400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 17 av 42)

Ridklubb i Uppsala hösten 1904

fotografi på en rad ryttare till häst med studentmössor på huvudet
5 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 248 av 400:
Fotografi av ryttare och ridmästare på ridklubb i Uppsala år 1904.

Ett fotografi i universitetsbibliotekets bildsamlingar visar en grupp ryttare till häst på ridklubb i Uppsala året 1904. Att de hör till universitetet kan vi genast se på studentmössorna, detta i en tid när mössorna verkligen bars av studenterna, och ridhjälmen inte var obligatorisk. Längst till vänster står akademistallmästaren själv i hög hatt. Fortfarande finns det en akademistallmästare och ridklubb vid Uppsala universitet, vilket du kan läsa om här: Uppsala Akademiska Ridklubb.

näbild på herarna på fotografiet

Personerna på bilden är som synes namngivna – från vänster dåvarande akademistallmästare Petrus Nordström, därefter till häst Sven Wilhelm Sundin, Jakob Fredrik Adolf (Dick) Öhrn, Karl Gustaf Greger Wittberg, Carl Wilhelm Höije, Thorolf G:son Hedborg, Adolf Daniel Hägg, David Theodor Lindblom, Oskar Fredrik Frithiof Lindemalm), Christian Johannes Lindblom, och sist i raden Jakob (Jack) Vilhelm Folcker. Bakom kameran fanns fotografen Ellen Claeson.

Fotografiet har signum: Fotogr saml Uppsala Idrott Hästsport
Se fotografiet i högupplöst version: Ridklubb i Upsala hösten 1904 där du även kan läsa vad det senare blev av de unga herrarna på bilden.

Text: Helena Backman
Fotograf: Ellen Claeson
Digital kopia: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ett faderlöst barns bittra tårar…

titelbladet till personversen
31 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 247 av 400:
Begravningsdikt över Sven Leetström 1724 med träsnitt

Så här till Halloween kan det väl passa bra att leta fram ett och annat skelett ur samlingarna. I universitetsbibliotekets samling av personverser finns en mängd begravningsdikter, såsom denna från 1724. En son diktar en sorgesam vers till minnet av sin far under titel Ett faderlöst barns bittra tårar… , tryckt i Uppsala till minne av begravningen av prosten i Karlskoga församling Sven Leetström.

På dessa personverser, som var flitigt förekommande från åtminstone 1600-talet och framåt, ser man ofta de träsnitt som tryckerierna använde med passande motiv. Just på begravningsverser förekom naturligtvis motiv som skulle få läsaren att tänka på livets flyktighet och döden. På just detta tryck hittar vi därför ett träsnitt med likkista, änglar, lien, ljus som släcks och ett utrunnet timglas förutom kraniet, under vilken devisen ”Döden är allas Ende” väl ska trösta.

träsnitt med likkista, änglar och en dödskalle

Just skelett eller ett ensamt kranium, en dödskalle med eller utan korsade benknotor, är ofta förekommande motiv. Nu när det är Halloween ger vi här exempel på några fler träsnitt med dessa motiv, hämtade ur en volym med personverser i folioformat, tryckta mellan 1720 och 1729.

dödskalle i träsnitt

Mors omnia solvit – döden löser allt

dödskalle i träsnitt

Sic moritur justus

ett skelett skördar i träsnitt

Hodie mihi cras tibi – Idag mig, imorgon dig

skelett med lie i träsnitt

Katalogen där Ett faderlöst barns bittra tårar… och en mängd andra personverser finns listade hittar du här: Personverser i Uppsala universitetsbibliotek

Text och bild: Helena Backman

dödskalle i träsnitt

”Happy Halloween”

Fotografier från Brasilien i Salomon Henschens arkiv

intamat fotografi av ett stort träd
29 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 246 av 400:
Kolorerat fotografi av ett papayaträd från 1860-talets Brasilien, taget av läkaren Salomon Henschen

Läkaren och sedermera professorn i Uppsala Salomon Henschen gjorde många medicinska studier, och är mest känd för sina arbeten om nervsystemets sjukdomar. Han var bland annat den förste som beskrev fenomenet dyskalkyli.

Förutom medicin ägnade han sig även åt botaniska studier i Brasilien på 1860-talet. Det är från hans vistelse där som ett antal foton finns bevarade i hans personarkiv, som idag finns på Uppsala universitetsbibliotek. Fotografiet ovan avbildar ett papayaträd. En okänd man har fastnat på bild vid dess fot, vilket gör att vi uppfattar trädets storlek. Fotografiet är färglagt för hand, vilket gjort att detaljerna inte framgår så tydligt som på andra foton som lämnats orörda.

I arkivet finns även en del fotografier över platser. Fotografiet över Rio de Janeiros hamn visar många stora segelfartyg liggande för ankar.

svartvitt foto över hamnen i Rio de Janeiro

Rio de Janeiros hamn år 1868.

Se samtliga fotografier ur Salomon Henschens arkiv: Bilder i Salomon Henschens arkiv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Leeuwenhoek i Wallersamlingen

25 oktober, 2018 / / 1 kommentar

Föremål 245 av 400:
Leeuwenhoek i text och bild i Wallersamlingen

tyckt porträtt med leeuwenhoek med lockig peruk och vit kravatt

Igår, den 24 oktober, var födelsedag för den  nederländske naturvetaren Antoni van Leeuwenhoek (1632-1723), något som bland annat Royal Society i London uppmärksammade i sociala medier.  Bland autograferna i Wallersamlingen finns material av och om Leeuwenhoek, bland annat ett tryckt porträtt, graverat av John Chapman.  Under Leeuwenhoeks porträtt återkommer han på en liten bild, sittande vid sitt skrivbord med ett av de mikroskop som han tillverkade. Genom sina iakttagelser genom dessa mikroskop gjorde han flera upptäckter, han var exempelvis den förste att se bakterier.

År 1680 blev Leeuwenhoek medlem av Royal Society i London. I Wallersamlingen finns ett brev på nederländska, daterat i Delft 9 november 1714, ställt till ”Mijn Heeren die vande Coninklijke Societeit in London”.

Mer material om och av Antoni van Leeuwenhoek i Wallersamlingarna hittar du i databasen Alvin samt vid sökning i katalogen över Wallers boksamling, Bibliotheca Walleriana.

inledningen på det holländska bevet

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryck med Leeuwenhoek sittande vid ett skrivbord

Man tager vad man haver

närbild på text på omslaget
22 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 244 av 400:
Återanvänt omslagspapper för skrivpapper som bokomslag för 1600-talsskrift

Ett tunt häfte tryckt i Polen har här i Sverige fått ett skyddande omslag av papper. För att skydda trycket har det lilla häftet nämligen fått ett omslag i grövre papperskvalitet, ett omslagspapper som  från början suttit runt en bunt med skrivpapper från Lingonbacka pappersbruk.

bild på fram och baksidoan av häftet

Lingonbacka pappersbruk låg i Järlåsa socken utanför Uppsala. Bruket anlades på 1750-talet Lingonbacka pappersbruk och var i drift under cirka 125 år, till dess att det förstördes genom brand en juninatt år 1879. Någonstans däremellan eller strax efter 1879 har alltså detta omslagspapper hamnat på universitetsbiblioteket, och senare som omslag kring detta häfte.

titelbladet på skriften

Skriften som fått detta omslag är ett tyck från Poznań, Oratio opposita cuisam Wittembergensi locustae… från 1603.

Häftet ha signum: Obr. 68.94

Text och bild: Helena Backman

Band donerat av Sofia Albertina

bild på bokband i silver och målat porslin eller fajans, i bakgrunden ett etui till boken klätt i rött sammet
18 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 243 av 400:
Bönbok donerad till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina

En vackert inbunden bönbok i silver och andra material har donerats till universitetsbiblioteket av prinsessan Sofia Albertina (1753-1829). Till boken hör även ett fodral klätt i röd sammet. En stor del av av hennes privata boksamling finns annars nu på Staatsbibliothek zu Berlin.

en lapp i boken på franska från Sofia Albertina

I denna bok finns ett hopvikt blad, där hon  på franska skriver att hon skänker boken till våra samlingar, och berättar hur denna bok gått i släkten. Kanske var det just bokbandet som fick prinsessan att tänka just på universitetsbiblioteket som värdig mottagare.

ett graverat titelblad med titel och bilder på en trädgård

Bokens titel är Das heilige Bet-Haus für fromme Kinder Gottes… och är tryckt 1683.

Text och bild: Helena Backman

Pergamentband med olika handskrifter

15 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 242 av 400:
Bok från Jesuitkollegiet i Braniewo med omslag av olika handskrifter

Runt ett exemplar innehållande tre tryckta teologiska verk från mitten av 1500-talet har bokbindaren fäst ett återanvänt, präntat pergamentblad, fodrat med ett blad med text i skrivstil. Här ser vi tydligt skillnaden mellan de stilar man använder för olika ändamål när det gäller handskrivna texter, precis som vi idag är vana vid att se handskriven text se mycket annorlunda ut än den tryckta stil – vilken en gång i tiden utformats utifrån en präntad stil – som vi ser i våra böcker och på nätet idag.

bild på insidan av bakre pärmen med två sorters handskrifter

Omslaget hålls på plats av läderremsor som fastsydda håller samman sidorna i boken i ryggen. Eftersom bandet inte har mer av omslag än så, är hela boken mycket lätt och lämpar sig bra att bära med sig eller ha med på resa, samtidigt som pergamentet skyddar inlagan bra.

Boken har använts flitigt av tidigare ägare. I den bakre delen av boken finns en mängd inbundna blanka blad, och en tidigare ägare har skrivit en mängd texter här.

uppslag med handskrivna anteckningar

Denna bok har kommit till Uppsala som krigsbyte från Braniewo i Polen, och en notering på det första inbundna verkets titelblad visar att den skrevs in i Jesuitkollegiets bibliotekskatalog 1613.

titelbladet med anteckning om Braniewo jesuitkollegium

Boken har signum: Obr. 67.133

Text och bild: Helena Backman

bild på bokryggen med präntad text i rött och brunt på pergament

 

Almanacka för år 1599

den lilla almanackan ligger i en handflata över en bunt med fler almanackor
11 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 241 av 400:
Almanacka tryckt på lågtyska för året 1599

Denna lilla almanacka har tre små träsnitt på titelbladet med solen och vad som kanske ska föreställa månen bredvid.

Enligt tryckets kolofon, där nederst på sista sidan,  framgår tryckår, tryckare och utgivare samt år. Ortnamnet ”Dahm inn der Newmarck” betecknar den stad som på polska heter Dębno och som ligger i den större delen av Pommern som idag tillhör Polen. Tryckaren heter Christoph Runge, och som förläggare anges Bartholomeus Möller och Bernhard Messing. Enligt tyska källor ska dock Möller vara en pseudonym för denne Messing.

foto av den så kallade kolofonen på trycket, dvs de sista raderna på sista sidan, där tryckarens namn står

I det lilla tryckets marginaler finns en och annan liten notering eller markering i marginalen, vilket visar att den varit i bruk under året 1599.

Hela almanackan med dessa spår hittar du i högupplöst version här: Allmanach unde Practica…
Almanackan har signum: Kalend. Tyska [1599]

bild på överdelen av dragkapseln där almanackan ligger förvarad, etiketten lyder Tyska almanackor 1599-1649

Text och bild: Helena Backman

 

Uppsala universitet firar sin födelsedag idag

7 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 240 av 400:
Tecknad hand på insidan av pärmen till en 1500-talsbok.

Idag fyller Uppsala universitet år  – det var den 7 oktober 1477 som undervisningen började vid det nya universitetet.

Samma år hade påven Sixtus IV den 27 februari i en bulla givit sitt tillstånd till att ett universitet upprättas i Uppsala. Universitetets privilegiebrev undertecknades i Strängnäs den 2 juli av riksrådet, och den 21 september kommer så påvens bulla till Uppsala.

Mer om universitetets tidigaste historia kan du läsa här: Kort historik.

Med anledning av detta firar vi här i bloggen med ett spår av undervisning, förmodligen lämnat av en tysk student vid okänt lärosäte – en tecknad hand på insidan av en pärm till ett band med verk av Philipp Melanchthon. Främst i volymen finns Elementorum rhetorices libri duo, tryckt i Wittenberg 1532. Från tidig medeltid och framåt utvecklades och användes nämligen ett mycket utarbetat system att räkna på fingrarna eller använda fingrar och handen för att underlätta förståelsen av abstrakta begrepp och minnas dem. De användes exempelvis inom studiet av musik där noter motsvarades av olika delar av handen.  Genom just denna teckning och handen som pedagogiskt hjälpmedel och stöd för minnet har någon här lärt sig beräkna solens rörelse.

bild på titelsidan av melanchthons bok

Boken, som fått titelbladets träsnittsram färglagt i grönt och rött, har signum: Pedag. Retorik

Text och bild: Helena Backman

 

Tecknad groda av Jean Eric Rehn

detalj av teckningen med ett huvud på en groda
4 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 239 av 400:
Tecknad av groda av Jean Eric Rehn

Arkitekten och gravören Jean Eric Rehn (1717-1793) är mest känd för sina stora arbeten, som att vara arkitekten bakom bibliotek och naturaliekabinett på Drottningholms slott åt drottning Lovisa Ulrika, och för andra arbeten åt hovet, som ombyggnationer på Gripsholms slott.

Kopplingen till naturen har dock inte bara varit genom kabinettbyggande. Här ser vi en studie av en groda vilande i gräset, avtecknad i naturen enligt den franska påskriften. Rehn ska ha utfört mer än 1 000 laverade tuschteckningar, porträtt, genremotiv, landskap och reseskisser, oftast i tusch över en lätt blyertsskiss. De flesta av Rehns teckningar tillhör idag Nationalmuseum, men det finns även en betydande samling här på Uppsala universitetsbibliotek.

hela teckningen av en groda som vilar i gräset vid vatten

Teckningen av grodan har signum: Handt. sv.

En mängd material ur våra samlingar i form av teckningar, gravyrer och annat av eller med anknytning till Jean Eric Rehn som blivit digitaliserat hittar du här: Jean Eric Rehn i Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »