400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 7 av 42)

Andreas Vesalius egen bok

Vesalius namnteckning
11 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 346 av 400:
Bok av Hippokrates som tillhört anatomen Andreas Vesalius

Den medicinhistoriska Wallersamlingen här på universitetsbiblioteket innehåller många bokskatter. Här finner vi exempelvis en bok med texter av Hippokrates översatta till latin, tryckt i basel 1554, som tillhört läkaren och anatomen Andreas Vesalius (1514-1564).

Titelsidan av boken, med Vesalius namnteckning mitt på
Hippocratis Coi, medicorvm omnivm longè principis, opera quæ ad nos extāt omnia… tryckt av Froben i Basel 1554.

På titelbadet har Vesalius skrivit sitt namn, och på några sidor i volymen finner vi understrykningar, överstrykningar och marginalanteckningar. Här ser vi små indexfingrar i marginalen, som pekar på vad Vesalius funnit vara viktiga ställen i texten.

detalj från en sida i boken med svårtolkat kladd av vesalius hand samt några inritade fingrar som pekar mot texten

Boken har signum: Waller 4498.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snittfärg från 1941 i bokbinderiet

närbild på en glasflaska där det runnit röd färg över pappersetiketten som lyder: snittfärg.
8 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 345 av 400: Röd snittfärg i bokbinderiet från 1941

Ibland hittar våra medarbetare saker i gömmorna som förmodligen helt enkelt glömts bort genom åren. Något som på avstånd ser ut som en blodig flaska visar sig innehålla röd snittfärg, det vill säga färg att måla boksnitt med. Etiketten är prydligt daterad ”21 juni 1941”. Vi kan anta att färgen var i ett betydligt mer flytande skick detta datum.

tre gamla glasflaskor på ett bord, samtliga innehållande rester av snittfärg

Flaskan med röd snittfärg är inhandlad hos firman Edvard Schneidler AB i Stockholm. Detta företag räknar sina rötter i det bokbinderi som den tyske bokbindaren Jost Schneidler startade i Stockholm 1673. Schneidler Grafiska arbetar idag fortfarande inom den grafiska branschen.

Text och bild: Helena Backman

”Slaget wid Lützen, eller Swenske Konungen Gustaf II Adolfs Död”

kungen sitter till häst och blir skjuten med pistol på nära håll
6 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 344 av 400:
Kistebrev föreställande Gustav II Adolfs död i Lützen år 1632

Idag äter vi bakelser till åminnelse av Gustav II Adolfs frånfälle under Slaget vid Lützen. Gustav Adolfsdagen har firats sedan början av 1800-talet, och detta speciellt i Göteborg, eftersom denne kung grundade denna stad, samt i Uppsala. Här spelade ju Gustav II Adolf en stor roll som gynnare av universitetet och grundare universitetsbiblioteket, dit han skänkte stora boksamlingar.

Även runt om i Sverige ville folk minnas sin kung och hans hastiga ändalykt. Under 1800-talets början såldes kistebrev med träsnitt färglagda för hand som illustrerade denna händelse.

ett kistebrev med en bild på slaget vid lützen ovan och text undertill

Kistebrevet är tryckt av Eric Lundström i Jönköping år 1838 och har i våra samlingar signum: Sv. gravyrer kistebrev.

Här kan du se kistebrevet i högupplöst digital kopia, där du kan zooma in och läsa texten: Slaget wid Lützen…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vackert silhuettklipp i bok

vitt pappersklipp mot röd bakgrund
4 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 343 av 400:
En vacker silhuettklippning inklistrad på insidan av en 1700-talsbok

Tillsammans med ett exlibris tillhörande den tidigare överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek Johan Henrik Schröder (1791-1857) finner vi på vänstra pärmens insida ett inklistrat silhuettklipp i vitt papper, som framträder med alla sina detaljer mot en bakgrund av rött siden.

insidan av pärmen är klädd med rött papper, varpå är klistrad en vitt silhuettklippning

Boken har något av ett bröllops- eller kärlekstema med sina amoriner runt något som ser ut som ett altare med ett hjärta på, däröver ett ankare som kan symbolisera lojalitet och trohet, turturduvor med hjärtan i näbben, och allt krönt av en krona lyft av två fåglar. Detta passar även bra med innehållet i boken, Konung Gustaf Adolphs och fröken Ebba Brahes märckwärdiga kärleks-handel, tryckt i Stockholm 1753.

Om detta silhuettklipp tillkommit under Schröders tid vet vi inte. Idag finns denna volym i vår boksamling bestående av svenska rariteter, det vill säga sällsynta tryckta böcker, under signum: Sv. Rar. 10:313.

Schröders exlibris i närbild - hans namnteckning på en pappersetikett

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

”Flädermus med mustascher”

fladdermushuvud sett från sidan med vit haka och undersida, och brunt ovanpå huvudet och öronen
31 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 342 av 400:
Fladdermus avbildad av N.P. Åckerberg

Så här på Halloween 2019 kan det väl passa bra med en fladdermus, även om denna lilla sötnos nog inte kan skrämma någon. Att den har mustascher passar ju extra bra så här dagen före Movember, även om just dessa mustascher ser rätt så små ut.

fladdermus avbildad ovanifrån med utsträckta vingar

Teckningen är undertecknad med en något svårläst namnteckning, N.P. Åckerberg.

huvudet från ovansidan samt Åckerbergs namnteckning

Du hittar denna och andra illustrationer, som utgjort förlagor till i illustrationerna i Sven Nilssons verk Skandinaviens fauna i digitala kopior här: Skandinawiens fauna af S. Nilsson. Det tryckta verket började utges från år 1820 och framåt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nyckel med spelkort

en nyckel på ett träbord, med ett halvt spelkort fastknutet, troligen spader tio
30 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 341 av 400:
Nyckel till skåp i ett av kabinetten i Leufstabiblioteket

I Leufstabiblioteket har vi hittat ett par spelkort ur en killelek inlagda som bokmärken i ett par volymer. För en tid sedan fick vi denna nyckel i vår hand, en nyckel till ett redan olåst skåp i ett av sidorummen i biblioteketsbyggnaden. Den etikett som knutits fast vid nyckeln är en bit återanvänt spelkort ur samma killelek.

Kille är ett kortspel som spelas med en något annorlunda kortlek än de vanliga spelkort vi använder idag. Spelet hade sin storhetstid i Sverige på 1750-talet. Kan det ha varit en person som tyckt om att spela kille som använt dessa kort i biblioteket? Eller kanske snarare någon som inte gillat att spela kille och därför kunnat använda korten på dessa sätt?

nyceln mot blå bakgrund med baksidan av spelkortet synligt

Detta lär vi inte få något svar på, men vi ser fram emot att se hur många killekort vi hittat då vi katalogiserat klart boksamlingen i Leufstabiblioteket. Läs mer om biblioteket och det pågående projektet på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Nyinkommet till handskriftssamlingen

adressen på ett brev till Anders Leijonstedt 1715
28 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 340 av 400:
Brev från biskop Jesper Swedberg till justitiekansler Anders Leijonstedt 1715

När vi tänker på nyinkommet material till universitetsbiblioteket, kanske vi mest tänker på nyutgivna böcker och arkiv efter institutioner samt nu levande eller nyligen avlidna personer. Men naturligtvis fylls samlingarna på även med äldre material, som kan ha varit i privat ägo fram till nu, eller överförs från andra institutioner.

Nyligen inkom exempelvis detta brev från biskopen i Skara Jesper Swedberg (1653-1735), för den större allmänheten kanske främst bekant som far till mystikern Emanuel Swedenborg. I detta brev, daterat den 5 januari 1715, ondgör sig Swedberg över de sabbatsbrott som inträffar under marknadsdagar, i synnerhet eftersom dessa marknader i allmänhet inträffar under just helgdagar. Swedberg skriver att han inte kan förstå varför en bondgumma som försöker smyga sig in för att sälja lite smör eller ägg snabbt blir fasttagen av ordningsmakten, men då folk härjar, super, svär och slåss under marknadsdagarna, då får det passera.

första sidan av brevet, skrivet i snirklig svårläst 1700-talsstil

Swedberg vill genom dåvarande justitiekansler Anders Leijonstedt försöka påverka så att marknadsdagarna inträffar i anknytning till, men inte just på själva helgdagarna. Då blir åtminstone oregerligt leverne inte sabbatsbrott. Det tycks dock inte som om Swedberg haft någon framgång med detta brev – eller med många andra propåer i samma ärende genom åren.

Swedbergs namnteckning i brevet

Text och bild: Helena Backman

Glasplåtar i litet format

närbild på glasplåtar i en låda med namnlappar
25 oktober, 2019 / / 2 kommentarer

Föremål 339 av 400:
En samling små glasplåtar med porträtt

en rad med små kartonger som plåsplåtar blivit sålda i

Tidigiare trodde vi att dessa porträtt var tagna av fotografen Gunnar Sundgren (1901-1970), som var verksam i Uppsala och från vilken vi har en mängd foton i samlingarna. Men vid närmare undersökning upptäcktes att så inte är fallet. Vi vet alltså idag ännu inte vem som legat bakom dessa porträttfotografier i det lilla formatet.

lådor med glasplåtar

Dessa glasnegativ ligger prydligt uppmärkta i sina kartonger. Dessa är en del av de fotografiska samlingarna, som nu håller på att gås igenom här på universitetsbiblioteket.

Text och bild: Helena Backman

Skärmaskin av det större formatet

en plakett med firmanamn och maskinnummer
23 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 338 av 400:
Västtysk skärmaskin i bokbinderiet

I bokbinderiet står en skärmaskin av det större formatet och väntar på att få en ny säkring och bli satt i arbete igen.

Skärmaskinens framsida med manöverpanel

Skärmaskinen är av fabrikatet Wohlenberg Werkzeugmaschinen, en firma som fortfarande tillverkar verkstadsmaskiner i Hannover. Firman grundades 1872 av fabrikanten Hermann Wohlenberg (1845-1906). Han hade lärt sig detta med att bygga maskiner av sin far som var låssmed, men även byggde enklare svarvar. Efter att ha studerat maskintillverkning i England, startade han 1872 sin svarvbyggarfirma i Hannover.

Skärmaskinens baksida

Vi får hoppas att denna trotjänare kommer fungera många år framöver och göra god tjänst i bokbinderiet.

Text och bild: Helena Backman

Astronomiska illustrationer utsmyckade med blommor

ett litet diagram i en marginal med två små tryckta blommor i nederkanten
21 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 337 av 400:
Keplers Astronomia nova från 1609 med blommor kring diagram och illustrationer

Kanske är det inte blommor du tänker på i första hand, då du slår upp ett vetenskapligt verk i astronomi. I illustrationerna till Astronomia nova av den tyske astronomen Johannes Kepler finner du emellertid små utsmyckande blommor.

en illustration i form av cirklar som beskriver något astronomiskt, med en tryckt blomma i de fyra hörnen

En kan tänka att dessa utsmyckningar skulle kunna lätta upp en annars rätt tung vetenskaplig text. Jag får dock erkänna att dessa blomornament inte var det första jag såg, då jag slog upp detta verk, och inte hjälper upp förståelsen. Det är dock en vacker detalj att vila ögonen på.

Detta exemplar av Keplers Astronomia nova har signum: Obr. W.1 i våra samlingar.

titelsidan på boken

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »