Uppsala universitetsbibliotek 400 år
Föremål 61 av 400:
Monterad, torkad fisk i Wallers autografsamling
Fisken är ursprungligen fångad utanför Teneriffa av den franske naturforskaren Michel Adanson (1727-1806). I 21-årsåldern (1748) begav han sig iväg på en expedition till Gambia och Senegal för att studera fauna och flora i dessa länder. Fisken har troligen fångats in under denna resa.
Här kan du se en högupplöst digital version av denna fisk.
Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman
Föremål 60 av 400:
Påse med fingertutor i gummi
Idag ligger fingertutorna bortglömda på nästan alla landets bibliotek. En gång var de uppskattade hjälpmedel då det skulle slås i kataloglådor och bläddras i manuella låneregister på blad eller kort. Fingertutan skulle både ge ett bättre grepp och skydda fingrarna från friktion och slitage. Trots att det fortfarande finns både kataloger och fysiska låneregister att bläddra i hos oss på universitetsbiblioteket, behöver man idag oftast inte göra det i den omfattning att man behöver ett sådant här hjälpmedel, åtminstone inte till vardags.
När man bara hade lapp- och kortkataloger och manuella utlåningsregister på biblioteken kom fingertutorna väl till pass.
Naturligtvis är det ingenting vi använder vid läsning av gamla böcker och andra skrifter. Då är det rena händer som gäller.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund
Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.
Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.
I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.
Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.
I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.
Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek
Föremål 58 av 400:
Kartong till glasnegativ
I Universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en stor mängd glasnegativ, eller glasplåtar som de kallas i dagligt tal. Dessa har ofta kommit in just i de kartonger som sådana här glas såldes i. Bland dessa finns kartonger med svenska etiketter för de importerade Merkur-Plåtarna, som marknadsfördes som orthocromatiska, ljusgårdsfria, finkorniga, briljanta och högkänsliga, ”utmärkta för såväl landskap som porträtt, interiörer och arkitektur”.
Här på biblioteket kapslas glasnegativen om för att bättre bevaras för framtiden.
Dessa originalaskar är spännande föremål i sig, som säger något om sin tid. Inte minst gäller detta etiketterna, som visar prov på olika typsnitt som var moderna på sin tid. Som synes av etiketten nedan, kunde man köpa de tyska Agfa-Trockenplatten genom A.B. Nymans verkstäder här i Uppsala.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 57 av 400:
Bröllopsvers från 1700-talets början
I den stora samlingen av tillfällestryck på Universitetsbiblioteket finns många exempel på personverser och hyllningar som tryckts på typografiskt spektakulära sätt. I denna hyllning med anledning av bröllopet mellan Ulrica Benzelia och Petrus Filenius i Linköping år 1711 bildar bokstävernas sättning ett iögonfallande geometriskt mönster.
Detta är dock endast ett exempel ur en riktigt stor och spännande samling. I våra magasin står de kungliga personverser i en svit, medan verser över de övriga står uppställda i en annan. Just denna bröllopsdikt sitter bunden tillsammans med andra personverser, vilka är ordnade alfabetiskt inom särskilda tidsintervall. Hela samlingen är katalogiserad i en kortkatalog som finns framme i specialläsesalen på Carolina Rediviva. Detta material efterfrågas bland annat av släktforskare, som här kan hitta spår efter bemärkelsedagar i sin släkthistoria.
Här kan du läsa mer om våra samlingar med personverser och tillfällestryck.
Text och bild: Helena Backman
Detalj från tillfällestryckets överstycke
Föremål 56 av 400:
Skylt riktad till besökare i tidskriftsläserummen
Det blir allt mer ovanligt att man får skriva in sig i en liggare för hand när man gör ett besök i en läsesal på ett svenskt forskningsbibliotek. Fortfarande – åtminstone ännu ett litet tag – finns denna rutin kvar i våra specialläsesalar på Carolina Rediviva, men inte för den vanlige tidskriftsläsaren som gör ett besök till vår tidskriftsläsesal. Förr var det dock ett sätt att både hålla reda på besöksstatistiken och vilka personer som använde sig av bibliotekets material.
Idag slår man sig ledigt ned vid en ledig plats i tidskriftsläsesalen, vid ett skrivbord eller i en bekväm fåtölj, utan att behöva registrera sig – måhända bekvämt, men lite mer opersonligt.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 55 av 400:
Bok skänkt av Johannes Schefferus till Johan Hadorph
I boken Upsalia, cujus occasione plurima in religione, sacris, festis, … illustrantur av professorn i Uppsala Johannes Schefferus (1621-1679), tryckt 1666, beskrivs Uppsala och stadens fornminnen i text och ett mindre antal illustrationer.
Denna bok är ett exempel på att många böcker har en alldeles individuell historia som gör dem intressanta. I det här fallet har författaren skänkt boken till den svenske fornforskaren Johan Hadorph (1630-1693). Hadorph har även daterat gåvan till den 29 april 1666 i Uppsala. Både Schefferus och Hadorph var ledamöter i Antikvitetskollegium, ett statligt ämbetsverk som sysslade med fornforskning, som under sin första verksamhetstid låg i Uppsala. År 1679 kom Hadorph att bli riksantikvarie som den sjunde i ordningen.
Ytterligare en senare ägare har lagt till sitt namn på titelsidan: G. Carlson.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 54 av 400:
Blått plastställ för mikrofilmer
Idag kommer vi åt allt fler resurser på digital väg. Men än har vi en god bit på väg innan föregående tiders medier har gjort sitt. Ett exempel på detta är alla de mikrofilmer och mikrofiches på universitetsbiblioteket, som gör dagstidningar och register över tidningsartiklar tillgängliga. Svenska tidningsartiklar på mikrofilm har en egen hylla där varje rulle har sin givna plats.
De microfiches som innehåller fortsättningen, dvs. registret efter 1983, står uppställda i en vanlig bokhylla strax intill, naturligtvis nära de apparater där man kan läsa dessa format.
Trots stora pågående nationella digitaliseringsprojekt lär de mikrofilmade dagstidningarna komma att användas ett bra tag framöver, innan digitaliseringen hunnit ifatt och tillgängliggjorts. Rullarna finns därför tillgängliga i mikrofilmsläsesalen på plan fem på Carolina Rediviva.
Text och bild: Helena Backman
Föremål 53 av 400:
Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, tryckt 1495.
Föremålet i årets första blogginlägg är något som också varit det första i sitt slag, nämligen den första tryckta boken på det svenska språket. Denna bok, med titeln Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse trycktes av Johannes Smedh i Stockholm år 1495. Redan tidigare hade böcker på latin tryckts i Sverige, likaså ett enstaka på svenska, men detta var den första boken som även vände sig till en större, icke latinkunnig publik.
Boken innehåller en text av Jean Gerson (1363-1429), ursprungligen skriven på latin i översättning av Ericus Nicolai. Trycket består av 26 blad, men ett första träsnitt i boken saknas och är ersatt med en handritad kopia.
Vad vi vet finns detta tryck endast bevarat här på Uppsala universitetsbibliotek. Här kan du se och läsa hela texten: Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse
Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek
