400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 34 av 42)

Charlotte Pearsons generösa donation

Föremål 80 av 400:
Ett vykorts- och bokmärkesalbum donerat av Charlotte Pearson

Den engelska damen Charlotte Pearson, hemmahörande i Higher Brixham, South Devon, testamenterade 1957 all sin egendom till Uppsala Universitet för att där  användas ”för med Universitetsbibliotekets sammanhörande ändamål”. Bland den av hennes kvarlåtenskap som hamnade i Universitetsbibliotekets samlingar fanns detta vackra album i blå klot. Trots att albumets guldpräglade text säger ”Christmas cards”, innehåller detta album vykort även från andra tider på året, samt bokmärken som dekorerar ytorna kring hälsningarna. Ytterligare ett album följde med till biblioteket. Bilder ur båda dessa album följer i ett senare blogginlägg.

pearson på däcket till ett fartyg, glatt leende med en liten hund på armenDessa båda album utgör alltså bara en del av den generösa donation som inkom till Uppsala universitetsbibliotek 1958. Charlotte Pearson lämnade även efter sig en mängd personliga fotografier. Till biblioteket har även inkommit andra bilder, såsom en liten skissbok med utkast till teckningar och några skissartade akvareller av Pearsons hand, vilka visar på en konstnärlig ådra.

På fotografierna ser vi henne ofta med husdjur eller på resande fot – eller som på bilden här bredvid bådadera, på resa på däcket till ett kryssningsfartyg med en söt liten hund i famnen. Inte sällan ler hon stort på bilder tillsammans med andra.

Men här på Universitetsbiblioteket är hon främst ihågkommen för att de medel som hon testamenterade till Uppsala Universitet och som år 1968 lade grunden till en av Universitetet instiftad stipendiefond, som än idag delar ur resestipendier till anställda inom Uppsala universitetsbibliotek: Fröken Charlotte Pearsons stipendiefond. Vi kan därför säga att vi fortsätter hennes resor.

ungdomsporträtt av pearson tillsammans med stilig ung man i uniform

Bland hennes efterlämnade fotografier finns ett vackert ungdomsporträtt, enligt fotografen Brogis stämpel taget i Florens. Om den uniformsklädde mannen på bilden vet vi intet, vad vi vet är att Charlotte Pearson levde ogift.

Den koppling hon hade till Uppsala universitet och Universitetsbiblioteket lär ha varit att hon var god vän med den tidigare överbibliotekarien Gert Hornwall (1911-2002).

akvarellskiss av violer i ett grönt kärl

Text och bild: Helena Backman

 

Kinesisk medicin i vacker handskrift

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Porslinstillverkning i Kina

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)

 

 

En bok med en hemlighet

Föremål 77 av 400:
En 1700-talsbok med ett hemligt lönnfack

titelbladet i boken

Ett exemplar av första delen av Méditations sur l’évangile av Jacques Benigne Bossuet, tryckt i Paris år 1731, har på okända vägar inkommit till universitetsbiblioteket. Vid första anblicken ser vi ingenting speciellt med just denna bok, förutom att det har ett fint exlibris pressat i guld på pärmen, samt en stämpel på titelbladet.

bokens lönnfack visas upp

Men bläddrar  vi förbi det inledande förordet och innehållsförteckningen, möts vi av ett lönnfack. Vad kan man ha gömt här? Tyvärr gapar facket tomt. Vi kan bara fantisera om gömda kärleksbrev, statshemligheter eller något personligt föremål. Det enda vi kan säga med säkerhet är att en tidigare ägare kunde tänka sig att offra Bossuets bok för sina egna syften.

Text och bild: Helena Backman

Bönen Fader vår på många språk

Föremål 76 av 400:
Bok från 1715 med bönen Fader vår på många språk

I boken Oration Dominica in diversas omnium fere gentium linguas versa et propriis cujusque linguae characteribus expressa… sammanställd av John Chamberlayne (1666-1723), och tryckt i Amsterdam 1715, finner vi bönen Fader vår på en mängd för de flesta mer eller mindre okända språk.

Här finns version från språk från alla värdens hörn. Här nedan några afrikanska språk, däribland malagassiska, det största språket på Madagaskar.

bild på ett uppslag med faer vår på olika språk

Den för Universitetsbiblioteket mest intressanta språkversionen är dock den på gotiska, hämtad ur Silverbibeln som idag finns här i Uppsala.

närbild på texten av Fader vår med gotiska bokstäver

Fader vår på gotiska, Atta unsar, kan ni höra här: Lyssna på Silverbibeln

Text och bild: Helena Backman

En krokodil i samlingarna

Föremål 75 av 400:
En sorteringskrokodil från 1900-talet

Innan jag satte mig att skriva detta inlägg, kände jag inte till något annat namn på detta föremål än ”krokodil”, men det tycks även gå under det mer talande namnet ”sorterare”. Namnet krokodil har den väl fått för att när man öppnar en flik för att där sortera in papper alfabetiskt eller i nummerordning, så ser det ut som en krokodil som öppnar sina långa käftar – tandlösa, men ändå. Flikarna är förstärkta med vävt material för att hålla länge.

krokodilen i sin helhet

Längden är hela 65 cm, vilket kan tyckas otympligt – med krokodilen är en ordentlig hjälpreda när man har mycket material att sortera upp, såsom tidskrifter eller andra småtryck som man vill ha en viss ordning. Att just denna krokodil ibland haft tidskrifter i sina käftar avslöjas av den lilla förkortningen ”per” på de avslutande flikarna. ”Per” står för periodika, dvs. periodiskt (mer eller mindre regelbundet) utgivet material, såsom tidskrifter och årsböcker.

Fortfarande används en och annan krokodil flitigt på våra bibliotek, och säkert på många andra kontor som ännu inte blivit helt papperslösa.

Text och bild: Helena Backman

Sala silvergruva år 1709

Föremål 74 av 400:
Flerskiktskarta från 1709 över Sala silvergruva

Under 1600- och 1700-talet avbildades gruvor i Sverige gärna genom skiktkartor. Detta är ett horisontellt karteringssätt där varje nivå (eller botten) i gruvan avbildas på ett ark och schakten mellan bottnarna utgörs av hål i arken.

detalj från ett kartblad där man ser en byggnad över jord som hör till gruvan

Ett mycket vackert exempel är denna flerskiktskarta över Sala silvergruva, som i 13 blad avbildar bottnar och schakt, upprättad år 1709 av Hans Johannes Ranie. Teckningarna är färglagda i akvarell, och visar inte bara gruvans utbredning, utan tar även upp en mängd detaljer kring byggnader och gruvhanteringen i stort.

detlaj från karta som visar de vanligaste redskapen man använde i gruvoprna, vilket är hinkar och olika hackor

Ranie tar oss även med ner i gruvan och berättar i bild och ord om de redskap gruvarbetarna använder. Här finns även mindre bilder där man ser gruvarbetarnas slit nere i gångarna. Vi kan nog idag inte tänka oss vilka förhållanden dessa arbetare levde och verkade under.

detalj som visar gruvarbetare som hackar i gruvan jämte en stor eld

Hela flerskikskartan finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, där du även kan zooma in på alla fina detaljer: Geometrisk afritningh uppå sillfwergrufwan widh Sahla…

Du kan även se arkivarie Mats Höglund bläddra igenom volymen i denna film i Facebook: Sala silvergruva 1709.

 

Text och bild: Helena Backman

 

Ett svårhanterligt släktträd

Föremål 73 av 400:
Stort hoprullat släktträd över folkungar förr och nu

I handskriftssamlingarna finns en del material som inte är så lätt att hantera på egen hand. I en stor kapsel för rullar förvaras sju hoprullade handskrivna släktträd, vissa i fragmentariskt skick, uppfodrade på tjockare papper.

två anställda öppnar en sort kapsel för rullar

Med flera personers hjälp kan dessa släktträd rullas ut i Kart- och bildläsesalen, där det finns bord stort nog att titta på materialet. Med hjälp av tyngder kan man få rullarna att ligga någorlunda plana för läsning.

ett utrullat släktträd ligger utbrett på ett bord, med tre personer omkring bordet

En av dessa rullar är ett släktträd över personer in i modern tid med efternamnet Unge, vilka man kan följa bakåt i tiden. Överskriften visar att de härleds från folkungarnas släkt. En annan rulle börjar underifrån, med den sägesomspunne Folke Filbyter och Bertrunda, som enligt en källa på 1400-talet skulle ha levt under det sena 1000-talet och varit ursprunget till bland annat folkungarna. Om Folke och Bertrunda verkligen funnits på riktigt är dock osäkert.

närbild på inskrifterna om Folke Filbyter med fru

Men här finns även många korta historier om andra personer i släktträdet, både kvinnor och män, som på olika sätt utmärkt sig, som här en Helena på 1100-talet, en kvinna som lyfts fram för sin tapperhet.

inskrifter om en Johan och en Helena på 1100-talet

Sådant här material är intressant att titta på, även om det kanske säger mer om den historiesyn som rådde vid den tid då det tillkom än ger några verkliga, historiska fakta.

Text och bild: Helena Backman

Emma Schensons dokumentation av Uppsala domkyrka

Föremål 72 av 400:
Emma Schensons foton över Uppsala domkyrkas restaurering 1887-1893

porträtt av Emma SchensonRenoveringen av Universitethuset går mot sitt slut. Renoveringen av Carolina Rediviva har just bara påbörjats, och kommer att fortsätta in till någon gång under 2019. Den som tycker att dessa renoveringar ställer till bekymmer, får dra sig till minnes att alla byggnader då och då behöver underhåll och lyft. Fotografen Emma Schenson (1827-1903) i Uppsala dokumenterade den stora restaureringen av Uppsala domkyrka under arkitekten Helgo Zettervalls ledning under åren 1885-1893. Dessa fotografier finns nu i Universitetsbibliotekets samlingar.

Emma Schenson var en av de första kvinnliga yrkesfotograferna i Sverige, och sannolikt den allra första i Uppsala. Hur hon utbildades till fotograf är okänt, troligen blev hon upplärd av någon av de kringresande fotografer som fanns vid tiden.  Schenson var verksam i Uppsala från 1860-talet och framåt, och troligen en av de allra första yrkesfotograferna som hade fast ateljé i staden, då fotografer tidigare oftast rest omkring i landet.

Idag finns inga negativ bevarade av hennes fotografier, men en del foton har bevarats och finns idag i Kart- och bildsamlingarna här på Universitetsbiblioteket. Många av dessa har idag blivit digitaliserade.

bild på det uppslagna fotoalbumet liggande på ett svart bord

Genom hennes bilder kan vi följa restaureringen från början till slut. Här framgår tydligt vilken transformering av domkyrkan denna ombyggnad innebar.

foto på domkyrkan med sina ursprungliga korta torn

Inte minst uppförandet av de nya, nygotiska tornen, som kom att förändra Uppsala stads profil.

två fotografier daterade 1989 på kyrkan med sina nya höga torn

Fotografierna över restaureringen har digitaliserats och finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Upsala domkyrka under och efter dess restaurering, där man även hittar fler fotografier av Emma Schenson.

Redan tidigt insåg man värdet av denna fotodokumentation, vilket kan ses i denna inskrift i Schensons album, som avslutas ”Ensamt i sin slag och viktigt för framtiden”.

Text: Helena Backman
Bild: Helena Backman samt Uppsala universitetsbibliotek

Färgglad reklam från 1930-talet

Föremål 71 av 400:
Blomstrande affisch från 1937

Uppackningen och sorteringen av universitetsbibliotekets stora samling av affischer pågår för fullt på Kulturarvsavdelningen. År 1937 trycktes färgglada reklamaffischer för varor och tjänster. Att det nu var lättare än tidigare att förmedla tjänster över stora avstånd kan illustreras av dessa båda affischer. Med Blomsterförmedlingen kunde man beställa blommor till nära och kära i andra länder.

Affisch med tecknad bild på ett fartyg på en hög våg och texten På toppen av en våg, med reklam för dragsedel hos Sveriges postsparbank

Sveriges Postsparbank gör reklam för sin service att kunna utfärda dragsedlar, det vill säga en av en sjöman utställd betalningsorder, som gör att hela eller delar av hens lön varje månad ska betalas till ett konto i svensk bank eller till en privatperson.

Båda dessa affischer är tryckta i Stockholm hos Bengtsons Litografiska år 1937.

Text: Helena Backman
Bild: Lars-Anders Orre

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »