400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 40 av 42)

Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder

Färglagd teckning där man ser fyra män arbeta i en ruin i Visby, med en kyrkoruin och husgavlar i bakgrunden
5 september, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 20 av 400
Teckning av Pehr Arvid Säve med motiv från Visby 1864.

Kulturhistorikern och gotlänningen Pehr Arvid Säve (1811-1887) har i ord och bild beskrivit Gotland genom tiderna. På den färglagda teckningen ovan har han avbildat ett pågående arbete på Mellangatan i Visby år 1864, en ögonblicksbild för oss att ta del av idag.

Säve har efterlämnat en stor mängd teckningar och målningar, främst med motiv från Gotland. Avbildningar av fornminnen från inventeringar ingår bland dessa, såsom runstenar och ruiner. En större samling av Säves bilder finns idag på universitetsbiblioteket i Uppsala. Andra bilder finns kvar på Gotland på Gotlands fornsal, ett museum som han själv varit initiativtagare till.

En blyertsteckning nedan visar en vy över Visby sedd från ”M. Herlitz trädgård” daterad 1847. Bilder som dessa dokumenterade hur Visby såg ut vid mitten av 1800-talet.

en teckning föreställande en trädgård i visby där en dam ochtvå små barn befinner sig

Vissa av hans bilder föreställer historiska vyer, såsom akvarellen av Hansgatan i Visby nedan, där han infogat personer i ålderdomlig dräkt för att passa till de byggnader som de omges av – och som till stor del står kvar än idag.

akvarell föreställande Hansgatan i Visby, mellan ålderdomliga hus går ett par klädda i renässansdräkt

En stor mängd digitaliserade teckningar och målningar av Pehr Arvid Säve från samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns fritt tillgängliga genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Uppsala universitetsbibliotek finns idag i Visby som en del av Almedalsbiblioteket, och vi har där som uppgift att förse forskare och studenter vid Campus Gotland med litteratur och andra resurser. Därför är det något alldeles extra att ha dessa verk i våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Carl Peter Thunberg på japanska

uppslag med japanska tecken samt blommor
1 september, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 19 av 400
Japanskt verk baserad på Thunbergs japanska flora

En av Carl von Linnés lärjungar var Carl Peter Thunberg (1743-1828). Han fick tillfälle att åta sig uppdraget att samla växter och frön i nederländska kolonierna och Japan, för att skicka dessa till holländska botaniska trädgårdar. Eftersom endast holländare var tillåtna att besöka Japan vid denna tid – och då främst den lilla ön Deshima utanför Nagasaki – fick han först tillbringa tre år i Sydafrika, för att där lära sig nederländska tillräckligt bra för att kunna passera som holländare. Under 18 månader 1775-1776 verkade han sedan som kirurg för den nederländska handelskolonin på Deshima, varifrån han endast med svårighet kunde skaffa sig prover på den japanska växtligheten. Under en resa till den japanske shogunens palats i Edo fick han möjlighet att samla på sig ett större antal prover.

Baserad på de växter som han lyckades samla under sin tid i Japan, utgav han Flora Iaponica, tryckt i Leipzig 1784. Keisuke Itō  (1803-1901) översatte senare Thunbergs arbete till japanska, och floran fick ligga till grund för Itō s första bok Taisei honzō  meiso som utgavs 1829, samma dag som han fyllde 27 år.  Ett exemplar av denna bok tillhör  Wallersamlingarna på universitetsbiblioteket.

latinjapanska2

Boken är inbunden på japanskt sätt i tre delar i en gemensam kassett. Här återfinns latinska, kinesiska och japanska växtnamn parallellt. Några få illustrationer på växter har blivit vackert kolorerade, exempelvis en förklaring till sexualsystemet. Ett porträtt på Carl Peter Thunberg är synbart kopierat efter västerländsk förlaga.

thunbergs graverade porträtt

Fler spår efter Thunberg finns i universitetsbibliotekets samlingar, såsom böcker som tillhört honom, brev i Wallersamlingarna samt Thunbergs eget omfattande efterlämnade arkiv. Du finner en del  av detta material i Alvin – portal för kulturarvssamlingar, exempelvis  de fyra kartor som Thunberg lyckades få med sig från Japan.

Mer om Carl Peter Thunberg, hans resor och forskargärning finns att läsa i:
Skuncke, Marie-Christine, Carl Peter Thunberg : botanist and physician : career-building across the oceans in the eighteenth century, Uppsala, 2014.

Text och bild: Helena Backman

 

Skylt för hyllan Toilettvetenskap

foto på en liten pappersskylt fästad på en hyllkant med texten Toilettvet
30 augusti, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 18 av 400

Hyllskylt i bokmagasin

Genom åren har ord som använts för hylluppställningar i biblioteksmagasin, liksom ämnesord i kataloger, ändrats. Ibland beror detta på att begrepp har upplevts som kränkande, men ofta kan det bara vara så att betydelsen av de använda orden genomgått förändringar genom åren. Äldre hylluppställningar i våra bokmagasin visar tydligt på detta.

foto på bokryggar på hyllan

En tidigare använd hylluppställning heter Toilettvetenskap, senare moderniserat till Toalettväsen. Även om man än idag kan tala om ”att göra sin toalett”, skulle vi idag nog ha kallat denna hylla för Skönhetsvård. Här finns även böcker om parfymer, exempelvis boken Vällukternas bok av C.J.S. Thompson, i svensk översättning av Karin Jensen och Anna Lamberg Wåhlin 1928.  Anna Lamberg var år 1899 den första kvinna som anställdes vid Uppsala universitetsbibliotek, alltså 279 år efter universitetsbibliotekets grundande.

Läs mer om Anna Lamberg, Uppsala universitetsbiblioteks första kvinnliga medarbetare.

uppslag i boken Vällukternas bok som visar översättarnas namn

Text och bild: Helena Backman

Hundraårig affisch ur bildsamlingarna

gul affisch med reklam för trolleriföreställning i Söderköping
26 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 17 av 400

Hundraårig affisch med reklam för trolleriföreställning

För exakt 100 år sedan, den 26:e augusti 1916, kunde invånarna i Ringarum i Östergötland se en trolleriföreställning med magikern Max Hofzinser i Ordenshuset. Bakom artistnamnet fanns Josef Levin (1885-1955), bosatt i Norrköping. Som Hofzinser hade han en mycket framgångsrik karriär och fick sedermera titeln ”kunglig hovillusionist” för sina uppskattade uppträdanden för hovet.

Denna reklamaffisch har packats upp ur tidigare oöppnade paket med affischleveranser från svenska tryckerier till universitetsbiblioteket. Eftersom de fram till nu legat orörda, har de bevarats och behållit sina klara färger. Nu arbetar biblioteksassistent Lars-Anders Orre med det digra arbetet att packa upp och ordna dessa spännande samlingar.

en bunt med tätt packade affischer ligger på ett bord, ett omslag av brunt papper har just rivits bort från den

Lars-Anders och avdelningschefen vid Kulturarvsavdelningen Maria Berggren blev den 16:e augusti 2016 intervjuade kring denna uppackning i radioprogrammet ”Morgon i P4 Uppland”.
Lyssna på sändningen här (startar vid ca 2:42:00).

I sändningen beskrivs uppackningen av ett orört paket från 1942 från Esselte tryckeri i Stockholm, och två av affischerna i detta paket som omnämns kan du nu se här i bild:

Affisch föreställande två samtalande män, tryckt i svart, gult och blått mot vit botten, med texten Deltag i tystnadsförsvaret, visa att du håller på din tystnadsplikt, bär tigernålen

 

Affisch i vitt och svart med det finska lejonet och texten Finlands kamp - för tro, hem och fosterland

Dessa affischer visar hur affischerna speglar händelser av sin tid, från vardagliga händelser som lokala uppträdanden till utställningar och uppmaningar med anledning av den politiska situationen i samhället vid tiden. De kommer utgöra ett spännande forskningsmaterial ur en mängd aspekter för forskare framöver.

Text: Helena Backman
Bild: Lars-Anders Orre

 

Stadsplan över Uppsala från 1671

detalj från handskrivet titelblad med titeln i sirliga bokstäver
23 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 16 av 400

Stadsplaner över Uppsala stad 1671

En volym med titel Geometrisk delineation öfver Uppsala stadh innehåller ritningar över Uppsala stads alla kvarter år 1671. Bakom dessa beskrivningar står Stephan Månsson Booman som upphovsman. Kvarter för kvarter är beskrivna, och då många behållit sina namn ännu i vår tid, kan vi här rätt enkelt få en aning om hur staden var inrättad före den stora stadsbranden 1702. Här finns angivet vilka som ägde och bebodde tomterna, och bland dessa kan vi se många kända namn från universitetet vid tiden.

Hela volymen är digitaliserad och fritt tillgänglig på nätet. Där kan du zooma in på alla detaljer: Upsala stadz planta. Geometrisk delineation öfver Uppsala stadh

Nedan en plan över ”S:t Päders Qwarteer”, det vill säga nuvarande S:t Pers kvarter, med uppgifter om vilka som innehade tomterna.

Handritad plan över Sankte Päders kvarter

Handskriften har signum: S 143.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek, hämtat ur: Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

stämpel till sofia magdalenas pärmexlibris
19 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 15 av 400

Stämpel till drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Bokbindare Roger Johansson visar här fram en monogramstämpel ur Carl Fr. Bernströms samling. Med denna stämpel har bokbindare på 1700-talet pressat in drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris på böcker som bundits in för hennes räkning.

Idag finns ett stor antal stämplar tillhörande Bernströms samling, totalt omkring 4000 stycken, i ett magasin på Uppsala universitetsbibliotek. Dessa har relativt nyligen kommit till biblioteket som en donation från Bokbindarmästareföreningen. Roger Johansson visar fram fler exempel ur samlingen.

bokbindare Roger Johansson står vid ett bord där han jut lägger fram ett urval stämplar

Här finns många stämplar som hört till medlemmar vid det svenska hovet under 1700- och 1800-talen, exempelvis här nedan drottningens stämpel jämte monogramstämplar för hennes make, Gustaf III, och son, sedermera kung Gustaf IV Adolf. Varje person har även stämplar i olika varianter och storlekar. Här finns även lösa hertig- och kungakronor.

stämplar för Gustaf den tredje, drottning Sofia Magdalena och Gustaf den fjärde Adolf

Förutom monogramstämplar finns stora mängder dekorstämplar för utsmyckning av bokband.

snirkliga metallstämplar ligger på rad

Vissa av stämplarna är hårt slitna av flitigt bruk, och bokbindaren behöver därför kunna tillverka nya, vilket sker med hjälp av matriser. I samlingen finns även matriser för andra ändamål, som de här nedan liggande i sin originalask.

metallmatriser liggande i fack i en träask

Denna bokbindarhistoriskt mycket intressanta samling ligger för närvarande nedpackad i lådor, men kommer förhoppningsvis att kunna packas upp och ordnas inom en nära framtid. Tills dess ligger stämplarna dock tryggt i sina kartonger under överinseende av  universitetsbibliotekets bokbindare, för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning i framtiden.

Avbildade pärmexlibris och dess många varianter finns även att se i: Sjögren, Arthur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Stockholm, 1915.

Text och bild: Helena Backman

Handskrift i medicin från 1300-talet

ett uppslag ur boken med handskriven text med röda och blå anfanger
16 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 14 av 400

Handskrift i medicin från 1300-talet

Denna handskrift på pergament innehåller flera medicinska texter av Bernard de Gordon (ca 1260-ca 1320), medicinare i Montpellier i Frankrike, verksam runt sekelskiftet 1300.

I handskriften finns ett vackert målat diagram som visar hur man läser av färgskiftningar i urin för att ställa diagnos. Mycket arbete har lagts på detaljerna i illustrationen, vilket ger den ett helt annat utseende än dagens grafiska pedagogiska hjälpmedel i läroböcker eller på webbsidor.

cirkelformat diagram med urinprover med olika färger i cirkel runt ett träd

Här finns också illustrationer som visar hur man utför kauterisering, det vill säga terapi genom brännjärn, vid olika åkommor.  Denna terapi påminner om koppning, vilket också var en populär behandlingsform under samma tid. Illustratören har fångat den förskräckelse som patienterna upplevde vid behandlingen.

illustration av man som frå ett brännjärn i nedre delen av ryggen

Fler bilder ur denna volym finns att se på nätet: Bilder i Bernardus de Gordonios medicinska skrifter

Idag används tack och lov denna metod i mindre omfattning, exempelvis för att ta bort vårtor och cellförändringar. Handskriften har kommit till Uppsala universitetsbiblioteks samlingar genom professor Johannes Schefferus (1621-1671).

Handskriften har signum: C 662.

Text och bild: Helena Backman

Spår av läsare från 1500-talet

ett brunt skinnband från 1500-talet liggande på en blå kudde
11 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 13 av 400
1500-talsbok med spår av läsning och bruk

Klotter och marginalanteckningar i moderna biblioteksböcker är en styggelse. Men spår av tidigare ägare och läsare i riktigt gamla böcker, från tiden innan böckerna hittat in i samlingarna på ett bibliotek, kan säga oss mycket. Marginalanteckningar och understrykningar berättar hur böckerna lästes och vad läsaren fann viktigt eller felaktigt. Bilder och krumelurer som mer ser ut som klotter kan visa på att man prövat en nyvässad fjäderpenna på ett tomt blad eller vad någon velat uttrycka i stunder av frustration eller glädje.

I ett samlingsband med språkvetenskapliga verk från tidigt 1500-tal, både tryckta och i handskrift, finns många spår av bruk. I bibliotekskatalogen Libris finns  samtliga verk bundna i denna volym katalogiserade. Denna volym har kommit till Uppsala från Jesuitkollegiet i Braniewo, och innehåller anteckningar på hebreiska, grekiska, latin och polska.

en handskriven latins vers under vilketn är tecknad en glad hund med en limpa under nosen

I början av volymen finns en teckning av en hund med en latinsk vers, som i översättning blir ungefär:

I Herrens namn, amen!
Vi får inget bröd genom att leka,
annat än om vi har en stor hund
som bär ett bröd till oss för att leka.

En del andra spår ser ut att vara av mer ogenomtänkt karaktär, som här ett alfabet på tvären i en marginal. Kanske har någon prövat sin handstil eller penna.

i marginalen på en sida står alfabetet präntat för hand

Men andra inskrifter i marginalerna är kommentarer till själva texten i verken. Att dessa värdesatts även av senare ägare märks tydligt, då dessa har blivit skonade när de olika verken blivit sammanbundna i ett och samma band på 1500-talet. Sidan nedan har vikts in för att inte marginalanteckningarna skulle skäras bort då man skar till snitten när man bundit samman boken.

en sida med rikliga marginalanteckningar har vikts in för att inte texten ska försvinna då man skurit till snitten på boken

De mest varierande spår av tidigare ägare hittar vi längst bak i bandet på eftersättsbladen. Förutom exempelvis en sådan vanlig symbol som ett Sator-arepo-kryptogram, hittar vi här ett symboliskt slott, som fyller ut nästan hela sidan.

ett tecknat slott med fyra torn med vimplar samt en port med vakt

Samlingsbandet har signatur: 58.458

Text och bild: Helena Backman
För den som tycker sig känna igen hundbilden ovan, har den tidigare förekommit i Uppsala Universitetsbiblioteks Instagramflöde.

Erik Gustaf Geijers skrivbord

ett svart skrivbord med grön yta samt hylla ovanpå skrivbordsytan till höger - överst på hyllan står bläckhorn i form av fåglar samt Geijers porträtt
8 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 12 av 400

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Ett skrivbord med fin proveniens har hittat in i Universitetsbibliotekets samlingar och står nu inne vid personalarbetsplatser på Kulturarvsavdelningen. Detta skrivbord har tillhört författaren Erik Gustaf Geijer (1783-1847). Till bordet hör en stol som blivit utrustad med en minnesplakett efter donationen från greve Knut Hamilton 1927.

detalj av ryggstödet till en svart skrivbordsstol i trä med en metallplakett

Ovanpå skrivbordets hyllsektion står Geijers porträtt som ständig påminnelse om vems bord man sitter vid.

geijers tryckta porträtt i guldram stående överst på en hylla mellan bläckhorn och pennhållare

Arkivmaterial efter Erik Gustaf Geijer finns bland Universitetsbibliotekets handskriftssamlingar och musikalier.
Ytterligare material med anknytning till Erik Gustaf Geijer kan hittas i Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

En vandrande munk med oväntad gåva

Målad bild på munk som går mot ett kloster med en stor kärve på ryggen
3 augusti, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 11 av 400
Bild ur stambok från sent 1600-tal

Bilden ovan visar en munk som närmar sig sitt kloster, där en väntande broder hälsar välkommen. På ryggen bär den vandrande munken en väl tilltagen kärve. Vid en närmare anblick ser vi att det gömmer sig en kvinnogestalt inuti kärven. Munken säger, enligt en inskrift över hans huvud: ”Außm NonnenKloster komm ich her, bring euch eine Junge frische Mähr”, vilken fritt kan översättas ungefär: ”Jag kommer från nunneklostret, och har med mig en ung frisk flicka åt er.”

Den här typen av skämtsamma bildinslag var vanliga i stamböcker, så även just detta motiv. Den här bilden ingår i en stambok som tillhört den tyske studenten Johann Bernhard Winterbach som studerade medicin i bland annat Jena och Padua under slutet av 1600-talet.

Stamboken köptes tillsammans med flera andra in från dödsboet efter boksamlaren Erik Waller och införlivades i kulturarvssamlingarna 1955. Under tiden framöver kommer denna stambok jämte andra från Uppsala Universitetsbiblioteks samlingar att läggas ut fritt tillgängligt digitalt: Johann Bernhard Winterbachs stambok.

Denna stambok har signum: Y 147.

Om detta och andra exempel på speciella bilder i stamböcker ur Universitetsbibliotekets samlingar kan du läsa mer om i: Davidsson, Åke, ”De libris amicorum. Några anteckningar till ’stambokens’ historia”, i: Årsbok / Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala, 1991/1992 (tr. 1993), s. 5-31.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »