400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: november 2017

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

bild på hela titelbladet med titel och längst ned ett mrkt fält som troligen döljer något

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog  han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan  föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

Konstrytteri på cirkus

Föremål 149 av 400:
Affisch för föreställning för cirkusföreställning under ledning av Didier Gautier från 1838

Bland de cirkusaffischer som finns på universitetsbiblioteket hittar vi flera som marknadsför Didier Gautiers kringresande sällskap och deras föreställningar vid 1800-talets mitt. Affischernabetonar vid denna tid särskilt konstrytteri, även om det i text presenteras många andra begivenheter att titta på, såsom trampolinspringare och fyrverkare.

överstycke med affisch med texten Anfiteatro d Gautier

Att Gautier skulle ha pegaser och kentaurer i sin föreställning, som bilden antyder, är sannolikt ett rent marknadsföringsknep.

Mängden olika träsnitt på affischerna visar att Gautier var väl medveten om vikten av marknadsföring och att han använde sig av för den egna föreställningen framställda bilder för att dra publik.

Didier Gautier tillhörde en känd cirkusfamilj. Han föddes i Frankrike år 1792, son till Jean Baptiste Gautier, som turnerade Europa med sitt menageri. Under 1800-talets första decennium turnerade detta sällskap i Sverige med den första elefant som visats upp i landet. Detta orsakade ett tumult som fått namnet ”Elefantupproret”.  Familjen lämnade därefter Sverige för att dra vidare mot Danmark. År 1830 fick så sonen Didier Gautier tillstånd av den svenske kungen Karl XIV Johan att få komma till Sverige med sin familj och  sitt konstrytterisällskap. Efter sju år blev hans svensk medborgare, och verkade här intill sin död.

träsnitt på en man och en kvinna balanserar på var sin hästrygg och håller i varandra

En annan affisch visar ett par på hästryggar

Träsnitt visar balansakter till häst. Didier hade redan som liten fått uppträda som lindansare, akrobat och ryttare på sin faders cirkus. Han uppträdde även senare som konstridare i Sverige, men fick sluta med detta då han skadat sitt knä vid en olycka då han gick på lina – enligt egen utsago vid 89 års ålder. Han var verksam in i det sista.

träsnitt med man som balanserar på två andra män, medan han står på två hästryggar

Ytterligare en annan affisch visar akrobatik på hög nivå – även detta på hästryggen

Gautier avled i Gävle 1872, där han gästade staden med sitt kringresande menageri. Hans son Jean övertog verksamheten. Didier Gautier räknas idag som en betydande man i cirkuskonstens historia. De efterlevande släktingarna har fortsatt i samma spår, och många av dagens cirkusartister både i Europa och i Amerika kan räkna honom som anfader, exempelvis de i Sverige verksamma familjerna Rhodin och Houcke.

träsnitt med personer olika klädnader som utför balansakter till häst

Kan det vara Didier själv som avbildas mitt i en balansakt?

Hela affischen för uppträdet fredagen den 1 juni 1838 kan du se här nedan. Troligen har sällskapet låtit trycka upp mängder med affischer genom åren. En del av dem har hittat in hit till våra samlingar.

hela affischen med sina träsnitt

Text och bild: Helena Backman

Dübensamlingens ansikte

Föremål 148 av 400:
Ett litet ansikte från insidan av pärm till musik i tabulatur ur Dübensamlingen

En av Uppsala universitetsbiblioteks alla skatter är den så kallade Dübensamlingen, uppkallad efter den släkt varur medlemmar innehade tjänsten som hovkapellmästare vid det kungliga svenska hovet från 1640 till 1718. Samlingen innehåller noter i handskrift och tryck till musik som spelades vid hovet, allt från kyrklig musik till dansmusik och operor. Läs mer om och hör ett musikaliskt utdrag ur Dübensamlingen.

detalj från insidan av pärmen

Detalj från bild hämtad ur Dübendatabasen

På insidan av en pärm till en volym med signum imhs 409 innehållande en mängd danser, nedtecknade på 1600-talet av en anonym hand i tabulatur, återfinns ett litet ansikte i profil. Kanske är det rentav en Düben som blivit avbildad i hast?

detalj från grå tröja med ansiktet tryckt som logga

Detta ansikte har fått bli något av en logotyp för det projekt som legat bakom katalogiseringen och digitaliseringen av notmaterialet i samlingen, ett projekt som inleddes redan 1987, och som sammanställt den digitala katalog över noterna som finns tillgängligt digitalt: Düben Collection Database Catalogue. Ansiktet återkommer därför på tröjor och program som spridits på evenemang för hela projektet. När ett delprojekt i Dübendatabasen, ”Kungliga svenska hovets samling av fransk musik från 1690-1726” hade bildrelease i databasen fredagen den 17 november i år, kunde vi som var där njuta dryck ur glas med detta ansikte ingraverat.

Jag har svårt att tro att den som en gång tecknade denna lilla profil på insidan av volymen kunde ana att detta en dag skulle bli ett ansikte för hela denna notsamling utåt.

Text och bild (där inget annat anges): Helena Backman

Ellen Claeson, fotograf i Uppsala

Föremål 147 av 400:
Porträttfoto taget av fotograf Ellen Claeson från 1900-talets första hälft

porträtt av Ellen ClaesonEn anonym kvinna med ett barn fotograferades någon gång under 1900-talets första hälft av fotografen Ellen Claeson (1878-1961), verksam i Uppsala med ateljé på Östra Ågatan 17 och  filial i Dannemora. I universitetsbiblioteket finns en del av hennes fotografier som kommit in på olika vägar till våra bildsamlingar, inte minst bland våra visitkortsfotografier. Här finns även ett porträtt på Ellen Claeson själv, taget på 1950-talet av fotograf Gunnar Sundgren.

Ida Norrby iförd doktorshatt hållande sitt doktorsdiplom

Ellen Claeson ägnade sig främst åt porträttfotografering, här har hushållspedagog Ida Norrby (1869-1934) blivit avporträtterad iförd doktorshatt och diplom, sannolikt i samband med att hon blev hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet 16 september år 1927.

Claesons logotyp med sina girlanger visar det tidiga 1900-talets stilideal, så även personerna som avporträtterats med hennes kamera. Se fler av hennes foton i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ellen Claesons fotografier

Ellen Claesons logotyp

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Har ni eran Julgran kvar?

Föremål 146 av 400:
Album med sånger ur Ernst Rolf-revyn år 1926

I universitetsbibliotekets delkatalog Svensk vokalmusik fram till och med 1970 ingår en serie med anonyma tryck och samlingar listade på titel. Variationen är stor – här hittar du samlingar med exempelvis körmusik, folkmusik, schlagermusik och popmusik. Fram till nu har du endast kunnat slå i denna katalog på plats i universitetsbibliotekets specialläsesal, vilket gjort dessa musiktryck rätt så svåråtkomliga. Men från och med idag den 16 november får vi alla tillgång till denna katalog direkt på nätet, tillsammans med ytterligare tre delkataloger, som tillsammans utgör: Katalog över musiktryck -1970.

Uppslag med mer noter och reklam ur nottrycket

Ett annat stycke ur Ernst Rolfs revy år 1929: Passar galoscherna?

Här finns flera samlingar med sånger från olika revyer, bland annat från de som Ernst Rolf satte upp, som här ett album med sånger från hans revy 1926. Detta sångalbum är utgivet på Ernst Rolfs eget notförlag. Det finns en copyrightnotis vid varje ny sång om att det är förläggaren som ger tillstånd till offentligt utförande eller upptagning i mekaniska instrument. 1920-talet var en organiserandets tid. Då bildades bland annat SMFF (idag Musikförläggarna), FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och STIM. Just år 1926 bildades SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik).

Vanligt i detta slags musiksammanhang att kompositör och textförfattare framträdde under pseudonym. Två av våra mest kända schlagerkompositörer, Jules Sylvain och Kai Gullmar, är kända just under sina pseudonymer. Texten till julgransmelodin har komponerats av Svarta Masken, pseudonym för författaren Anna Myrberg.

Det var vanligt att baksidan på noten användes för reklam, antingen för skivinspelningar eller andra notutgåvor.

detalj från baksidan med reklam

Reklam på baksidan av nottrycket.

Vi hoppas att du som användare kommer att få stor nytta av de nu digitaliserade katalogerna över musiktryck, och dessutom ha tid och lust att hjälpa oss med korrigeringar direkt i katalogen, där OCR-läsningen inte klarat av gamla skrivmaskinstexter eller katalogblad skrivna för hand – en trevlig syssla under mörka höstkvällar, där du kan känna att du hjälper framtida forskare genom att göra en betydelsefull insats.

Text: Kia Hedell och Helena Backman
Bild: Helena Backman

Klotter i 1500-talsbok

Föremål 145 av 400:
Välanvänd volym med gott om spår av tidigare ägare

Många av våra äldre tryckta böcker från 1500-talet är i oklanderligt skick, med rena ark som ser ut att ha blivit tryckta igår. Ibland kan man då ana att de inte blivit lästa så ofta genom åren. Därför visar en välanvänd och sliten bok så mycket mer liv och spår av bruk, och att de trots hållit in i vår tid visar på pappret och tryckets kvalitet.

En volym med gott om spår av bruk och tidigare ägare innehåller Philipp Melanchthons Erotemata dialectices, tryckt 1563, samt Augustinus Hunaeus Erotemata de disputatione instituenda, tryckt 1558.

tiotelblad med många inskrifter efter tidigare ägare

Många girlanger pryder en blank sida i volymen, liksom titelbladet till den andra titeln i volymen.

en sida med klottrade girlanger brevdid titelbladet till Hunaeus verk

Marginalanteckningar och inbundna papper med noteringar visar att denna bok blivit läst av många personer, och teckningarna visar hur troligen mer än en läsare prövat pennan och avbildat personer i sin omgivning – män till häst och i kläder från en svunnen tid. Idag finns dessa spår av tidsfördriv bevarade mellan bladen i våra samlingar.

teckand man med svärd samt girlanger

Text och bild: Helena Backman

Stambok från 1600-talet

Föremål 144 av 400:
Stambok med vapensköldar och målningar

På Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge pågått ett projekt med stamböcker, vilket nu närmar sig sitt slut under början av 2018. Dessa stamböcker, en typ av vänskapsböcker som studenter från 1500- talet fram till 1900-talets början ofta hade med sig på sina studieresor , finns nu till största delen inlagda i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

en målad vapensköld

I Emmeran Syroths stambok, förd under tio år mellan 1626 och 1636, hittar vi en rad vapensköldar, målade i gouache. Emmeran Syroth (1605-1670) studerade juridik i Jena och i Strassburg. Innan dess var han assessor i Regensburg, dit han återvände och verkade som rådman och konsistorialpresident efter sina studier. Inskrifter från dessa orter finner man i hans stambok.  Förutom vapen finns även ett par andra teckningar, bland annat en vandrande man under devisen ”Spiro dum spero” (”så länge jag andas, hoppas jag”) och årtalet 1636.

Se de hittills inlagda stamböckerna i Alvin: Stamböcker på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Samling med skisser och akvareller

Föremål 143 av 400:
Anonym bok med inklistrade teckningar och skisser från sent 1700-tal

I kataloger och databaser är det inte svårt att hitta material om man söker efter någon speciell upphovsman, någon titel eller något motiv. Men det kan vara svårt att hitta material där ingen upphovsman eller annan anknuten person är angiven, där det saknas titlar och materialet är blandat. I Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, gömmer sig en del sådant material.

en skål med citroner och flugor

En skål med citroner

I samlingen med skissböcker på universitetsbiblioteket finns exempelvis denna volym, där någon klistrat in teckningar och målningar av olika händer. Kanske är det någon form av samling av förlagor till egna teckningsövningar?

en bit bröd med en sillbit liggande ovanpå

En bit bröd med sill

Boken dateras till slutet av 1700-talet och visar en del stilleben av vardagliga föremål, från denna tid utan kameror, vilket kan ge oss en närhet till själva vardagslivet.

Hela skissboken hittar du i Alvin: Samling med skisser och akvareller

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Upphittat mellan bokbladen

Föremål 142 av 400:
Spader åtta i en 1700-talsbok med predikningar.

När du sitter och läser en bok och behöver lägga ned den ett tag, händer det nog ibland att du sträcker dig efter första bästa föremål som kan användas som bokmärke. Ibland blir därför kombinationen lite lustig, som här ett spelkort mellan bladen på en bok med 1700-talspredikningar.

klottrade matematiska uppställningar på baksidan av spelkortet

Att spelkortet inte längre användes att spela med framkommer om vi vänder på det – här har kortet använts att föra anteckningar på.

Mer vanligt är nog att hitta små remsor av skrivpapper, dagstidningar eller andra småtryck mellan blad i böcker, som här en sida ur något annat tryck.

en sida med tryckt text mellan bokblad i en bok

Andra små spår med klotter och anteckningar kan vi också stöta på. Alla dessa små tecken visar på att böckerna lästes och användes, och kanske kan vi ana något om dessa läsare om vi studerar dessa närmare, något vi bibliotekarier sällan hinner fundera närmare på i vårt dagliga arbete.

en liten lapp med siffror på i en bok

Dessa små spår har vi hittat mellan bladen i Leufstasamlingen, som du kan läsa mer om på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman