400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: mars 2017

Porslinstillverkning i Kina

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)

 

 

En bok med en hemlighet

Föremål 77 av 400:
En 1700-talsbok med ett hemligt lönnfack

titelbladet i boken

Ett exemplar av första delen av Méditations sur l’évangile av Jacques Benigne Bossuet, tryckt i Paris år 1731, har på okända vägar inkommit till universitetsbiblioteket. Vid första anblicken ser vi ingenting speciellt med just denna bok, förutom att det har ett fint exlibris pressat i guld på pärmen, samt en stämpel på titelbladet.

bokens lönnfack visas upp

Men bläddrar  vi förbi det inledande förordet och innehållsförteckningen, möts vi av ett lönnfack. Vad kan man ha gömt här? Tyvärr gapar facket tomt. Vi kan bara fantisera om gömda kärleksbrev, statshemligheter eller något personligt föremål. Det enda vi kan säga med säkerhet är att en tidigare ägare kunde tänka sig att offra Bossuets bok för sina egna syften.

Text och bild: Helena Backman

Bönen Fader vår på många språk

Föremål 76 av 400:
Bok från 1715 med bönen Fader vår på många språk

I boken Oration Dominica in diversas omnium fere gentium linguas versa et propriis cujusque linguae characteribus expressa… sammanställd av John Chamberlayne (1666-1723), och tryckt i Amsterdam 1715, finner vi bönen Fader vår på en mängd för de flesta mer eller mindre okända språk.

Här finns version från språk från alla värdens hörn. Här nedan några afrikanska språk, däribland malagassiska, det största språket på Madagaskar.

bild på ett uppslag med faer vår på olika språk

Den för Universitetsbiblioteket mest intressanta språkversionen är dock den på gotiska, hämtad ur Silverbibeln som idag finns här i Uppsala.

närbild på texten av Fader vår med gotiska bokstäver

Fader vår på gotiska, Atta unsar, kan ni höra här: Lyssna på Silverbibeln

Text och bild: Helena Backman

En krokodil i samlingarna

Föremål 75 av 400:
En sorteringskrokodil från 1900-talet

Innan jag satte mig att skriva detta inlägg, kände jag inte till något annat namn på detta föremål än ”krokodil”, men det tycks även gå under det mer talande namnet ”sorterare”. Namnet krokodil har den väl fått för att när man öppnar en flik för att där sortera in papper alfabetiskt eller i nummerordning, så ser det ut som en krokodil som öppnar sina långa käftar – tandlösa, men ändå. Flikarna är förstärkta med vävt material för att hålla länge.

krokodilen i sin helhet

Längden är hela 65 cm, vilket kan tyckas otympligt – med krokodilen är en ordentlig hjälpreda när man har mycket material att sortera upp, såsom tidskrifter eller andra småtryck som man vill ha en viss ordning. Att just denna krokodil ibland haft tidskrifter i sina käftar avslöjas av den lilla förkortningen ”per” på de avslutande flikarna. ”Per” står för periodika, dvs. periodiskt (mer eller mindre regelbundet) utgivet material, såsom tidskrifter och årsböcker.

Fortfarande används en och annan krokodil flitigt på våra bibliotek, och säkert på många andra kontor som ännu inte blivit helt papperslösa.

Text och bild: Helena Backman

Sala silvergruva år 1709

Föremål 74 av 400:
Flerskiktskarta från 1709 över Sala silvergruva

Under 1600- och 1700-talet avbildades gruvor i Sverige gärna genom skiktkartor. Detta är ett horisontellt karteringssätt där varje nivå (eller botten) i gruvan avbildas på ett ark och schakten mellan bottnarna utgörs av hål i arken.

detalj från ett kartblad där man ser en byggnad över jord som hör till gruvan

Ett mycket vackert exempel är denna flerskiktskarta över Sala silvergruva, som i 13 blad avbildar bottnar och schakt, upprättad år 1709 av Hans Johannes Ranie. Teckningarna är färglagda i akvarell, och visar inte bara gruvans utbredning, utan tar även upp en mängd detaljer kring byggnader och gruvhanteringen i stort.

detlaj från karta som visar de vanligaste redskapen man använde i gruvoprna, vilket är hinkar och olika hackor

Ranie tar oss även med ner i gruvan och berättar i bild och ord om de redskap gruvarbetarna använder. Här finns även mindre bilder där man ser gruvarbetarnas slit nere i gångarna. Vi kan nog idag inte tänka oss vilka förhållanden dessa arbetare levde och verkade under.

detalj som visar gruvarbetare som hackar i gruvan jämte en stor eld

Hela flerskikskartan finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, där du även kan zooma in på alla fina detaljer: Geometrisk afritningh uppå sillfwergrufwan widh Sahla…

Du kan även se arkivarie Mats Höglund bläddra igenom volymen i denna film i Facebook: Sala silvergruva 1709.

 

Text och bild: Helena Backman

 

Ett svårhanterligt släktträd

Föremål 73 av 400:
Stort hoprullat släktträd över folkungar förr och nu

I handskriftssamlingarna finns en del material som inte är så lätt att hantera på egen hand. I en stor kapsel för rullar förvaras sju hoprullade handskrivna släktträd, vissa i fragmentariskt skick, uppfodrade på tjockare papper.

två anställda öppnar en sort kapsel för rullar

Med flera personers hjälp kan dessa släktträd rullas ut i Kart- och bildläsesalen, där det finns bord stort nog att titta på materialet. Med hjälp av tyngder kan man få rullarna att ligga någorlunda plana för läsning.

ett utrullat släktträd ligger utbrett på ett bord, med tre personer omkring bordet

En av dessa rullar är ett släktträd över personer in i modern tid med efternamnet Unge, vilka man kan följa bakåt i tiden. Överskriften visar att de härleds från folkungarnas släkt. En annan rulle börjar underifrån, med den sägesomspunne Folke Filbyter och Bertrunda, som enligt en källa på 1400-talet skulle ha levt under det sena 1000-talet och varit ursprunget till bland annat folkungarna. Om Folke och Bertrunda verkligen funnits på riktigt är dock osäkert.

närbild på inskrifterna om Folke Filbyter med fru

Men här finns även många korta historier om andra personer i släktträdet, både kvinnor och män, som på olika sätt utmärkt sig, som här en Helena på 1100-talet, en kvinna som lyfts fram för sin tapperhet.

inskrifter om en Johan och en Helena på 1100-talet

Sådant här material är intressant att titta på, även om det kanske säger mer om den historiesyn som rådde vid den tid då det tillkom än ger några verkliga, historiska fakta.

Text och bild: Helena Backman

Emma Schensons dokumentation av Uppsala domkyrka

Föremål 72 av 400:
Emma Schensons foton över Uppsala domkyrkas restaurering 1887-1893

porträtt av Emma SchensonRenoveringen av Universitethuset går mot sitt slut. Renoveringen av Carolina Rediviva har just bara påbörjats, och kommer att fortsätta in till någon gång under 2019. Den som tycker att dessa renoveringar ställer till bekymmer, får dra sig till minnes att alla byggnader då och då behöver underhåll och lyft. Fotografen Emma Schenson (1827-1903) i Uppsala dokumenterade den stora restaureringen av Uppsala domkyrka under arkitekten Helgo Zettervalls ledning under åren 1885-1893. Dessa fotografier finns nu i Universitetsbibliotekets samlingar.

Emma Schenson var en av de första kvinnliga yrkesfotograferna i Sverige, och sannolikt den allra första i Uppsala. Hur hon utbildades till fotograf är okänt, troligen blev hon upplärd av någon av de kringresande fotografer som fanns vid tiden.  Schenson var verksam i Uppsala från 1860-talet och framåt, och troligen en av de allra första yrkesfotograferna som hade fast ateljé i staden, då fotografer tidigare oftast rest omkring i landet.

Idag finns inga negativ bevarade av hennes fotografier, men en del foton har bevarats och finns idag i Kart- och bildsamlingarna här på Universitetsbiblioteket. Många av dessa har idag blivit digitaliserade.

bild på det uppslagna fotoalbumet liggande på ett svart bord

Genom hennes bilder kan vi följa restaureringen från början till slut. Här framgår tydligt vilken transformering av domkyrkan denna ombyggnad innebar.

foto på domkyrkan med sina ursprungliga korta torn

Inte minst uppförandet av de nya, nygotiska tornen, som kom att förändra Uppsala stads profil.

två fotografier daterade 1989 på kyrkan med sina nya höga torn

Fotografierna över restaureringen har digitaliserats och finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Upsala domkyrka under och efter dess restaurering, där man även hittar fler fotografier av Emma Schenson.

Redan tidigt insåg man värdet av denna fotodokumentation, vilket kan ses i denna inskrift i Schensons album, som avslutas ”Ensamt i sin slag och viktigt för framtiden”.

Text: Helena Backman
Bild: Helena Backman samt Uppsala universitetsbibliotek

Färgglad reklam från 1930-talet

Föremål 71 av 400:
Blomstrande affisch från 1937

Uppackningen och sorteringen av universitetsbibliotekets stora samling av affischer pågår för fullt på Kulturarvsavdelningen. År 1937 trycktes färgglada reklamaffischer för varor och tjänster. Att det nu var lättare än tidigare att förmedla tjänster över stora avstånd kan illustreras av dessa båda affischer. Med Blomsterförmedlingen kunde man beställa blommor till nära och kära i andra länder.

Affisch med tecknad bild på ett fartyg på en hög våg och texten På toppen av en våg, med reklam för dragsedel hos Sveriges postsparbank

Sveriges Postsparbank gör reklam för sin service att kunna utfärda dragsedlar, det vill säga en av en sjöman utställd betalningsorder, som gör att hela eller delar av hens lön varje månad ska betalas till ett konto i svensk bank eller till en privatperson.

Båda dessa affischer är tryckta i Stockholm hos Bengtsons Litografiska år 1937.

Text: Helena Backman
Bild: Lars-Anders Orre

 

Priskurant från Bröderna Flink

Föremål 70 av 400:
Priskurant för gravstenar från Bröderna Flink i Västervik 1901

Universitetsbiblioteket är ett av Sveriges sju pliktleveransbibliotek, vilket betyder att vi får ett exemplar av det allra mesta som tryckt i Sverige eller utges av svenska förlag. Därför finns här en mängd småtryck som man annars inte finner på bibliotek, däribland äldre priskuranter – det vill säga prislistor – av olika slag.

De flesta varor behöver marknadsföras, en del mer än andra. Bland priskuranter för gravvårdar hittar vi en prislista på engelska från Bröderna Flink i Västervik. Orsaken till den engelska listan beror på att de hade en återförsäljare i Sydafrika, och det är till den sydafrikanska kundkretsen som denna prislista vänder sig.

foto på ett uppslag med svarta gravstenar i granit ur prislistan

Naturligtvis måste det något alldeles extra till för att man ska få intressenter att importera gravvårdar i granit mellan hela världsdelar. Bröderna Flink kunde erbjuda den speciella Västerviksgraniten med sin djupt svarta färg.

Fler stenhuggerier var aktiva runt Västervik, såsom Bröderna Styrenius gravvårdsstenhuggeri, och än idag finns här firmor som fortfarande producerar gravvårdar i den speciella graniten från orten.

foto på ett par priskuranter från bröderna styrenius stenhuggeri

Priskuranter är intressanta ur en rad olika vinklar: här kan vi jämföra prisuppgifter för varor under långa perioder, följa moderiktningar i kläder, möbler och alla upptänkliga handelsvaror, se hur firmor av olika slag marknadsförde sig och vilka de vände sig till, och mycket, mycket mer.

Just gravvårdar kan du se fler av i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gravvårdar

Text och bild: Helena Backman