten

Teckningen av grodan har signum: Handt. sv.

En mängd material ur våra samlingar i form av teckningar, gravyrer och annat av eller med anknytning till Jean Eric Rehn som blivit digitaliserat hittar du här: Jean Eric Rehn i Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vy mot Greifswald

vy över greifswald från fjärran
17 september, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 234 av 400:
Laverad pennteckning föreställande Greifswald, tecknad av Johan August Anckarsvärd

Under 1800-talets första två decennier befann sig Johan August Anckarsvärd (1783-1874) som svensk officer nere på kontinenten. Det är kanske från denna tid som han nedtecknade Greifswald på avstånd, som det står på teckningen, ”Ritat efter naturen …” Ytterligare några tyska städer blev nämligen förevigade av honom, varav en teckning över Bielefeld är daterad till 12 juni 1814 då han befann sig på fälttåg i Tyskland.

Bielefeld år 1814

Hemma i Sverige igen ägnade sig Anckarsvärd åt skötseln av sina gods och åt politik, och var också intresserad av och engagerad sig inom konst och vetenskap och satt med i svenska akademier.

I våra bildsamlingar finner du en mängd teckningar av Anckarsvärds hand. Du finner dem alla i digital form här: Johan August Anckarsvärd.

Teckningarna ovan i högupplösta versioner finner du här: Greifswald respektive Bielefeldt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tecknade kvinnor från 1600-talet

tre adelsdamer i vackra klänningar samtalar
9 oktober, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 134 av 400:
Teckning av samtalande adelsdamer av Lorenzo Magalotti, 1674

I handskriften Notizie di Svezia av den italienske diplomaten Lorenzo Magalotti (1637-1712) har han i ord och bild beskrivit en resa i Sverige under år 1674. I denna handskrift finns ett antal laverade pennteckningar som fångar personer och scener som han sett under sin resa. Här återfinns både adel, präster, bönder och tjänare, och visar både vardag och fest.

Här finns en bild på ett brudfölje, där av kläder och det stora följet damer framgår att det är frågan om ett högreståndsbröllop. Kläder och frisyrer visar tidens mode.

en brud går mellan två herrar, följd av ett följe om tio-tolv kvinnor, alla i vackra klänningar

En bild på ett par vattenbärande kvinnor nedan får visa personer ur det arbetande lagret. I handskriften förekommer även baderskor i arbete.

två kvinnor bär en stång mellan sig, under vilket hänger ett ämbar med vatten

På flera bilder möter en del av de avbildade konstnärens blick, och ger en närmast fotografisk känsla. Att Magalotti tecknat efter levande modeller är uppenbart.

Samtliga bilder ur denna 1600-talshandskrift finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Notizie di Svezia
Handskriften med dessa teckningar har signum: S 1a

 

Uppsalamotiv av Elias Martin

Utsikt mot Uppsala domkyrka, Fyrisån, Dombron och Akademikvarnen. I förgunden män och kvinnor, hästdroskor. På kvarnområdet hästar och vagnar. I Fyrisån båtar.
30 september, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 27 av 400
Akvarell med motiv från Uppsala av Elias Martin

Den välkände svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) finns väl representerad i Uppsala Universitetsbibliotek. Som exempel finns här en vacker akvarell med den påskrivna titeln: ”Uppsala Domkyrkia, med Dombron, ifrån Quarnsidan”. Vilket år akvarellen är utförd är osäkert, men troligen efter 1780. Bilden ger ett livligt intryck med promenerande människor och hästekipage utmed Fyrisån. Domkyrkan dominerar stadsbilden, taket på anatomiska teatern skymtar i bakgrunden. Träkåkar med gräsbevuxna tak ger dock staden en annan prägel än idag.

En tuschlavering i samlingarna – även denna av Elias Martin – visar också Uppsala sett från samma håll. Andra personer står i förgrunden, ett litet barn på sin mors arm beundras. Båda bilderna ger en levande bild av livet i Uppsala före eller kring sekelskiftet 1800. Bilder som dessa ger oss kunskap Uppsala som det en gång såg ut innan fotografiets genombrott.

Domkyrkan med Hårlemanska tornhuvarna sedd från Fyrisåns östra sida.

Många fler teckningar och målningar av Elias Martin finns i våra bildsamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin -portal för digitala samlingar