400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 32 av 42)

Två sidor av samma bok

Föremål 99 av 400:
Ett bokband från ca 1600 med två helt olika pärmdekorer

I bokbandssamling finns en spännande volym, som kommit till universitetsbibliotekets samlingar från Jesuitkollegiet i Poznań, troligen genom den svenske adelsmannen Klas Rålamb.  Den bok som blivit inbunden på detta vis är De rebus Eucharistiæ controversis av Claude De Sainctes (1525-1591), tryckt i Paris 1575.

detalj från titelbladet

En handskriven notering på titelbladet visar att boken blev inskriven i Jesuitkollegiet i Poznańs bibliotekskatalog 1603.

Boken har träpärmar överdragna med brunt skinn och har spår av tidigare spännen över främre snittet. Bakre pärmen har en riklig dekor av blind- och guldtryck, ett riktigt typiskt så kallat reformationsband. Ovanpå blindtryck har någon senare stämplat ett pärmexlibris i guld, tillhörigt en tidigare ägare, samt ägarens latiniserade namn: ”Albe[r]tus Emporinus” och årtalet 1588. På polska var hans namn Wojciech Emporyn (ca 1551-1603).

Men om vi vänder på boken visar den upp en helt annan framsida: Skinnet har blekts – dess mörkare färg syns i kanterna – och de dekorativa guldtryckta stämplarna här visar det tidiga 1600-talets formspråk. Att det inte rör sig om att skinnet har bytts ut framgår tydligt vid en närmare undersökning. Någon har i stället gjort om framsidan på det redan befintliga skinnet och pressat in denna helt nya dekor samt bokens titel. Här har vi alltså en bok som ger två helt olika intryck beroende på vilken sida man ser den ifrån.

framsidan av den i texten omnämnda boken med guldtryckt dekor

Vi vet inte vad som hänt – kanske man velat utplåna en tidigare dekor eller ett tidigare pärmexlibris, eller så har bokbandet lidit någon form av skada, som gjort denna renovering nödvändig. Bokstavstyperna med vilka Emporyns namn respektive titeln på framsidan är inpräglade är desamma. Oavsett anledningen till denna omvandling har en bokbindare lyckats mycket väl med att utplåna alla spår av den tidigare dekoren på främre pärmen. Frågan är snarare varför inte baksidan också fick en liknande ”ansiktslyftning”.

Text och bild: Helena Backman

Sveriges nationaldag 2017

Föremål 98 av 400:
Litografi med svenska folkdräkter, tryckt 1866.

Ur boken Sverige: illustrerad handbok för resande och derjemte ett minne för dem som besökt landet,  utgiven under redaktion av  Gustaf Thomée i Stockholm 1866, hämtar vi en passande bild till dagen idag, Sveriges nationaldag, tillika svenska flaggans dag. Dagen firas till minne av att det var den 6 juni 1523 som Gustav Vasa valdes till kung i Sverige, samt att man den 6 juni 1809 antog en ny regeringsform som gällde fram till år 1974. De svenska folkdräkterna på bilden visar dräkter från Vingåker, Helsingland, Skåne och Dalarna.

Fler illustrationer av folkdräkter kan ses i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder av folkdräkter ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad genom Alvin)

Mysteriet med melonerna

Föremål 97 av 400:
Planschblad med meloner fäst på en kylskåpsdörr

Bland de mer udda föremålen i universitetsbibliotekets samlingar är ett planschblad, tryckt på 1900-talet, fäst på utsidan av en kylskåpsdörr. Efter att hela kylskåpsdörren blivit transporterad till biblioteket av en släkting till ägaren, för denna skulle få hjälp med identifikationen av bladet, donerades dörren hastigt och lustigt när ägarens nyfikenhet blivit stillad. Vi behåller den som kuriosa i samlingarna.

Själva förlagan till planschen visade sig komma från Weinmanns Phytanthoza iconographia, tryckt 1742.

närbild på baksidan av kylskåpsdörren med notering om planschen

Notering och exlibris på kylskåpsdörrens baksida

Den dåvarande chefen för handskrifts- och musikavdelningen Inga Johansson (1943-2009) har skrivit en mycket underhållande berättelse om händelserna kring denna donation: Den sanna historien om hur Carolina fick en kylskåpsdörr eller Mästerdetektiven Håkan löser mysteriet med melonerna.

Se bilderna i högupplöst version: Kylskåpsdörr med uppklistrad plansch föreställande meloner.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv).

Studentfirande

Föremål 96 av 400:
Fotografi på student från sekelskiftet 1900

Imorgon den 2 juni 2017 tar Uppsalas gymnasister studenten. Vi kan vänta oss glada ungdomar på lastbilsflak dånande genom staden. Innan dess har de gratulerats av släkt och vänner, och blivit behängda med blommor och småpresenter. Att klä den unga studenten i blommor är inget nytt påfund, den här anonyme unge mannen har blivit firad av sina när och kära, och fotograferas sedan med sin nyförvärvade studentmössa.

Man kan även tänka sig att det väntade ett vackert dukat festbord för studentuppvaktningen efteråt, ett sådant som detta fotografi från en interiör i Uppsala visar. Fotot är taget av A. Larsson med ateljé på Östra Ågatan 17, Uppsala.

ett fotografi av ett vackert dukat bord med blommor och porslin

Text och bild: Helena Backman

På schavotten

Föremål 95 av 400:
Teckning föreställande Magdalena Rudenschöld på schavotten

Grevinnan och konstnären Magdalena Rudenschöld (1766-1823) dömdes 1794 till att stå på schavotten för landsförräderi, vilket hon även gjorde den 23 september. Hon var delaktig i den konspiration som ledd av Gustaf Mauritz Armfelt ville störta Reuterholm som ledare för den förmyndarregering som styrde Sverige vid tiden.

Schavottering innebar att stå vid skampålen, det vill säga att utställas för att skämmas på offentlig plats. Ibland tillkom även någon form av spöstraff. I detta fall  schavotterades Magdalena Rudenschöld på Riddarholmstorget inför stor publik. Förutom detta straff fråntogs hon sin titel och sattes på spinnhus fram till  november 1796, då hon blev benådad.  Magdalena Rudenschöld flyttade senare under en längre tid till Schweiz, men återvände sedan till Stockholm, där hon dog 1823.

Akvarellen är signerad Nils Philip Gyldenstolpe och en påskrift på monteringsarket säger: ”Magdalena Rudenschöld på schavotten d. 24/9 1794”.  Hon ska vid tillfället ha varit klädd i grå kattunskjol och svart kappa, vilket visar att denna målning avbildar henne i något gladare färger än vad hon i verkligheten bar.

Bestraffning genom skampåle avskaffades i Sverige 1855.

Text : Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Copernicana – en samling värd att fira

Föremål 94 av 400:
Medicinskt tryck från 1516 ur Copernicana-samlingen

Titelbladet till Practica in arte chirurgica av Giovanni da Vigo (ca 1450-1525), tryckt i Lyon 1516, lyser i rött och svart. Att boken varit välanvänd syns på anteckningarna på titelbladet och på pärmens insida. Jämte den röda, tryckta texten på titelbladet syns det handskrivna ”Collegij Bra[n]sbergensis Societatis Jesu” vilket visar att denna bok tillhört biblioteket hos Jesuitkollegiet i Braniewo. Träsnittet visar tryckaren Portonaris boktryckarmärke med en ängel, passande nog med en uppslagen bok i händerna.

titelblad och främre pärmens insida av Practica in arte chirurgia, med en mängd handskrivna noteringar

Boken tillhör Copernicana-samlingen, som består av böcker med anknytning till astronomen Nicolaus Copernicus från två polska bibliotek,  domkapitelbiblioteket i Frombork och jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo,

Sedan tidigare i år finns samtliga volymer i Copernica-samlingen digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet.
Läs mer om hur böckerna kommit till Uppsala universitetsbibliotek: Copernicana

Hur firar man då att hela denna samling, ett sant sameuropeiskt kulturarv,  nu finns fritt tillgänglig i digital form? Genom att fira med en Copernicana-tårta, så klart!

foto på en grön marsipantårta med en bild av titelbladet från boken ur copernicanasamlingen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad ur Alvin)
Foto på tårta: Peter Sjökvist

Notskrift från sekelskiftet 1600

Föremål 94 av 400:
Nedtecknade noter på framsidan av en bok

Att man ser nothandskrifter som efter att ha makulerats får tjäna som pärmar till en yngre bok är vanligt i de äldre samlingarna. Men nedtecknade noter på en redan bunden volym är inte lika vanligt att stöta på.

En sådan notrad finns nedtecknad på främre pärmen till en bok tryckt i Portugal år 1583. Bokbandet är troligen det som boken sålts i, och var avsett att bytas ut av ägaren efter köpet. Denna boks ägare, biskopen i Würzburg Julius Echter von Mespelbrunn (1545-1617), har dock inte bytt ut bandet, utan nöjt sig med att pressa sitt vapenexlibris i guld på främre pärmen.

bild på hela främre pärmen, ett vitt pergamentband med ett vapen i guld i mitten

Över detta exlibris, innanför pärmens dekorativa ram, finns en ensam notrad nedtecknad. Vår musikbibliotekarie Kia Hedell tycker att denna, bland annat på grund av G-klavens utformning och radens notvärden, ger intryck av att ha tillkommit under senare delen av 1500-talet eller tidigt 1600-tal, något som passar bokbandets ålder. En transkribering till moderna noter ger en rad i stil med denna:

en rad med noter

Vem eller exakt när denna notrad blivit nedtecknad kan vi naturligtvis inte veta, även om den på grund av sin placering allra största sannolikt har tillkommit efter det att boken blivit bunden. Men dessa noter ger oss ändå en liten, liten ingång till tidens musik.

Trycket som fått detta bokband är Gundisalvus de la Cerdas Commentaria in epistolam D. Pauli apostoli, ad Romanos, tryckt av Antonio Ribero i Lissabon år 1583.

titelsidan till Cerdas bok, med ett träsnitt föreställande en man med gloria och svärd

Text och bild: Helena Backman
Nottranskription: Kia Hedell

 

Linnéjubileet i Uppsala 1907

Föremål 93 av 400:
Fotografi av Nybron i Uppsala under firandet av Linnéjubileet 1907.

På lördag den 20 maj firas minnet av Carl von Linné i Linnéträdgården här i Uppsala, med anledning av hans födelsedag den 23 maj 1707. Men vilket datum föddes han? Frågan utreds på denna sida: När fyllde Linné år egentligen?

fotografi av selma lagerlöf tillsammans med man i hatt framför en kör av folkskolebarn med flaggor framför universitetshuset

1907 firades 300-årsjubileet stort i Uppsala och även på andra håll i världen, precis som senare under jubileumsåret 2007. I Uppsala firades bland annat med en stor Linnéfest i universitetshuset. Fotograf Alfred Dahlgren (1861-1908), verksam som fotograf i Uppsala runt sekelskiftet 1900, har förevigat en hyllning av Selma Lagerlöf med anledning av att hon utnämndes till hedersdoktor i samband med Linnéfesten 1907.

I våra samlingar av småtryck kan man också hitta material med anledning av Linnéjubileet och den stora Linnéfesten i Uppsala 1907, vilket man kan hitta här: Tryckt material med anknytning till Linnéfiranden

Läs mer om Universitetsbibliotekets Linnésamlingar.

Text: Helena Backman
Foto: Alfred Dahlgren (genom Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Äfventyraren eller Resan till månans ö

Föremål 92 av 400:
Handskriven kopia av Joseph Martin Kraus sångspel Äfventyraren eller Resan till månans ö.

Joseph Martin Kraus (1756-1792) skrev under hösten 1790 sångspelet Äfventyraren eller Resan till månans ö med libretto av Johan Magnus Lannerstierna (1758-1797). Verket uruppfördes den 20 januari 1791 på Munkbroteatern i Stockholm.  

en sida ur nothandskriften

I våra samlingar på universitetsbiblioteket finns en bevarad kopia nedtecknad av Fredrik Samuel Silverstolpe, samme man som donerat Mozartmanuskript till biblioteket. Längst bak i kopian sitter även librettot i tryckt form.

första sodan av det tryckta librettot

Sångspelet i handskrift samt det tryckta librettot finns digitaliserade i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Äfventyraren eller Resan till månans ö

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Den fiktiva ön Frisland

Föremål 91 av 400:
Karta av Abraham Ortelius utgiven 1603 med den fiktiva ön Frisland

På en karta över med titeln Septentrionalium regionum descriptio avbildas Nordatlanten med Nordpolen i kartans övre del. Med Norden i öster och Grönland och Nordamerika i väster kunde man förvänta sig mer havsyta än vad som här är fallet. Under Island ligger nämligen ön Frisland, markerad med hamnar och ortnamn.  Denna ö fanns med på de flesta kartor av Nordatlanten mellan åren 1558 till 1650. Ursprunget till ön fanns att hämta i boken De I Commentarii del Viaggio som utkom i Venedig 1558. Boken påstods innehålla material som bröderna Nicolo och Antonio Zeno lämnat efter sig, och som skulle skildra en resa på Nordatlanten redan under 1300-talet.

karta över Nordatlandet handmåad i lysande färger

Frisland, jämte fler öar såsom Icaria, Estotiland och Drogio, blev i och med denna skrift en del av det man trodde sig veta om världens geografi, och kunde därför förekomma på kartor över Atlanten ända fram till mitten av 1600-talet.

Redan tidigare fanns dock kartor som spädde på sanningen: Olaus Magnus Carta marina, tryckt 1539, innehåller exempelvis de fiktiva öarna Tile och Insula Magnetum.

Idag kommer inga öar undan våra ständigt uppdaterade satellitbilder över jordens yta, och inte heller kan man längre påstå att det finns fler. Men nog kan man tänka sig att världen var mer spännande förr, då det fortfarande fanns hela kontinenter att upptäcka och man kunde drömma om sjöodjur och monster bortom horisonten.

Text och bild: Helena Backman

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »