400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 13 av 15)

Bakom Jakob Fredrik Neikters porträtt

Föremål 83 av 400:
En hårlock bakom en miniatyr med Jakob Fredrik Neikters porträtt

En hårlock från 1700-talet har bevarats in i vår tid. På baksidan av en målad miniatyr, målad i gouache på papper, infattad i guld och med skyddande glas, ligger detta minne av en för oss okänd person. Kanske är det en hårlock från professor skytteanus Jakob Fredrik Neikter (1744-1803) själv, eller tillhörig någon som han tyckte mycket om. Neikter arbetade även en tid vid Uppsala Universitetsbibliotek som universitetsbibliotekarie, och därför passar hans porträtt särskilt fint i våra samlingar.

porträtt på Neikter bakom glas i en medaljong

Miniatyren gick i arv inom släkten i generationer, till dess en efterlevande slutligen donerade denna till Universitetsbiblioteket. Denna lilla miniatyr finns idag i Universitetsbibliotekets bildsamlingar under signum: E14a:7

En högupplöst version av miniatyren – och hårlocken – finns i Alvin: Jakob Fredrik Neikter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala Universitetsbibliotek

Påsk i Uppsala 1948

Föremål 82 av 400:
Fotografi på försäljning av påskris vid Fyrisån, 1948

En ögonblicksbild från 1948 har förevigats av Uppsalafotografen Gunnar Sundgren (1901-1970).  Vid sina bord utmed Fyrisån bjuder försäljare ut påskris med fjädrar på Östra Ågatan i Uppsala. Fotot är taget 1948. Även idag 2017 bjuder försäljare ut sina påskris i Uppsala inför den stundande helgen.

Gunnar Sundgren var främst porträttfotograf med ateljé i Uppsala. Många av hans bilder finns idag på Universitetsbiblioteket. Bland porträtt finner man Sundgrens egna självporträtt, som detta, taget på 1920-talet.

porträttfoto på man med skägg, och skjorta och slips under kavajslag

Du hittar fler fotografier av Gunnar Sundgren i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gunnar Sundgrens fotografier

Vi önskar alla våra läsare en Glad Påsk!

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Album med vykort och bokmärken

Föremål 81 av 400:
Grönt vykorts- och bokmärkesalbum från tidigt 1900-tal

I vårt förra inlägg utlovade en titt in i de båda album med vykort och bokmärken som Uppsala universitetsbibliotek fått som del av en större donation av Charlotte Pearson på 1950-talet. Här finns främst engelska kort, eftersom donatorn var av brittisk börd.

ett uppslag med fyra inklistrade vykort med blommotiv, med bokmärken med blommor och flickor klistrade runt om

Vi ser här exempel på vykort med anledning av högtidsdagar och helger, såsom jul, nyår och påsk. Kring de inklistrade korten sitter ibland bokmärken med passande motiv, vilka gör en del av de båda albumens uppslag mycket färgsprakande.

uppslag med vykort med motiv från vinter och vår

Albumen visar en stor variation av motiv, och visar det tidiga 1900-talets stil och mode i illustration. Vi finner här nedan ett engelskt påskkort – ett passande motiv just denna vecka. Glad påsk, alla läsare!

bild på ett påskkort med ett fågelbo med ägg i med videkissar omkring

Albumet med grön pärm kan du även bläddra i genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Miss Pearson’s album

Text och bild: Helena Backman

Charlotte Pearsons generösa donation

Föremål 80 av 400:
Ett vykorts- och bokmärkesalbum donerat av Charlotte Pearson

Den engelska damen Charlotte Pearson, hemmahörande i Higher Brixham, South Devon, testamenterade 1957 all sin egendom till Uppsala Universitet för att där  användas ”för med Universitetsbibliotekets sammanhörande ändamål”. Bland den av hennes kvarlåtenskap som hamnade i Universitetsbibliotekets samlingar fanns detta vackra album i blå klot. Trots att albumets guldpräglade text säger ”Christmas cards”, innehåller detta album vykort även från andra tider på året, samt bokmärken som dekorerar ytorna kring hälsningarna. Ytterligare ett album följde med till biblioteket. Bilder ur båda dessa album följer i ett senare blogginlägg.

pearson på däcket till ett fartyg, glatt leende med en liten hund på armenDessa båda album utgör alltså bara en del av den generösa donation som inkom till Uppsala universitetsbibliotek 1958. Charlotte Pearson lämnade även efter sig en mängd personliga fotografier. Till biblioteket har även inkommit andra bilder, såsom en liten skissbok med utkast till teckningar och några skissartade akvareller av Pearsons hand, vilka visar på en konstnärlig ådra.

På fotografierna ser vi henne ofta med husdjur eller på resande fot – eller som på bilden här bredvid bådadera, på resa på däcket till ett kryssningsfartyg med en söt liten hund i famnen. Inte sällan ler hon stort på bilder tillsammans med andra.

Men här på Universitetsbiblioteket är hon främst ihågkommen för att de medel som hon testamenterade till Uppsala Universitet och som år 1968 lade grunden till en av Universitetet instiftad stipendiefond, som än idag delar ur resestipendier till anställda inom Uppsala universitetsbibliotek: Fröken Charlotte Pearsons stipendiefond. Vi kan därför säga att vi fortsätter hennes resor.

ungdomsporträtt av pearson tillsammans med stilig ung man i uniform

Bland hennes efterlämnade fotografier finns ett vackert ungdomsporträtt, enligt fotografen Brogis stämpel taget i Florens. Om den uniformsklädde mannen på bilden vet vi intet, vad vi vet är att Charlotte Pearson levde ogift.

Den koppling hon hade till Uppsala universitet och Universitetsbiblioteket lär ha varit att hon var god vän med den tidigare överbibliotekarien Gert Hornwall (1911-2002).

akvarellskiss av violer i ett grönt kärl

Text och bild: Helena Backman

 

Porslinstillverkning i Kina

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)

 

 

Emma Schensons dokumentation av Uppsala domkyrka

Föremål 72 av 400:
Emma Schensons foton över Uppsala domkyrkas restaurering 1887-1893

porträtt av Emma SchensonRenoveringen av Universitethuset går mot sitt slut. Renoveringen av Carolina Rediviva har just bara påbörjats, och kommer att fortsätta in till någon gång under 2019. Den som tycker att dessa renoveringar ställer till bekymmer, får dra sig till minnes att alla byggnader då och då behöver underhåll och lyft. Fotografen Emma Schenson (1827-1903) i Uppsala dokumenterade den stora restaureringen av Uppsala domkyrka under arkitekten Helgo Zettervalls ledning under åren 1885-1893. Dessa fotografier finns nu i Universitetsbibliotekets samlingar.

Emma Schenson var en av de första kvinnliga yrkesfotograferna i Sverige, och sannolikt den allra första i Uppsala. Hur hon utbildades till fotograf är okänt, troligen blev hon upplärd av någon av de kringresande fotografer som fanns vid tiden.  Schenson var verksam i Uppsala från 1860-talet och framåt, och troligen en av de allra första yrkesfotograferna som hade fast ateljé i staden, då fotografer tidigare oftast rest omkring i landet.

Idag finns inga negativ bevarade av hennes fotografier, men en del foton har bevarats och finns idag i Kart- och bildsamlingarna här på Universitetsbiblioteket. Många av dessa har idag blivit digitaliserade.

bild på det uppslagna fotoalbumet liggande på ett svart bord

Genom hennes bilder kan vi följa restaureringen från början till slut. Här framgår tydligt vilken transformering av domkyrkan denna ombyggnad innebar.

foto på domkyrkan med sina ursprungliga korta torn

Inte minst uppförandet av de nya, nygotiska tornen, som kom att förändra Uppsala stads profil.

två fotografier daterade 1989 på kyrkan med sina nya höga torn

Fotografierna över restaureringen har digitaliserats och finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Upsala domkyrka under och efter dess restaurering, där man även hittar fler fotografier av Emma Schenson.

Redan tidigt insåg man värdet av denna fotodokumentation, vilket kan ses i denna inskrift i Schensons album, som avslutas ”Ensamt i sin slag och viktigt för framtiden”.

Text: Helena Backman
Bild: Helena Backman samt Uppsala universitetsbibliotek

Färgglad reklam från 1930-talet

Föremål 71 av 400:
Blomstrande affisch från 1937

Uppackningen och sorteringen av universitetsbibliotekets stora samling av affischer pågår för fullt på Kulturarvsavdelningen. År 1937 trycktes färgglada reklamaffischer för varor och tjänster. Att det nu var lättare än tidigare att förmedla tjänster över stora avstånd kan illustreras av dessa båda affischer. Med Blomsterförmedlingen kunde man beställa blommor till nära och kära i andra länder.

Affisch med tecknad bild på ett fartyg på en hög våg och texten På toppen av en våg, med reklam för dragsedel hos Sveriges postsparbank

Sveriges Postsparbank gör reklam för sin service att kunna utfärda dragsedlar, det vill säga en av en sjöman utställd betalningsorder, som gör att hela eller delar av hens lön varje månad ska betalas till ett konto i svensk bank eller till en privatperson.

Båda dessa affischer är tryckta i Stockholm hos Bengtsons Litografiska år 1937.

Text: Helena Backman
Bild: Lars-Anders Orre

 

Priskurant från Bröderna Flink

Föremål 70 av 400:
Priskurant för gravstenar från Bröderna Flink i Västervik 1901

Universitetsbiblioteket är ett av Sveriges sju pliktleveransbibliotek, vilket betyder att vi får ett exemplar av det allra mesta som tryckt i Sverige eller utges av svenska förlag. Därför finns här en mängd småtryck som man annars inte finner på bibliotek, däribland äldre priskuranter – det vill säga prislistor – av olika slag.

De flesta varor behöver marknadsföras, en del mer än andra. Bland priskuranter för gravvårdar hittar vi en prislista på engelska från Bröderna Flink i Västervik. Orsaken till den engelska listan beror på att de hade en återförsäljare i Sydafrika, och det är till den sydafrikanska kundkretsen som denna prislista vänder sig.

foto på ett uppslag med svarta gravstenar i granit ur prislistan

Naturligtvis måste det något alldeles extra till för att man ska få intressenter att importera gravvårdar i granit mellan hela världsdelar. Bröderna Flink kunde erbjuda den speciella Västerviksgraniten med sin djupt svarta färg.

Fler stenhuggerier var aktiva runt Västervik, såsom Bröderna Styrenius gravvårdsstenhuggeri, och än idag finns här firmor som fortfarande producerar gravvårdar i den speciella graniten från orten.

foto på ett par priskuranter från bröderna styrenius stenhuggeri

Priskuranter är intressanta ur en rad olika vinklar: här kan vi jämföra prisuppgifter för varor under långa perioder, följa moderiktningar i kläder, möbler och alla upptänkliga handelsvaror, se hur firmor av olika slag marknadsförde sig och vilka de vände sig till, och mycket, mycket mer.

Just gravvårdar kan du se fler av i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gravvårdar

Text och bild: Helena Backman

Brevsamling efter en av Uppsalas främsta konstnärer

Föremål 59 av 400:
Arkivmaterial efter konstnären Mathilde Wigert Österlund

Mathilde Wigert-Österlund (1873–1943) var en av Uppsalas främsta konstnärer. På Uppsala universitetsbibliotek finns en efterlämnad brevsamling jämte utkast till brev av hennes hand. Bland brevskrivarna finns andra konstnärer verksamma under samma tid.

foto på kursare på konstakademien 1897-1898

Från Konstakademien 1897/98 – Mathilde stående på knä i förgrunden. Fotograf okänd.

I vår plattform Alvin hittar du fler foton där hon figurerar, bland annat som ovan tillsammans med kursare på Konstakademien i Stockholm 1897/98.

foto på mathilde wigert österlund vid sitt staffli

Mathilde Wigert Österlund kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd.

I Uppsala universitetsbibliotek finns även arkivet efter hennes make John Österlund, även han konstnär.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

Spår av Wolfgang Amadeus Mozart

Föremål 52 av 400:
Originalnoter av Mozart och son

Bland de rika musiksamlingarna finns originalnoter av Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791). Längst fram i den tunna volymen finns även en blyertsteckning med Mozarts porträtt, utförd av Jean Baptiste Harrewyn (1722-1782).  Någon har under detta skrivit: ”Detta tämmel. själ-löst ritade portrait af Mozart ansågs af hans efterlefvande vänner i Wien äga en fullkomlig likhet i materiellt afseende.”

Hela volymen med sitt innehåll finns digitaliserad och fritt tillgänglig: Musikaliske handskrifter af Mozart.

detalj från ett notblad med noter av mozart

Längst bak i den inbundna volymen finns även ett stycke med titel Die Rose av sonen Franz Xaver Mozart (1791-1844), komponerat av honom i tioårsåldern.

titelsidan till noterna till Die Rose, i bakgrunden skymtar antecknignar av Silverstolpes hand

Dessa noter har testamenterats till Uppsala universitetsbibliotek av diplomaten och konstnären Fredrik Samuel Silverstolpe (1769-1851), vilka fått dessa till skänks av Mozarts änka Constanze Mozart.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »