400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 10 av 42)

”De gladas bibliotek”

i bakgrunden fulla bokhyllor, i förgrunden en kapsel med texten De gladas bibliotek
22 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 316 av 400: Skriftserie med skämtsamt innehåll

De gladas bibliotek – är det Uppsala universitetsbibliotek som åsyftas? Kanske denna formulering stämmer på oss också, men här är det frågan om en skriftserie som utkom 1883-1885 på R. Gustafssons förlag.

tre böcker ligger på en bänk, alla med en skämtteckning på omslaget

Varje del har sitt eget tema, det kan handla om präster, soldater eller – som här – om undervisning och studentliv. Ett typiskt studentskämt kunde låta så här:

ett uppslag i boken med en bild på en student med studentmössa och en kvinna med 1800-talsklänning

En manlig student promenerar med sin flickvän och de passerar en rosenbuske.
Hon: Jag ville så gerna ge dig ett minne, då du nu ska resa ifrån mig till Upsala igen. Om du får den här rosen, så lofva mig, att du ofta ser på den och tänker på mig.
Han: Ack ja. Jag ska lägga den mellan bladen i en af mina böcker.
Hon: Nej, för all del, då kommer du inte att få se den på hela terminen.

Text och bild: Helena Backman

Omslaget till en del i serien med titel Skolhistorier och studentputs

Bergkvara gods och slottsruin 1828

Bergkvara gods sett på avstånd, med en bro över ett vattendrag i förbrunden
19 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 315 av 400: Tecknade vyer av Bergkvara gods och slottsruin

Innan kameran uppfanns och så småningom blev varje persons egendom, hade många med sig en liten skissbok för att teckna av vyer och sällskap – på samma sätt som vi idag tar foton för att bevara minnet av vad vi sett och upplevt.

När militären och konstnären Michael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878) passerade Bergkvara utanför Växjö den 19 juli 1828, har han i blyerts tecknat ned vad han sett – godset och den gamla slottsruinen. Samma år blev han ledamot i Konstakademien.

en ruin av ett fyrkantigt slott liggande vid en sjö med buskage framför

Både byggnaden och ruinen är sig lika än idag, nästan 200 år senare, även om landskapet runt omkring har förändrats: Bergkvara gods.

Mer av Michael Gustaf Anckarsvärd i våra samlingar finner du i digitala kopior i Alvin: Michael Gustaf Anckarsvärd.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dag Hammarskjöld 12 juli 1949

två händer skakar hand, en i ljus och en i mörk kostym
12 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 314 av 400: Fotografi av Dag Hammarskjöld taget den 12 juli 1949

Troligen är det en pressfotograf som fångat detta ögonblick med Dag Hammarskjöld för 70 år sedan, hälsande på någon dignitet vars namn inte återfinns på fotot i våra samlingar. Vid denna tid var Hammarskjöld kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet, vilket han var fram till år 1951 då han blev konsultativt statsråd vid samma departement. Vi kan bara gissa hur många personer som han skakade hand med under sin karriär som diplomat och generalsekreterare i FN.

två män skakar hand framför ett flygplan, mannen i ljus kostym till höger är dag hammarskjöld, i bakgrunden står ytterligre ne man i mellanljus kostym och solglasögon. alla ser glada ut.
Fotograf okänd (ingen känd upphovsrätt).

Se detta och andra foton och bilder med anknytning till Dag Hammarskjöld ur våra samlingar i digital form: Dag Hammarskjöld.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Porträtt skapade av Lars Jakob von Röök

kvinna i folkdräkt
8 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 313 av 400: Bild av skånsk kvinna från 1800-talet.

Konstnären och arkitekten Lars Jakob von Röök (1778-1867) var från 1830 till 1850 kamrer på det som senare blev Nationalmuseet. Där och på andra institutioner finns han representerad med sina målningar, ofta med motiv från Italien.

Bland hans bilder, teckningar och skisser på biblioteket finner vi främst landskap, men här finns även avbildningar av personer, som en kvinna från Skåne och skissen av en äldre dam med en käpp i händerna.

äldre sittande kvinna med huckle på huvudet och en käpp i händerna
En äldre kvinna har blivit avtecknad i ett utkast av von Röök.

Här på universitetsbiblioteket finns även ett självporträtt tecknat i tusch, där von Röök sitter i sin ateljé i Bologna. Genom fönstret ser vi en ljus kyrka i medelhavssolen.

en man sitterr och målar vid ett staffli framför ett fönster, genom vilket skymtar en italiensk kyrka

För fler teckningar och målningar ur bibliotekets samlingar ser du i digital form i Alvin: Lars Jakob von Röök.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dagboksnoteringar från 5 juli 1847

5 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 312 av 400:
Dagboksnoteringar av Anders Cederström från 1800-talets mitt

Att läsa någons efterlämnade dagboksanteckningar är att komma personen nära inpå livet. Även kortfattade notiser säger något om hur vardag och speciella händelser kunde se ut.

I våra handskriftssamlingar finns ett antal dagböcker från tiden 1839-1855, som inlämnats som gåva till biblioteket. Donatorn har angett att dessa dagböcker skrivits av riksdagsmannen Anders Cederström (1805-1885), boende på herrgården Beatelund på Ingarö.

svårläst handskriven text på ett vitt ark
Dagboksanteckningar för perioden 2 till 8 juli 1847, den allra sista sidan i just denna volym.

Noteringen för dagens datum, den 5 juli, visar oss att någon ”målade i rummen” och att linet bearbetades. Kanske det inte var just Cederström personligen som gjorde själva arbetet, men han översåg nog detta som varande godsägare på Beatelund.

Denna och andra dagböcker samt annat efterlämnat material efter Anders Cederström finner du förtecknat samt i digitala kopior i Alvin: Anders Cederström – Dagböcker med mera.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skisser över växter och insekter

nässelfjäril
1 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 311 av 400:
Janna Dorotea Drake af Hagelsrums skissbok

På Uppsala universitetsbibliotek finns två skissböcker fulla med studier av växter, insekter, landskap med mera, tecknade och målade av Janna Dorotea Drake af Hagelsrum (1868-1945).

körsbär på sina skaft och hallon

Studierna över frukter och insekter ger oss en känsla av sommar. Kanske konstnären suttit ute i solen när hon målat dessa bilder?

maskrosor

På biblioteket finns två skissböcker av hennes hand, bilderna här är hämtade ur det första av dem. Se hela de bägge skissböckerna samt fler teckningar ur samlingarna: Janna Dorotea Drake av Hagelsrum.

Kanske dessa bilder kan inspirera dig att själv gå ut och måla i sommar?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

en geting

Underhållning för badgäster anno 1899

25 juni, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 310 av 400:
Affisch för sommarfestligheter vid Nybro Badanstalt 1899

Midsommar har just passerat, men än är sommaren lång! Redan 1899 visste turistnäringen hur svenskar ville roa sig under ledigheterna. På denna affisch, som gör reklam för nöjen ”till förmån för medellösa badgäster” utlovas underhållning som delvis nog står sig än idag.

Spel och dobbel i form av tombola, dans, mat i form av buffé och godis samt mycket att se i menageri och panoptikon. Vilka de vilda och blodtörstiga djuren i menageriet kan vara får vi inte läsa, men eftersom de är inhemska rör det sig nog inte om några farligare varianter.

Att hela kalaset endast kostar 10 öre får väl ses som ett rent fynd för en helkväll?

En grön affisch med en stor mängd liten text tryckt i svart

Affischen kan du se och ladda ned i högupplöst version: Sommar-Festen vid Nybro Badanstalt

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Lutfisken

omslag med en stor gul fisk som sväljer andra för tiden populära tidskrifter
18 juni, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 309 av 400: Den årliga jultidningen Lutfisken, utgiven 1912-1966

När sommarhettan slår till kan vi svalka oss med tanken på att det så småningom kommer en vinter igen. Den underhållande jultidningen Lutfisken – med en stor portion samhällssatir – utgavs under tiden 1912 fram till 1966 av Bonniers förlag. Under dessa 54 år hade jultidningen endast två redaktörer, tillika ansvariga utgivare: Hasse ”Hasse Z” Zetterström (1877-1946) under tiden 1912-1945 och därefter tog Sven ”Sven Z” Zetterström (1902-1973) över redaktörskapet 1946-1966.

titelbladet 1930 med en lutfisk i form av en zeppelinare som folkmassa vinkar till

Under 1930- och 1940-talen speglade Lutfisken den oroliga tiden i Europa och världen, och naturligtvis även världskrigets utbrott, men ändå främst läget i Sverige vid tiden.

Signaturen Viola skrev 1940 om kvinnan och mannen under året som varit, där hon driver en del med den för tiden rådande synen på könsrollerna. Bakom signaturen döljer sig kåsören, journalisten och författaren Marianne Zetterström (1912-2011), gift med Erik ”Kar de Mumma” Zetterström (1904-1997) och svärdotter till Hasse Zetterström.

Om kvinnan 1940 skriver Viola: ”Kvinnan har under året varit mannen mycket underlägsen. I synnerhet när det gällt att ställa till olyckor och elände.”

Om mannen 1940: ”Mannen 1940 blev smalare om livet, bredare om axlarna, senigare kring halsen, längre i strumplästen och kortare om huvudet. Kort sagt idealisk!”

Text och bild: Helena Backman

Silverbibeln ställs ut igen

Röda pergamentblad med text i guld och silver, i bakgrunden silverpärmar
14 juni, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 308 av 400:
Silverbibeln, Codex argenteus, strax på plats i utställningssalen igen

Idag den 14 juni 2019 kl. 14:30 är det invigning av den nyrenoverade utställningssalen på Carolina Rediviva, dit du är hjärtligt välkommen. Med tal och musik öppnas portarna till den nya, efterlängtade utställningen.

I utställningssalen finner du Silverbibeln i eget litet rum, där du kan se exempel på dess purpurfärgade pergamentblad med text i guld och silver.

silverbibelns silverpärmar, i bakgrunden silverbibelns purpurfärgade blad
Silverbibeln med sina pärmar i den gamla utställningen

Silverbibeln, Codex argenteus, är vår kanske allra största skatt, eftersom den är den främsta källan till vad vi vet om det utdöda språket gotiska. Här kan du läsa mer om handskriften, dess historia och senare utgivningar av texten, samt bläddra i en digital kopia: Silverbibeln.

Magnus Gabriel De la Gardie skänkte Silverbibeln tillsammans med ytterligare skrifter till Uppsala universitet 1669. Eftersom det är 350-årsjubileum av denna donation i år, kommer du kunna se en mindre utställning just om dessa gåvor.

Hoppas se er på invigningen – kom annars förbi en annan dag och botanisera bland våra utställda skatter!

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson

Badsäsongen är här

10 juni, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 307 av 400:
Karta över badorter i Norden

När det är som hetast under sommaren, tycker jag att begreppet kallvattenkur låter mycket frestande. Tidskriften Sommarlif vid bad och brunnsorter i Norden utkom 1892-1899, och här kan vi se vart folk kunde åka för att dricka brunn eller ta ett bad. På baksidan av varje nummer finns nämligen en karta där du ser var havsbad, brunnar, sanatorier och kallvattenkurer fanns vid sekelskiftet 1900. Kanske kan det ge inspiration till vart du kan ta vägen när värmen slår till i sommar?

karta över delar av Norden med markeringar för badorter

Du ser en högupplöst version av kartan och tidskriftens omslag här: Omslag och karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »