400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Arkiv (Sida 1 av 2)

Karin Boyes efterlämnade papper

Karin Boyes lånekort på Stockholms stadsbibliotek giltigt till 1939
15 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 399 av 400:
Författaren Karin Boyes efterlämnade manuskript, brev och andra handlingar

I våra arkivsamlingar finns de papper som den svenska författaren Karin Boye (1900-1941) efterlämnat. Dessa har inkommit till biblioteket som gåvor från släktingar och från Karin Boye-sällskapet.

Förutom manus till dikter och andra texter finns här även mer personliga dokument som dagboksanteckningar, foton, kvitton, noteringar och mycket annat. Till stor del att innehållet i arkivet digitalt tillgängligt.

Dikt i maskinskrift som lyder Nu är den väldiga väntans tid före lövningstiden, nu darrar träden i sin bristande gloria, björkarna i purpur, asparna i gröntoch i guldrött bäckarnas viden osynliga krafters tid, då allt är bara födande sköten själarna går flämtande tunga, och skymningen hetsar och tröttar som måttlösa kärleksmöten. Nu hukar sig skapelsen till längtans språng innan besvikelsen sker, då skogen är så grön som möjligt och världen är så färdig som möjligt och träden och människorna mumlar som i sömnen Vi ville mer
Bland Karin Boyes efterlämnade papper finns en mängd handskrivna och maskinskrivna manuskript. Här manus till ”Nu är den väldiga väntan tid” ur hennes diktsamling De sju dödssynderna.

Du hittar en fullständig arkivförteckning i Alvin, där du även kan se vilka handlingar som digitaliserats och är fritt tillgängliga via nätet:
Karin Boyes efterlämnade papper.

Vill du läsa mer finns en presentation och verk att läsa i digital form genom Litteraturbanken: Karin Boye.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Svenskt pass för resa till Tyskland 1916

detalj från passet med Kjelléns porträttfoto
27 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 353 av 400:
Pass från 1916 utfärdat den 5 juni till professor Rudolf Kjellén. 

Rudolf Kjellén hade bara några månader innan undertecknandet av detta pass erhållit den skytteanska professuren i Uppsala. Han åkte på resa till Berlin och Dresden samma år, främst i forskningssyfte men även för att möta och samtala med statsmän och akademiker. Hans resa till Dresden handlade främst om att få se den Sixtinska madonnan, men då besöket också råkade vara i mittpunkten av det första världskriget besökte han även ett tyskt fångläger i närheten av staden. När Kjellén kom tillbaka till Sverige i juli 1916 skrev han en mängd tidningsartiklar om sina intryck av det krigströtta Tyskland.

Det utvikta passet i sin fulla storlek.

Denna sortens gigantiska pass var något av en nymodighet under 1910-talet. Ruth Kjellén-Björkquist, Rudolf Kjelléns dotter, beskriver passet i sin biografi om hennes far som ”våldsamt imponerande, både vad det storslagna formatet och de högtidliga formuleringarna beträffar — men så gällde det också en resa i krigstid.”
– Ja, det tycker jag är en bra beskrivning.

Passets framsida med det svenska vapnet i tryck.

Jag som skriver allt detta har under de senaste fem veckorna varit praktikant på universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar. Då jag studerar arkivvetenskap placerades jag med arbetsgruppen för handskrifter och musikalier och har under denna tid fått arbetet att sortera, organisera och kategorisera Rudolf Kjelléns efterlämnade papper. Det ”Kjellénska arkivet” ligger nu ute på portalen Alvin vilket gör det möjligt för bibliotekets användare att beställa fram detta pass och även mycket annat. Jag har under min praktikperiod slagits av den historia som man konstant möter i Carolina Rediviva. Sköra brev, färggranna telegram, svårlästa skrivstilar, svartvita glimrande fotografier, slitna skrivböcker och gigantiska pass tar en till en plats som känns långt borta men som ändå befinner sig så otroligt nära. I skrivande stund är det sista dagen här på Carolina och jag känner mig otroligt glad och tacksam över att ha fått möjligheten att utföra min praktik här.
Tack och hej!

Text: Olof Byström
Bild: Helena Backman

Fotografier från Brasilien i Salomon Henschens arkiv

intamat fotografi av ett stort träd
29 oktober, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 246 av 400:
Kolorerat fotografi av ett papayaträd från 1860-talets Brasilien, taget av läkaren Salomon Henschen

Läkaren och sedermera professorn i Uppsala Salomon Henschen gjorde många medicinska studier, och är mest känd för sina arbeten om nervsystemets sjukdomar. Han var bland annat den förste som beskrev fenomenet dyskalkyli.

Förutom medicin ägnade han sig även åt botaniska studier i Brasilien på 1860-talet. Det är från hans vistelse där som ett antal foton finns bevarade i hans personarkiv, som idag finns på Uppsala universitetsbibliotek. Fotografiet ovan avbildar ett papayaträd. En okänd man har fastnat på bild vid dess fot, vilket gör att vi uppfattar trädets storlek. Fotografiet är färglagt för hand, vilket gjort att detaljerna inte framgår så tydligt som på andra foton som lämnats orörda.

I arkivet finns även en del fotografier över platser. Fotografiet över Rio de Janeiros hamn visar många stora segelfartyg liggande för ankar.

svartvitt foto över hamnen i Rio de Janeiro

Rio de Janeiros hamn år 1868.

Se samtliga fotografier ur Salomon Henschens arkiv: Bilder i Salomon Henschens arkiv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Brev som passerat censuren

Detalj från brevet där avsändaren och mottagarens namn finns med samt en rand löper snett över pappersarket
26 mars, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 184 av 400:
Ett brev från antikvariatsbokhandlare Junk till bibliotekarie Hulth.

I Svenska Linnésällskapets samlingar på Uppsala universitetsbibliotek hittar vi ett brev från 1910-talet från antikvariatsbokhandlare Dr Wilhelm Junk (1866-1942), skrivet under hans tid som bokhandlare i Berlin. Här tackar han bibliotekarien Dr Johan Markus Hulth (1865-1928) för det diplom som han fått sig tillskickat. Diplomet visar att han nu är medlem i Svenska Linnésällskapet, ett sällskap som fyllde 100 år 2017.

närbild på ett hörn av brevet där randen över pappret syns särskilt tydligt, och där det sitter en liten röd etikett med texten Einlage

Antiquariaat Junk, specialiserat på naturvetenskaplig litteratur, grundades 1899 av Dr Wilhelm Junk i Berlin. Detta brev, som sändes till Sverige under första världskriget, visar tecken på att ha passerat censuren genom den rand som löper tvärs över pappersarket.

Längre fram, under 1930-talet, flyttade Junk som tysk flykting till Haag, där han fortsatte sin verksamhet. Idag finns Antiquariaat Junk fortfarande i Nederländerna, men har nu sitt säte i Amsterdam.

foto på hela brevet

Text och bild: Helena Backman

Från J.A. Eklund till J.A. Eklund

närbild på underskriften av tavelförsäljaren J.A. Eklund
8 februari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 171 av 400:
Ett kort brev från en J.A. Eklund till en annan J.A. Eklund

I arkivet efter biskopen i Karlstads stift, J.A. Eklund (1863-1945), finner vi ett brev i form av en liten handskriven lapp med en hälsning till biskopen. En man med samma namn, J.A. Eklund, har dristat sig till att skicka honom ”en trägravyr över Karlstad med domkyrkan i fonden” och hoppades att biskopen vill köpa den av honom för 5 kr.

foto på hela texten på lappen

Eklund som skickat detta förslag bodde i Helsingfors, och man kan undra hur han kommit på idén att översända denna till sin namne i Karlstad. Kanske var han en professionell tavelförsäljare som använd  sig av detta speciella grepp för att få tag i nya kunder?

Biskopen J.A. Eklund skrev sig alltid på detta sätt, hans fulla namn var egentligen Johan Alfred. Om han slog till och köpte denna trägravyr är okänt.

Denna handskrivna lapp är bara ett exempel på fantasieggande dokument som man kan finna i arkiven efter privatpersoner på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Nicklas Högås

Färgprover på tyg

pappersark med fastlimmade tygprover i gula nyanser
21 september, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 129 av 400:
Färgprover på tyg från 1700-talet

När du tänker på handskriftssamlingar, kanske du främst tänker på mer eller mindre personliga papper, brev och fotografier. I en del arkiv här på universitetsbiblioteket finns material som visar vad enskilda forskare undersökt och ibland även efterlämnade prover. Bland kemisten Torbern Bergmans efterlämnade arkivmaterial, i en kapsel märkt ”Bergsvetenskap och kemisk teknologi”, finner vi en mängd färgprover på tyg bland anteckningar om färgkonsten.

tre uppslagna pappersark med fastlimmade tygprover i olika färger

Torbern Bergman (1735-1784) har jämte dessa prover lämnat efter sig en brevväxling med industrimannen Patrick Alströmer (1733-1804) kring just färgning. Patrick Alströmer hade tagit över de industrier kring väveri och annan textil som hans far, Jonas Alströmer, grundat i Alingsås. Genom en eldsvåda år 1779 förstördes dock en stor del av de kvarvarande anläggningarna som hans far startat upp.

pappersark med färgprover i röda nyanser

Jonas Alströmer hade på sin tid aktivt försökt få fram bra råvaror för sin industri. Exempelvis hade han importerat får och utvecklat en fåravel för att kunna producera god ull här i Sverige till sina spinnerier. En annan import var den av olika färgväxter från Nederländerna, vilka han planterade på sina gårdar för att kunna producera färg till sin tygproduktion. Sonen Patrick tycks alltså gått i sin fars fotspår även vad gäller produktutveckling när han skriver till Torbern Bergman om just tygfärgning.

pappersark med färgprover i blå nyanser

Proverna kan ses  som något av konstverk i sig med alla sina nyanser, monterade på sina pappersark från 1700-talet.

Kapseln med dessa prover har signum: D 1461

Text och bild: Helena Backman

Etikett till Tyska legationens klippsamling

närbild på etikett till arkivkapsel på vilken det står Attentat mot Führern, Tysk offensiv på västfronten, samt rysk offensiv på östfronten
16 februari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 66 av 400:
Etikett på pärm ur Tyska legationens klipparkiv

Tidigare i år släppte Uppsala universitetsbibliotek nyheten att en klippsamling från den Tyska legationen i Stockholm förtecknats och därmed tillgängliggjorts.

Samlingen skänktes 1952 till Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala av en privatperson, som övertagit denna då Tyska legationen upplöstes efter andra världskrigets slut. Nu finns samlingen här på Universitetsbiblioteket.

närbild på fyra kapslar på bokhylla

Bara att läsa ryggetiketterna på pärmarna ger en inblick i dess spännande innehåll. En stor del av artiklarna rör krigsnyheter, men här finns även mycket om den tyska propagandan i Sverige under kriget, liksom en del uttalat antinazistiskt material. Karl Gerhard har fått en helt egen pärm.

foto av hel hylla av arkivet nere i magasinet

Klippssamlingens förteckning: Tyska legationens klippsamling

Nyheten om Tyska legationens klipparkiv på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats: Tyskt klipparkiv från andra världskriget nu tillgängligt på Universitetsbiblioteket

Mer om klipparkivets historia finns att läsa i en notis författad av Sten-Sture Landström under ”Översikter och meddelanden” i Statsvetenskaplig tidskrift, 1956:2, s.  129-131.

Text och bild: Helena Backman

Brevsamling efter en av Uppsalas främsta konstnärer

detlaj av foto på Mathilde Wigert-Österlund vid sitt staffli med en stor målning på
23 januari, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.

foto på kursare på konstakademien 1897-1898

Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.

I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.

foto på mathilde wigert österlund vid sitt staffli

Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.

I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Skrift från Linnéska institutet

bild på titelbladet till Linnéska institutets skrift
7 november, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 38 av 400
Enda delen utgiven i skriftserien Linnéska institutets skrifter

Linnéska institutet var en kortlivad sammanslutning, bildad 1807. Under den korta verksamhetstiden utkom ett enda häfte i en planerad skriftserie.

anteckningar på försättsbladet till skriften

Sällskapet hade en föregångare i Societas pro historia naturali, grundad av några studenter år 1800. Detta var den första naturhistoriska sammanslutningen just för studenter vid Uppsala universitet. År 1802 ändrade sällskapet namn till Zoophytolithiska sällskapet, och slutligen 1807 till Linnéska institutet, detta med anledning av 100-årsjubiléet till minne av Carl von Linnés födelse. Sällskapet upphörde helt med sin verksamhet 1813. Detta enda häfte har även utgivits i nytryck år 1906.

närbild på titelbladet

Titelbladets vackra kolorerade kopparstick avbildar linnean, en hyllning till Carl von Linné.

Fler föreningar i Linnés anda bildades senare under 1800-talet. Bland annat stiftas Linnéska samfundet den 23 maj 1832 på 125-årsdagen för Linnés födelse.

del av protokollet där Linnéska samfundet grundas

Dessa häften ingår i Svenska Linnésällskapets arkiv, som just nu är under uppordnande på Universitetsbiblioteket. Svenska Linnésällskapet  grundades den 23 maj 1917, på 210-årsdagen av Linnés födelse.

Text och bild: Helena Backman

Personregister över bouppteckningar från Stockholm

närbild av en etikett på en kataloglåda för personnamn mellan Jakob Gabrielsson och Jöns Valentinsson
24 oktober, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 34 av 400
Register över bouppteckningar fram till och med 1700 från Stockholms stad

De senaste årtiondenas datorisering och digitalisering  gör att vi så lätt glömmer bort vilka enorma arbetsinsatser som kunde behövas för att upprätta olika former av användbara register och kataloger i analog form. Nere i våra magasin med handskriftssamlingar står Personregister till Stockholms stads bevarade bouppteckningar t.o.m. år 1700, vilket omfattar drygt 20 kataloglådor. Varje låda är fullpackad med handskrivna katalogkort.

ett handskrivet katalogkort sticker upp ur en fullpackad kataloglåda, på kortet står namnet Utter

Uppgifterna i sådana här register finns idag ofta tillgängliga över nätet i Riksarkivets regi inmatade i sökbara databaser, men dessa fysiska register innehåller även en egen historia som inte alltid framgår i en ren databas – handstilar och på vilket sätt uppgifter uttrycks kan vittna om hur många personer som varit inblandade i sammanställningen, under vilken tidsperiod den framställts och ibland i vilket syfte registret eller katalogen en gång upprättats.

ungefär 20 kataloghyllor på hyllor

Universitetsbibliotekets egen stora lappkatalog Katalog -1962, vilken står framme i bibliotekets katalogrum, är ett annat exempel på detta, där handstilar och skrivmaskinsstilar från olika tider ger oss en direkt visuell bild av de olika tidslager i katalogen – så även i den inskannade versionen av Katalog -1962 på nätet – något som saknas i andra digitala kataloger i databasform idag.

Text och bild: Helena Backman

 

 

 

 

« Äldre inlägg