400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Uppsala (Sida 1 av 2)

Våröversvämning i Uppsala

Föremål 394 av 400:
Fotografi från översvämning i Luthagen våren 1900

Uppsala ligger lågt, vilket märks då det genom åren blivit översvämningar, ofta utmed Fyrisån eller på andra ställen med dålig avrinning.

två kvinnor och fyra män i en stor roddbåt på vattnet på Skolgatan i Uppsala. Vattnet når en bra bit upp på huskropparna.

På våren år 1900 kunde som synes Uppsalabor ta en tur i roddbåt mitt inne i stan, som här på Skolgatan i främre Luthagen.

Händelser som denna översvämning har de flesta av oss upplevt, men då livet återgår till det normala och ordningen återställt har vi lätt att glömma hur illa det verkligen var. Då har vi endast kvar minnet och kanske ett och annat dokumenterande foto.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Decembersnö i Uppsala

Föremål 354 av 400:
Fotografi på Skytteanum i snö, 1957.

Just nu ligger snön vackert vit i Uppsala. Vi får passa på att njuta, eftersom vädret troligen kommer att slå om – och hinna slå om flera gånger innan jul.

I december 1957 låg snön vackert vid Skytteanum en dag då fotografen Gunnar Sundgren var ute med sin kamera på Valvgatan. Genom valvet ser vi en traktor, troligen ute för att ploga eller sanda. Vi ser också några parkerade flakmopeder, idag står här nog främst cyklar.

närbild på traktorn genom valvet

Du kan se fotografiet i högupplöst version här: December.
Signum i våra bildsamlingar: Sundgren Top.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

”De gladas bibliotek”

Föremål 316 av 400: Skriftserie med skämtsamt innehåll

De gladas bibliotek – är det Uppsala universitetsbibliotek som åsyftas? Kanske denna formulering stämmer på oss också, men här är det frågan om en skriftserie som utkom 1883-1885 på R. Gustafssons förlag.

tre böcker ligger på en bänk, alla med en skämtteckning på omslaget

Varje del har sitt eget tema, det kan handla om präster, soldater eller – som här – om undervisning och studentliv. Ett typiskt studentskämt kunde låta så här:

ett uppslag i boken med en bild på en student med studentmössa och en kvinna med 1800-talsklänning

En manlig student promenerar med sin flickvän och de passerar en rosenbuske.
Hon: Jag ville så gerna ge dig ett minne, då du nu ska resa ifrån mig till Upsala igen. Om du får den här rosen, så lofva mig, att du ofta ser på den och tänker på mig.
Han: Ack ja. Jag ska lägga den mellan bladen i en af mina böcker.
Hon: Nej, för all del, då kommer du inte att få se den på hela terminen.

Text och bild: Helena Backman

Omslaget till en del i serien med titel Skolhistorier och studentputs

Äldre bilder på Akademikvarnen i Uppsala

Föremål 229 av 400:
Teckning från senare delen av 1600-talet på Akademikvarnen i Uppsala

I måndags kunde du här i bloggen se hur Akademikvarnen i Uppsala eldhärjades 1910. Tidigare avbildningar visar hur kvarnen ändrat utseende genom tiderna. Den äldsta skissen i samlingarna ser du här ovan, där Erik Dahlberg (1625-1703) tecknat av kvarnen i blyerts. Denna skiss ingår i en handskrift med signum Palmskiöld 279 i våra samlingar.

tuschteckning av kvarnbyggnaden

I slutet av 1700-talet har konstnären Johan Gustaf Härstedt (1756-1820) gjort en tuschlavering av Akademikvarnen, och 1797 även en akvarell över en utsikt över kvarnen och närbelägna hus utmed ån.

akvarell i lysande färger med kvarnen och närbelägna hur utmed Fyrisåns vatten

Dessa och fler bilder på Akademikvarnen ur vår samlingar, både teckningar, tryck och fotografier, hittar du här i digital form: Akademikvarnen i Uppsala.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Branden i Akademikvarnen i Uppsala 26-27 augusti 1910

Föremål 228 av 400:
Vykort av branden på Uppsala akademikvarn den 26-27 augusti 1910

Om ett fotografi har ett braskande nyhetsvärde gör det ingenting om det är lite suddigt – detta kanske bara bidrar till känslan av dramatik. Att Uppsala akademikvarn drabbades av en brand år 1910 kunde ses som så märkvärdigt att det gjordes ett vykort av denna händelse, även om bilden hade blivit en smula suddig. Vi kan se att en folkmassa begapar händelseförloppet, medan polisen håller ett öga på dem.

På platsen för Akademikvarnen stod en kvarn redan på 1200-talet, då tillhörig Uppsala domkyrka. Kvarnen blev senare en tullkvarn i kronans ägo. År 1647 beslutade Drottning Kristina bestämde 1647 att tullinkomsten skulle tillfalla Uppsala universitet, som i och med detta fick monopol över kvarnverksamheten i området. Branden i kvarnen medförde att dess vattenhjul ersattes med turbiner och i och med detta fick en modernisering. Kvarnen var därefter i drift ända fram till 1946. På 1950-talet byggdes kvarnen om för att inhysa Upplandsmuseet som fortfarande finns i dessa lokaler.

Ödeläggelsen efter branden har blivit motiv för ytterligare ett vykort:

rykande husdelar, en skortsten står kvar i spillrorna

Vykorten har signum: Vykortsalbum Uppsala 1a (Karnevaler och studentliv)
Du kan se dessa samt ytterligare ett par vykort som skildrar kvarnbranden här:
Uppsala akademiqvarns brand 26-27 Augusti 1910

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Slakteripersonal under sent 1800-tal

Föremål 210 av 400:
Grupporträtt av personalen vid Berges slakteri i Uppsala under senare delen av 1800-talet

På detta fotografi ser vi personalen vid Berges slakteri, taget någon gång under det sena 1800-talet. Den som är hemma i modets svängningar kan troligen datera detta foto närmare, baserat på klänningarnas snitt och de korta slagen på herrarnas kavajer. Tyvärr har vi endast namnet på en enda person på bilden, den första kvinnan sittande till höger anges som ”Fru Melchert” på det kartongark som fotografiet är uppklistrat på.

detlaj från fotot på Fru Melchert

Denna bild är hämtad ur universitetsbibliotekets bildsamlingar, där det finns en särskild avdelning för bilder som visar ”Uppsala Folkliv och yrkesgrupper”. I denna avdelning hittar vi fotografier från orten som visar oss arbetsplatser och vardagslivet på gator och torg från senare delen av 1800-talet och framåt. Här finns alltså spår av firmor som inte längre finns kvar, med dess dåvarande personal antingen i arbete eller som här uppställda för gruppfotografering.

Här finner du detta fotografi i högupplöst version: Slaktare Berges personal

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handtecknade ritningar över Uppsala slott

Föremål 127 av 400:
Ritningar i plan och profil av Uppsala slott från mitten av 1600-talet.

En volym med sjutton uppslag med handtecknade ritningar och planer över Uppsala slott visar oss hur detta såg ut före den stora stadsbranden 1702, då slottet förstördes . Först vid mitten av 1700-talet byggdes det åter upp under Carl Hårlemans ledning, och fick ett utseende som ligger till grund för hur slottet ser ut idag. Dessa ritningar utfördes på anmodan av Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) någon gång runt mitten av 1600-talet.

plan över området med slottet och dess trädgårdar

Grundritning på Uppsala slott med trädgården

Särskilt iögonfallande är lösningen med att göra torn och andra detaljer uppvikbara för att hålla ritningarna så kompakta som möjligt. Man får in mycket mer information på liten yta och på de enskilda uppslagen i volymen. Bilderna ser ju också  mer tredimensionella ut med denna popup-effekt.

detalj av en ritning med utvikbara flikar som visar förlängning av byggnader och torn

Ritningar från alla vinklar över byggnader som hör till slottet, exempelvis en badstuga.

Här finns även bland mycket annat en avbildad köksbyggnad, som revs långt före stadsbranden. Detta visar att denna dokumentation hade varit av stor betydelse för senare tider för att se slottet och dess sammanhörande byggnaders historia, även om slottet aldrig blivit skadad i stadsbranden och behållit sin ursprungliga stil och form.

detalj som visar på en låg byggnad utanför slottet

Gammalt kök som är nedrivet

Handskriften har signum: S 144.
Hela denna volym kan ses i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ritningar av Uppsala slott.

Text och bild: Helena Backman

Bilden av studenten på 1800-talet

Föremål 124 av 400:
Karikatyrer av studenter från slutet av 1800-talet

I bloggens förra inlägg visades ett fotografi av studenter 1911. Här visas en mer skämtsam bild av studenten i slutet av 1800-talet, sittande på Flustret för att dränka sina sorger eller för att fira sina framgångar. Idag är nog studentnationerna de ställen där dagens studenter finner sina sällskap.

en man och två unga damer tittar på en förbimarscherande studentkör, damerna ser beundrande ut

Fortfarande sjunger studentkörer – stundom även i Odinslund – men nu består de flesta inte bara av manliga röster.

Bilderna finns i boken ”Karrikatyr-album 1873”, skriven och tecknad av officeren och tecknaren Henning Thulstrup (1836-1902), ett av flera komiska verk från hans penna.

framsidan på boken med en clown
Hela albumet med karikatyrer av personer ur alla samhällsskick finns att se i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karrikatyr album : Af T

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Student för 106 år sedan

Föremål 123 av 400:
Fotografi på universitetsstudenter 1911

Du som är ny student i Uppsala kan känna dig som en del av universitetshistorien – många har studerat i Uppsala före dig, och många kommer efter. Utbildningsideal har ändrats genom tiderna, så även behörighet och moden. Exempelvis var det först på 1870-talet som kvinnor fick studera vid universitetet, detta efter kungligt beslut.

ett svartvitt foto på sex unga damer i studentmössor och hellånga dräkter i en trädgård

Du som inte studerar eller studerat i Uppsala kanske är nyfiken på hur studenten av idag ser ut. Så var även en okänd fransk dam år 1911 – på baksidan av detta fotografi står nämligen skrivet: ”Sept. 1911 – En fransk dam ville veta hur studentskan av idag såg ut. Därför hopsamlades en morgon: Ingrid Reuterskiöld, Polly Fryklund (nyväckt), Beth Hennings, Eva Andén, Elin Odencrantz, Märta Tamm i trädgården Järnbrogatan 2.”

Du ser detta fotografi i högupplöst version genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Grupporträtt av studentskor 1911.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta med fotografier över Uppsala

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

foto över Uppsala från öster

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

fotografi på carolina rediviva

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

bild av hela kartan med små fotografier sominramning

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg