400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Föremål (Sida 5 av 8)

Fågel på graverad kopparplåt

Föremål 115 av 400:
Kopparplåt med fågel till Charles De Geers verk Mémoires pour servir a l’histoire des insectes

Redan tidigare har här visats föremål ur Leufstabiblioteket, ett privatbibliotek från 1700-talet och 1800-talets början, som idag ägs av Uppsala universitetsbibliotek. Charles De Geer (1720-1778), entomologen och bruksägaren till Lövstabruk, är den som började bygga upp detta bibliotek. Som insektsforskare gav han ut ett digert verk om insekter i sju volymer mellan åren 1752 och 1778 med titel Mémoires pour servir a l’histoire des insectes, till vilka han lär framställa kopparstick som illustrationer.

foto på en trälåda med kopparplåtar på högkant, två kopparplåtar ligger framme

Kopparplåtarna som användes vid tryckningen av dessa illustrationer finns bevarade än idag. Dessa är fortfarande i privat ägo, men har deponerats här på Uppsala universitetsbibliotek i sina ursprungliga trälådor.

Bland dessa finns denna kopparplåt av en fågel, som dock inte återfinns i Mémoires pour servir a l’histoire des insectes. Den som framställt denna plåt är Johan Hedmarck (1703-1754), som förutom gravör även var miniatyrmålare.

sju trälådor med kopparplåtar stående på varandra

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gillbergska träskrinet

Föremål 114 av 400:
Vackert dekorerat träskrin innehållande en skatt av miniatyrer

I ett av magasinen för kartor och bilder står ett vackert träskrin dekorerat med sniderier och intarsia. Inuti skrinen sitter en spegel som går att fälla fram i locket. Utmed de två kortsidorna finns sidofack med lika vackert dekorerade lock. Hela skrinet är fodrat med papper i rött och guld. Sannolikt är det tillverkat någon gång under 1800-talets första hälft.

foto på skrinet med öppet lock, och man ser att i skrinet ligger en mängd små fodral i olika färger

Skrinet är ett riktigt ståtligt föremål, men dess innehåll är kanske än mer fantastiskt: en hel samling med porträttmålningar i  miniatyr jämte andra bilder och föremål. Härifrån kommer också skrinets namn – de flesta av miniatyrerna är utförda av miniatyrmålaren majoren Jakob Axel Gillberg (1769-1845). Några av miniatyrerna är hans egna självporträtt.

ett porträtt av en man i rund guldram

Gillbergs självporträtt 1840

Mimatyrporträttet av Amalia Wilhelmina ”Mimmi” Gillberg, född Hallman, (1799-1877) är vackert inramat.

Porträtt av en kvinna med diadem och pälsboa i rund guldram

Mimmi Gillbergs porträtt

Vid sidan av miniatyrerna finns även några småsaker, exempelvis en liten almanacka för året 1791, vari någon fortsatt göra små noteringar. Det finns även fyra lönnlådor i skrinet. Man kan bara gissa vilka hemligheter som dessa innehållit genom åren.

en upplagen almanacka vid sidan av sitt röda läderfodral samt en tysk urklippt tidningsnotis

Skrinet med sitt innehåll har inkommit som gåva av fröken Maria Holmbergs sterbhus.

Text och bild: Helena Backman

Vackert fotoalbum från 1800-talets slut

Föremål 112 av 400:
Fotoalbum för visitkortsfotografier från slutet av 1800-talet

Det finns en stor mängd fotoalbum på universitetsbiblioteket, inte minst från slutet av 1800-talet då porträttfotograferingen slog igenom på bred front. Det blev under 1860-talet och framåt populärt att låta ta porträttfotografier och låta göra foton stora som visitkort att dela ut, samla och byta. Fotoalbum utformades för att passa dessa fotografier, som oftast hade samma standardformat.

ett fotoalbum med fyra violliknande blommor i rosa och grönt mot brun botten

Ett sådant album är registrerat som Essén album nr 2. Just detta album är vackert utformat med mönster av violer. Ett guldfärgat metallspänne håller albumet förslutet.

närbild på ett fyrkantigt spänne i guldfärgad metall

I detta album finns många fotografier på personer varav många delar efternamnet Sjövall, och vi kan förmoda att detta varit något man ofta bläddrat i under årens lopp tillsammans med släkt och vänner.

uppslag med foton istoppat i fickor i albumet

Text och bild: Helena Backman

Själens läkehus

Föremål 104 av 400:
Stämpel till universitetsbibliotekets pärmexlibris

Från 1710 och ungefär hundra år framåt användes detta speciella pärmexlibris vid inbindningen av universitetsbibliotekets böcker, eller som stämpel utanpå ett redan befintligt bokband. Detta exlibris utgörs av ett spegelmonogram med bokstäverna BV, vilket utläses som Bibliotheca Upsaliensis (egentligen Vpsaliensis), det vill säga Uppsala universitetsbibliotek.

fyra stämplar i olika storlek, två nya och två gamla, liggande på ett bord

Över monogrammet finns orden IATΡEION ΨΥΧHΣ (iatreion psyches), ett citat från Diodorus Siculus (56–36 f.Kr.). Detta brukar översättas som ”Själens läkehus” och anspelar på bibliotekets helande roll för människan.

den nytillverkade stämplen hållen mellan en tumme och ett pekfinger

Två gamla stämplar är utnötta genom flitig användning och två nya i samma format har tillverkats – på metallens lyster ser man skillnaden på långt håll. Idag används inte dessa stämplar lika flitigt, men i riktigt fina sammanhang är det bra att de finns till hands, exempelvis då biblioteket behöver en ny gästbok framöver.

Läs mer om detta exlibris på bibliotekets webbplats: Själens läkehus

Text och bild: Helena Backman

Medeltida tygtryck på bokband

Föremål 101 av 400:
Bokband från 1430-talet med tryck på skinn

I bibliotekets handskriftssamlingar finns en bibelhandskrift i två delar som kommit hit som krigsbyte från domkapitlets bibliotek i Frombork ( Frauenburg) i Polen. Handskrifterna i dessa är utförda 1434 och 1436, och banden tycks vara samtida med sitt innehåll. De har signaturerna C 94a respektive C 94b. Mönstren på dessa båda bokband är inte identiska, men utförda med samma teknik – tryckta i svart färg på vitt pergament. Mönstrets figurer lyser i vitt, så det är alltså bakgrundens svärta som tryckts. Bokbeslag av ben skyddar ytan på bokbanden mot slitage.

detalj från ett av banden, ett liggande lejon

Detalj från C 94a

Mönstret på C 94b har en förlaga – en italiensk brokad i silver och rött från 1300-talets andra hälft, som har hittats i Skeppsås kyrka i Östergötland. Små variationer visar dock att det inte är exakt kopierat, möjligen kan det i så fall varit kopierad på fri hand efter originalet.

detalj av bokbandet med ett mönster av fåglar

Detalj från C 94b

Det finns en del importerade tygtryck från medeltiden bevarade i Sverige, men bokband med tygtrycksliknande mönster är sällsynta. Här har vi två exempel som verkligen lyser i ögonen bland de oftast mer dämpade banden i våra samlingar.

hela framsidan av pärmen på en av handskrifterna

C 94a

Mer att läsa om dessa bokband finns i:
Ingegerd Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige, Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1942, s. 82-85.

Text och bild: Helena Backman

 

 

Mysteriet med melonerna

Föremål 97 av 400:
Planschblad med meloner fäst på en kylskåpsdörr

Bland de mer udda föremålen i universitetsbibliotekets samlingar är ett planschblad, tryckt på 1900-talet, fäst på utsidan av en kylskåpsdörr. Efter att hela kylskåpsdörren blivit transporterad till biblioteket av en släkting till ägaren, för denna skulle få hjälp med identifikationen av bladet, donerades dörren hastigt och lustigt när ägarens nyfikenhet blivit stillad. Vi behåller den som kuriosa i samlingarna.

Själva förlagan till planschen visade sig komma från Weinmanns Phytanthoza iconographia, tryckt 1742.

närbild på baksidan av kylskåpsdörren med notering om planschen

Notering och exlibris på kylskåpsdörrens baksida

Den dåvarande chefen för handskrifts- och musikavdelningen Inga Johansson (1943-2009) har skrivit en mycket underhållande berättelse om händelserna kring denna donation: Den sanna historien om hur Carolina fick en kylskåpsdörr eller Mästerdetektiven Håkan löser mysteriet med melonerna.

Se bilderna i högupplöst version: Kylskåpsdörr med uppklistrad plansch föreställande meloner.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv).

Hjälm från Lützen

Föremål 88 av 400:
Hjälm från Lützen, tillhörande Planersamlingen

Oskar Planer (1853-1931 ), svensk diplomat i Lützen, samlade under sin tid i Tyskland på föremål med anknytning till Gustav II Adolf,  i synnerhet slaget vid Lützen. Förutom böcker och handskrifter samlade han även minnesföremål. På detta sätt har sådant som kanonkulor, vapen och sporrar hittat in i samlingen. Bland dessa finns även denna stiliga hjälm. Den övergripande beskrivningen av samlingen ger en bild av vad man kan hitta här: Gustav Adolf Sammlung.

Då Planer ansåg sig ha samlat klart, erbjöd han Uppsala universitetsbibliotek att köpa in samlingen. En generös donator, brukspatronen Ernst A. Kjellberg (1856-1935), bidrog med medel så att den kunde förvärvas av universitetsbiblioteket.

De flesta föremålen finns fortfarande här på biblioteket, men idag finns mynten och medaljerna ur samlingen deponerade på Uppsala universitets myntkabinett. Dessa är förtecknade och fotograferade, och kan ses på nätet: Mynt och medaljer ur Planersamlingen

Just nu pågår även katalogiseringen av böckerna i samlingen, vilka kan ses i vår lokala katalog: Böcker och andra tryck i Planersamlingen

Text och bild: Helena Backman

 

Stambok med minneslockar

Föremål 85 av 400:
Karen Melsoms stambok från 1800-talet med hårkringlor

I en norsk stambok, ägd av Karen Melsom under 1800-talets början, finner vi  exempel på hårarbeten. Flera uppslag har påklistrade kringlor av olika slag konstfärdigt tillverkade av håret från de personer som skrivit i boken.

en hårkringla i form av en fyrklöver över en text

Hårarbeten var på modet under hela 1800-talet och in på 1900-talet, detta efter en tid då peruker varit det vanligaste i finare kretsar. De minskade drastiskt i popularitet under 1920-talet, då kortare frisyrer kom på modet.

en hårkringla i form av en flätad krans runt en text

Stambokens olika kringlor visar på en stor kreativitet. Inspirationen till dessa kringlor går troligen att hitta bland smycken av människohår.

hårkringla med lång svans vid sidan av en text

Det är inte konstigt att denna form av arbeten var populära som minnen – de är ju helt enkelt en liten del av personen som man vill minnas eller som själv vill bli ihågkommen.

liten hårkringla i ett hörn på en sida med text

Idag kanske det känns främmande och väl generöst att lämna ifrån sig en så påtagligt fysisk del av sig själv. Men idag är nog en hel del personer istället mer generösa med sig själva på andra sätt, exempelvis genom att lägga ut mängder av selfies i sociala medier till allmän beskådan världen över.

en kringla i form av en åtta under en text

Det finns fler än dessa avfotograferade hårkringlor i stamboken, som snart finns att se digitaliserad i sin helhet i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv som del av det stamboksprojekt som pågår på Universitetsbiblioteket.

minikringla i ett hörn bredvid en text

Stamboken har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

Bakom Jakob Fredrik Neikters porträtt

Föremål 83 av 400:
En hårlock bakom en miniatyr med Jakob Fredrik Neikters porträtt

En hårlock från 1700-talet har bevarats in i vår tid. På baksidan av en målad miniatyr, målad i gouache på papper, infattad i guld och med skyddande glas, ligger detta minne av en för oss okänd person. Kanske är det en hårlock från professor skytteanus Jakob Fredrik Neikter (1744-1803) själv, eller tillhörig någon som han tyckte mycket om. Neikter arbetade även en tid vid Uppsala Universitetsbibliotek som universitetsbibliotekarie, och därför passar hans porträtt särskilt fint i våra samlingar.

porträtt på Neikter bakom glas i en medaljong

Miniatyren gick i arv inom släkten i generationer, till dess en efterlevande slutligen donerade denna till Universitetsbiblioteket. Denna lilla miniatyr finns idag i Universitetsbibliotekets bildsamlingar under signum: E14a:7

En högupplöst version av miniatyren – och hårlocken – finns i Alvin: Jakob Fredrik Neikter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala Universitetsbibliotek

Album med vykort och bokmärken

Föremål 81 av 400:
Grönt vykorts- och bokmärkesalbum från tidigt 1900-tal

I vårt förra inlägg utlovade en titt in i de båda album med vykort och bokmärken som Uppsala universitetsbibliotek fått som del av en större donation av Charlotte Pearson på 1950-talet. Här finns främst engelska kort, eftersom donatorn var av brittisk börd.

ett uppslag med fyra inklistrade vykort med blommotiv, med bokmärken med blommor och flickor klistrade runt om

Vi ser här exempel på vykort med anledning av högtidsdagar och helger, såsom jul, nyår och påsk. Kring de inklistrade korten sitter ibland bokmärken med passande motiv, vilka gör en del av de båda albumens uppslag mycket färgsprakande.

uppslag med vykort med motiv från vinter och vår

Albumen visar en stor variation av motiv, och visar det tidiga 1900-talets stil och mode i illustration. Vi finner här nedan ett engelskt påskkort – ett passande motiv just denna vecka. Glad påsk, alla läsare!

bild på ett påskkort med ett fågelbo med ägg i med videkissar omkring

Albumet med grön pärm kan du även bläddra i genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Miss Pearson’s album

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »