400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Föremål (Sida 7 av 8)

En möbel på utdöende?

Föremål 54 av 400:
Blått plastställ  för mikrofilmer

Idag kommer vi åt allt fler resurser på digital väg. Men än har vi en god bit på väg innan föregående tiders medier har gjort sitt. Ett exempel på detta är alla de mikrofilmer och mikrofiches på universitetsbiblioteket, som gör dagstidningar och register över tidningsartiklar tillgängliga. Svenska tidningsartiklar på mikrofilm har en egen hylla där varje rulle har sin givna plats.

närbild på skylt med som berättar att svenska tidningsartiklar 1962-1982 finns på microfilm respektive microfisches

De microfiches som innehåller fortsättningen, dvs. registret efter 1983, står uppställda i en vanlig bokhylla strax intill, naturligtvis nära de apparater där man kan läsa dessa format.

närbild på bokhylla där mappar med mikrofisches står på högkant.

Trots stora pågående nationella digitaliseringsprojekt lär de mikrofilmade dagstidningarna komma att användas ett bra tag framöver, innan digitaliseringen hunnit ifatt och tillgängliggjorts. Rullarna finns därför tillgängliga i mikrofilmsläsesalen på plan fem på Carolina Rediviva.

bild på bokhyllor fulla av mikrofilmer

Text och bild: Helena Backman

Kanonkula i samlingarna

Föremål 50 av 400:
Kanonkula, möjligen från 1600-talet

Med donationer och inköp till Universitetsbiblioteket har även föremål kommit in, vilket framkommit redan tidigare i bloggen. Något av det mer udda slaget är de kanonkulor i sten som inkommit tillsammans med Planersamlingen, en samling efter köpmannen och den svenske vice konsuln i Lützen Oskar Planer (1854-1931). Planer hade ett djupt intresse  för Gustav II Adolf,  och samlade på handskrifter och böcker som belyste ämnet, samt föremål – såsom mynt, medaljer och glas – med anknytning till Gustav II Adolfs liv och historia. Större delen av samlingen finns nu på Uppsala universitetsbibliotek, medan mynt och medaljer har flyttats till Myntkabinettet i Universitetshuset.

kanonkulorilada2

Till samlingen hör också dessa kanonkulor i sten, vilkas ursprung är höljt i dunkel. Kanske härstammar de rentav från slaget vid Lützen?

Idag ligger de förvarade på vadd i en trälåda med annat ursprung, troligen har den kommit från ett museimagasin och kan ha innehållit betydligt äldre artefakter.

trälådans ena kant med texten Skåne, Yxor, mejslar 8722

Text och bild: Helena Backman

En stegpall med historia

Föremål 48 av 400
Stegpall från Arkeologibiblioteket

Universitetsbiblioteket har skiftat lokaler många gånger genom åren. De ämnesbibliotek vi har idag har bytt lokaler, inte minst i anknytning till att institutioner slagits ihop eller omformats och flyttat. Flera tidigare mindre bibliotek bildar idag Karin Boye-biblioteket, däribland det tidigare Arkeologibiblioteket som under lång tid låg i ett rum på Gustavianum, då institutionen för arkeologi fanns där. Idag består hela det huset av Museum Gustavianum.

Men en del spår av Arkeologibiblioteket – förutom själva böckerna – kan ses på Karin Boye-biblioteket sedan 2004. En lite nött, gråmålad stegpall ute i biblioteket kommer därifrån och står idag två trappor upp bredvid katalogskåpen på detta plan. Några bokhyllor har också hittat in, målade i samma grå färg. Inne i personalutrymmena finns ytterligare ett par små pallar, passande nog vid hyllorna med böcker i arkeologi som väntar på att registreras.

bild på två mindre gråmålade pallar

Två mindre pallar och några bokhyllor har också fått följa med till Karin Boye-biblioteket

Mer om bibliotekets lokaler genom åren kan du läsa på universitetsbibliotekets sidor på nätet: Om bibliotekets historia

Text och bild: Helena Backman

Stereoskop med bilder från London

Föremål 42 av 400
Stereoskop från slutet av 1800-talet

Kulturarvets Kart- och bildavdelning har mängder av fotografier och bilder i samlingarna. Därför är det inte konstigt att även apparatur att se dessa bilder också hittat in i samlingarna. Ett elegant stereoskop i trä från slutet av 1800-talet finns bevarat med sina fotografier, en serie vyer från London.

stereoskopet ligger på ett träbord med ett stereofotografi över Themsen bredvid

De dubbla fotografierna visar vyerna tredimensionellt när man ser på dem i stereoskopet, genom vilket man kan få ett stort djup och en detaljrikedom i de bilder man betraktar. En del av bilderna visar mycket detaljrika interiörer från Westminister Abbey, vilka visar hur bra tekniken fungerar.  3D-effekten är imponerande!

en hand håller stereoskopet i en vinkel, så att man kan ana bilden genom en av linserna

Metoden uppfanns år 1840 av den engelske uppfinnaren Charles Wheatstone (1802-1875), och stereoskopi blev snart populärt i underhållningssyfte, som här med vyer för turisten. Ytterligare ett enkelt stereoskop finns i samlingarna, ett enklare utfört linsstereoskop av kartong. Även till detta finns tillhörande bilder.

ett svart stereoskop av kartong

Desto mer avancerat är det stereoskop som finns i samlingarna efter professorn i anatomi och histologi Gaston Backman (1883-1964) med tillhörande bilder från verksamheten vid Medicinska fakulteten vid Universitetet i Riga, ca 1923. Stereoskopet och en del av bilderna finns i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Stereoskop.

Text och bild: Helena Backman

En bokpress i gjutjärn

Föremål 40 av 400
Bokpress i gjutjärn

Nere hos bokbindarna finns flera bokpressar – en av dessa är en stabil press i gjutjärn med några år på nacken, levererad av firman AB Vilhelm Johnsen i Stockholm.

detalj av nedre delen av pressen, där man pressar själva böckerna

I pressen lägger man inlagan i böcker, så att den får en fast form inför inbindningen, och när boken är inbunden pressas även själva bokbandet, så att pärmarna håller sig släta. Naturligtvis använder man pressbrädor mellan själva järnpressen och boken, så att den inte skadas av  behandlingen. Denna bokpress kommer till användning bland annat då böcker lagas och får nya bokband här på universitetsbiblioteket. Ett stabilt bord håller för pressens tyngd.

en bokpress nere i konserveringsverkstaden

Firman AB Vilhelm Johnsen i Stockholm sålde även andra inventarier till boktryckerier och bokbinderier, vilket kan ses i reklam i branschtidningar och andra publikationer från första hälften av 1900-talet, såsom här en annons i Stockholms boktryckareklubb 1907-1932. Minnesskrift vid 25-årsjubileet, tryckt 1932.

reklamannons för sätteriprodukter

Text och bild: Helena Backman

Pass från 1900-talets början

Föremål 31 av 400
Pass utfärdat för greve Eugène Lewenhaupt

Porträttfotografiet på Eugène Lewenhaupt (1849-1927) visar en stiligt och tidstypiskt klädd herre med pincené och stärkt krage. I passet står titeln ”greve” som yrke, något som inte ger några ledtrådar till hans övriga verksamhet. Från 1876 verkade han som amanuens på Uppsala universitetsbibliotek, från år 1897 med bibliotekaries titel. Eugène Lewenhaupt var litteraturvetare i grunden och har stått som utgivare av och författare till en mängd artiklar och verk.  År 1893 blev han utnämnd till filosofie hedersdoktor.

uppslaget pass som visar passets första sida med Eugene Lewenhaupts namnteckning

Detta till synes bräckliga papperspass med sitt enkelt inklistrade och stämplade fotografi fyllde gott sin funktion i början av 1900-talet. I våra dagar krävs betydligt mer avancerat sammansatta pass med detaljer svåra att förfalska.

Passet ingår i Eugène Lewenhaupts samling, ett personarkiv som i dagarna donerats till Uppsala universitetsbibliotek i sin helhet. Läs mer om denna donation i bibliotekets nyhetsflöde.

Text och bild: Helena Backman

Katalogkort med hänvisning

Föremål 30 av 400
Katalogkort med hänvisning

Att upprätta bibliotekskataloger är en hel vetenskap, så även hur man upprättar hänvisningar. Detta gäller i vårt digitala tidevarv, men var än mer viktigt att behärska under den analoga tiden i lapp- och kortkataloger. Ibland kan det te sig rätt kryptiskt för den oinvigde.

ett katalogskåp av trä med en låda utdragen

Text och bild: Helena Backman

Skåp med material efter Silverbibelutgåva

Föremål 28 av 400
Ett träskåp med efterlämnat arbetsmaterial från faksimilutgivningen av Silverbibeln

Bland bibliotekets handskrifter finns arkiverat arbetsmaterial som ligger bakom nu utgivna publikationer. Oftast ingår sådant i respektive författares efterlämnade papper, men det finns även sådant som bildar sina alldeles egna arkiv. I ett stort träskåp i ett av handskriftsmagasinen finns de fotografier med tillhörande dokumentation som ligger till grund för en faksimilutgåva av Universitetsbiblioteket mest kända handskrift, Silverbibeln.

en hög med fotografier ligger på en trähylla i det öppna skåpet

Professorn i kemi The Svedberg (1884-1971), nobelpristagare 1926, gjorde redan 1917 fotografiska experiment med blad från Silverbibeln, detta tillsammans med fil. lic. Ivar Nordlund. Genom olika fotografiska tekniker kunde tidigare svårtydda sidor läsas och avbildas. För detta fotografiska arbete inreddes en speciell fotostudio i källaren på Carolina Rediviva. Dessa experiment låg sedermera till grund för den faksimilutgåva av Silverbibeln som gavs ut i samband med Uppsala universitets 450-årsjubileum år 1927, och mer om denna och andra utgåvor läser du på  Silverbibelns egna webbplats.

ett par händer håller upp ett par handskrivna listor som legat i skåpet

Hur arbetet gick till mer i detalj kan man alltså få en känsla för när man ser det efterlämnade arbetsmaterialet. Idag lämnar liknande projekt inte lika många fysiska spår, då så mycket hanteras rent digitalt av våra kollegor på Digital Bild. Då behöver vi inte längre stora träskåp i magasinen för att kunna bevara efterlämnat arbetsmaterial.

ett stängt träskåp med en bokvagn framför

Text och bild: Helena Backman

 

Adresslapp på personarkiv i trälår

Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951

När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.

en stor trälår, som står på en platta med hjul på

Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.

Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.

ett upplåst lås på en trälår

Text och bild: Helena Backman

Pärm till hyllningsadress från ett 300-årsjubileum

Föremål 23 av 400
Pärm till hyllningsadress från 1893

År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593. Vid detta Uppsala möte återupprättades nämligen universitetet efter det att verksamheten legat nere sedan år 1515.

Detta 300-årsjubileum gav anledning till ett högtidligt firande, och ett fotografi från Universitetsparken visar något av detta, med studenter i procession mot Universitetshuset. Originaldokumentet från Uppsala möte 1593 bars fram utomhus på en kudde i samband med firandet – något som vi inte skulle göra idag av bevarandeskäl.

fotografi med studenter i procession runt gijgersstatyn i universitetsparken

Fotograf: Anders Larsson

Vid sådana här firanden var – och är ibland fortfarande – brukligt att överlämna hyllningsadresser institutioner emellan. Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland, idag Helsingfors universitet, överlämnade en tryckt hyllningsadress i en mycket vacker pärm, utförd av Weilin & Göös bokbinderi i Helsingfors.

Den blå pärmen i skinn har tryck i flera färger. Pärmens insidor är kläda med vitt siden och har vackra stämplar i guld och silver längst kanterna.

detalj av pärmens insida med vitt siden och tryck i guld och silver

Själva adressen, tryckt på papper, ger inte samma imponerade intryck, vilket gör att det i första hand är pärmen som drar till sig blickarna. Ett ljusblått silkessnöre som håller adressen på plats i sin pärm avslutas i ett par vackra tofsar, vilka hänger ut från den pappkassett som skyddar pärmen med dess innehåll vid förvaring.

två mångfärgade tofsar vilar på träunderlag

Firma Weilin & Göös, som utfört detta arbete, växte från att ha startat med förlagsverksamhet 1872 till att bli Finlands största tryckeri och bokbinderi. Idag är firman  uppköpt och är en del av det finska förlaget Sanoma.

Kanske Universitetsbibliotekets kommande 400-årsjubileum kan ge oss anledning att få ta emot nya hyllningsadresser att införliva i våra samlingar?

Text och bild: Helena Backman
Fotografiet från 1893 hämtad från: Alvin – portal för kulturarvssamlingar

« Äldre inlägg Nyare inlägg »