400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 36 av 42)

Den bortglömda fingertutan

en liten plastpåse full av grå fingertutor i gummi med texten Tillhör Statsverket på en etikett
26 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 60 av 400:
Påse med fingertutor i gummi

Idag ligger fingertutorna bortglömda på nästan alla landets bibliotek. En gång var de uppskattade hjälpmedel då det skulle slås i kataloglådor och bläddras i manuella låneregister på blad eller kort. Fingertutan skulle både ge ett bättre grepp och skydda fingrarna från friktion och slitage. Trots att det fortfarande finns både kataloger och fysiska låneregister att bläddra i hos oss på universitetsbiblioteket, behöver man idag oftast inte göra det i den omfattning att man behöver ett sådant här hjälpmedel, åtminstone inte till vardags.

bild på ett kortkatalogskåp i trä där en låda är utdragen

När man bara hade lapp- och kortkataloger och manuella utlåningsregister på biblioteken kom fingertutorna väl till pass.

Naturligtvis är det ingenting vi använder vid läsning av gamla böcker och andra skrifter. Då är det rena händer som gäller.

Text och bild: Helena Backman

Brevsamling efter en av Uppsalas främsta konstnärer

detlaj av foto på Mathilde Wigert-Österlund vid sitt staffli med en stor målning på
23 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.

foto på kursare på konstakademien 1897-1898

Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.

I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.

foto på mathilde wigert österlund vid sitt staffli

Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.

I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Kartong till glasnegativ

närbild på en etikett till en låda med glasnegativ, med namnet Merkur-plåtar i rött mot vit botten
19 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 58 av 400:
Kartong till glasnegativ

I Universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en stor mängd glasnegativ, eller glasplåtar som de kallas i dagligt tal. Dessa har ofta kommit in just i de kartonger som sådana här glas såldes i. Bland dessa finns kartonger med svenska etiketter för de importerade Merkur-Plåtarna, som marknadsfördes som orthocromatiska, ljusgårdsfria, finkorniga, briljanta och högkänsliga, ”utmärkta för såväl landskap som porträtt, interiörer och arkitektur”.

Här på biblioteket kapslas glasnegativen om för att bättre bevaras för framtiden.

arkivkapsel med fyra kartonger för glasnegativ

Dessa originalaskar är spännande föremål i sig, som säger något om sin tid. Inte minst gäller detta etiketterna, som visar prov på olika typsnitt som var moderna på sin tid. Som synes av etiketten nedan, kunde man köpa de tyska Agfa-Trockenplatten genom A.B. Nymans verkstäder här i Uppsala.
etikett för kartong med agfa-trockenplatten

Text och bild: Helena Backman

Ett spektakulärt tillfällestryck

bild på framsidan av ett tillfällestryck med anledning av ett bröllop
16 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 57 av 400:
Bröllopsvers från 1700-talets början

I den stora samlingen av tillfällestryck på Universitetsbiblioteket finns många exempel på personverser och hyllningar som tryckts på typografiskt spektakulära sätt. I denna hyllning med anledning av bröllopet mellan Ulrica Benzelia och Petrus Filenius i Linköping år 1711 bildar bokstävernas sättning ett iögonfallande geometriskt mönster.

närbild på text som skapar ett geometriskt mönster

Detta är dock endast ett exempel ur en riktigt stor och spännande samling. I våra magasin står de kungliga personverser i en svit, medan verser över de övriga står uppställda i en annan. Just denna bröllopsdikt sitter bunden tillsammans med andra personverser, vilka är ordnade alfabetiskt inom särskilda tidsintervall. Hela samlingen är katalogiserad i en kortkatalog som finns framme i specialläsesalen på Carolina Rediviva. Detta material efterfrågas bland annat av släktforskare, som här kan hitta spår efter bemärkelsedagar i sin släkthistoria.

del av personverssamlingen

Här kan du läsa mer om våra samlingar med personverser och tillfällestryck.

Text och bild: Helena Backman

detalj från trycket: en liten amorin skjuter prick med sin pilbåge mot ett hjärta

Detalj från tillfällestryckets överstycke

En uppfordrande skylt för besökaren

Skylt med texten Besökande i tidskriftsläsrummen torde här anteckna sina namn före besök därstädes
12 januari, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 56 av 400:
Skylt riktad till besökare i tidskriftsläserummen

Det blir allt mer ovanligt att man får skriva in sig i en liggare för hand när man gör ett besök i en läsesal på ett svenskt forskningsbibliotek. Fortfarande – åtminstone ännu ett litet tag – finns denna rutin kvar i våra specialläsesalar på Carolina Rediviva, men inte för den vanlige tidskriftsläsaren som gör ett besök till vår tidskriftsläsesal. Förr var det dock ett sätt att både hålla reda på besöksstatistiken och vilka personer som använde sig av bibliotekets material.

Idag slår man sig ledigt ned vid en ledig plats i tidskriftsläsesalen, vid ett skrivbord eller i en bekväm fåtölj, utan att behöva registrera sig – måhända bekvämt, men lite mer opersonligt.

foto på en räöd fåtölj i tidskriftsläsesalen under ett fönster där man ser domkyrkan

Text och bild: Helena Backman

Schefferus Upsalia, 1666

titelbladet till Upsalia
9 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 55 av 400:
Bok skänkt av Johannes Schefferus till Johan Hadorph

I boken Upsalia, cujus occasione plurima in religione, sacris, festis, … illustrantur av professorn i Uppsala Johannes Schefferus (1621-1679), tryckt 1666,  beskrivs Uppsala och stadens fornminnen i text och ett mindre antal illustrationer.

träsnitt av runsten

Denna bok är ett exempel på att många böcker har en alldeles individuell historia som gör dem intressanta. I det här fallet har författaren skänkt boken till den svenske fornforskaren Johan Hadorph (1630-1693). Hadorph har även daterat gåvan till den 29 april 1666 i Uppsala. Både Schefferus och Hadorph var ledamöter i Antikvitetskollegium, ett statligt ämbetsverk som sysslade med fornforskning, som under sin första verksamhetstid låg i Uppsala. År 1679 kom Hadorph att bli riksantikvarie som den sjunde i ordningen.

närbild på proveniensuppgifterna på titelbladet

Ytterligare en senare ägare har lagt till sitt namn på titelsidan: G. Carlson.

Text och bild: Helena Backman

illustration av orientaliska mynt

En möbel på utdöende?

foto på en plasthylla på ett träbord, fylld av svarta mikrofilmskapslar
5 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 54 av 400:
Blått plastställ  för mikrofilmer

Idag kommer vi åt allt fler resurser på digital väg. Men än har vi en god bit på väg innan föregående tiders medier har gjort sitt. Ett exempel på detta är alla de mikrofilmer och mikrofiches på universitetsbiblioteket, som gör dagstidningar och register över tidningsartiklar tillgängliga. Svenska tidningsartiklar på mikrofilm har en egen hylla där varje rulle har sin givna plats.

närbild på skylt med som berättar att svenska tidningsartiklar 1962-1982 finns på microfilm respektive microfisches

De microfiches som innehåller fortsättningen, dvs. registret efter 1983, står uppställda i en vanlig bokhylla strax intill, naturligtvis nära de apparater där man kan läsa dessa format.

närbild på bokhylla där mappar med mikrofisches står på högkant.

Trots stora pågående nationella digitaliseringsprojekt lär de mikrofilmade dagstidningarna komma att användas ett bra tag framöver, innan digitaliseringen hunnit ifatt och tillgängliggjorts. Rullarna finns därför tillgängliga i mikrofilmsläsesalen på plan fem på Carolina Rediviva.

bild på bokhyllor fulla av mikrofilmer

Text och bild: Helena Backman

Den första boken tryckt på svenska språket

detalj från första kapitlet i boken
2 januari, 2017 / / 3 kommentarer

Föremål 53 av 400:
Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, tryckt 1495.

Föremålet i årets första blogginlägg är något som också varit det första i sitt slag, nämligen den första tryckta boken på det svenska språket. Denna bok, med titeln Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse trycktes av Johannes Smedh i Stockholm år 1495. Redan tidigare hade böcker på latin tryckts i Sverige, likaså ett enstaka på svenska, men detta var den första boken som även vände sig till en större, icke latinkunnig publik.

bild på bokens kolofon med uppgift om tryckare

Boken innehåller en text av Jean Gerson (1363-1429), ursprungligen skriven på latin i översättning av Ericus Nicolai. Trycket består av 26 blad, men ett första träsnitt i boken saknas och är ersatt med en handritad kopia.

den handritade kopian av det saknade träsnittet

Vad vi vet finns detta tryck endast bevarat här på Uppsala universitetsbibliotek. Här kan du se och läsa hela texten: Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

blyertsteckning med porträtt av Wolfgang Amadeus Mozart
27 december, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

Johannete Ravenelles tidebok

illumination ur handskrift föreställande madonnan med jesusbarnet li linda, allt i starka färger och mycket guld
22 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 51 av 400:
Tidebok från Frankrike

I samlingarna finns en mycket vacker liten tidebok, präntad och illuminerad i Paris runt sekelskiftet 1400, för Johannete Ravenelle. Här i hittar vi flera vackra illuminationer som passar julens högtider.

tre vise män överlämnar sina gåvor till maria och jesusbarnet

De tre vise männen överlämnar sina gåvor

Handskriften innehåller illuminationer utförda i gouache och bladguld. Guldramen kring motivet i mitten mäter endast ca 6 x 5 cm, vilket visar på en stor konstnärlig skicklighet som ligger bakom dessa illustrationer. Kring denna ram löper ytterligare dekorativa rankor och här och där ett och annat fantasimonster.

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Kristus omgiven av evangelisternas symboler

Tideboken har signum: C 517e

Ytterligare en bild ur tideboken kan du se i Kulturarvets nya instagram: @uppsalaunilib_treasures

Läs mer om tideboken: Joannete Ravenelles tidebok

ett monster ur en marginal

Med detta inlägg önskar 400-bloggen sina följare och läsare en God Jul 2016!

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »