400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Föremål (Sida 8 av 8)

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar

Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.

Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.

I just denna dragkapsel ligger serietidningen  Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.

Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl.  14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.

foto av utställningssalen på carolina rediviva där serietidningar skymtar i väggmontrar

Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson

Skylt för hyllan Toilettvetenskap

Föremål 18 av 400

Hyllskylt i bokmagasin

Genom åren har ord som använts för hylluppställningar i biblioteksmagasin, liksom ämnesord i kataloger, ändrats. Ibland beror detta på att begrepp har upplevts som kränkande, men ofta kan det bara vara så att betydelsen av de använda orden genomgått förändringar genom åren. Äldre hylluppställningar i våra bokmagasin visar tydligt på detta.

foto på bokryggar på hyllan

En tidigare använd hylluppställning heter Toilettvetenskap, senare moderniserat till Toalettväsen. Även om man än idag kan tala om ”att göra sin toalett”, skulle vi idag nog ha kallat denna hylla för Skönhetsvård. Här finns även böcker om parfymer, exempelvis boken Vällukternas bok av C.J.S. Thompson, i svensk översättning av Karin Jensen och Anna Lamberg Wåhlin 1928.  Anna Lamberg var år 1899 den första kvinna som anställdes vid Uppsala universitetsbibliotek, alltså 279 år efter universitetsbibliotekets grundande.

Läs mer om Anna Lamberg, Uppsala universitetsbiblioteks första kvinnliga medarbetare.

uppslag i boken Vällukternas bok som visar översättarnas namn

Text och bild: Helena Backman

Drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Föremål 15 av 400

Stämpel till drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Bokbindare Roger Johansson visar här fram en monogramstämpel ur Carl Fr. Bernströms samling. Med denna stämpel har bokbindare på 1700-talet pressat in drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris på böcker som bundits in för hennes räkning.

Idag finns ett stor antal stämplar tillhörande Bernströms samling, totalt omkring 4000 stycken, i ett magasin på Uppsala universitetsbibliotek. Dessa har relativt nyligen kommit till biblioteket som en donation från Bokbindarmästareföreningen. Roger Johansson visar fram fler exempel ur samlingen.

bokbindare Roger Johansson står vid ett bord där han jut lägger fram ett urval stämplar

Här finns många stämplar som hört till medlemmar vid det svenska hovet under 1700- och 1800-talen, exempelvis här nedan drottningens stämpel jämte monogramstämplar för hennes make, Gustaf III, och son, sedermera kung Gustaf IV Adolf. Varje person har även stämplar i olika varianter och storlekar. Här finns även lösa hertig- och kungakronor.

stämplar för Gustaf den tredje, drottning Sofia Magdalena och Gustaf den fjärde Adolf

Förutom monogramstämplar finns stora mängder dekorstämplar för utsmyckning av bokband.

snirkliga metallstämplar ligger på rad

Vissa av stämplarna är hårt slitna av flitigt bruk, och bokbindaren behöver därför kunna tillverka nya, vilket sker med hjälp av matriser. I samlingen finns även matriser för andra ändamål, som de här nedan liggande i sin originalask.

metallmatriser liggande i fack i en träask

Denna bokbindarhistoriskt mycket intressanta samling ligger för närvarande nedpackad i lådor, men kommer förhoppningsvis att kunna packas upp och ordnas inom en nära framtid. Tills dess ligger stämplarna dock tryggt i sina kartonger under överinseende av  universitetsbibliotekets bokbindare, för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning i framtiden.

Avbildade pärmexlibris och dess många varianter finns även att se i: Sjögren, Arthur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Stockholm, 1915.

Text och bild: Helena Backman

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Föremål 12 av 400

Erik Gustaf Geijers skrivbord

Ett skrivbord med fin proveniens har hittat in i Universitetsbibliotekets samlingar och står nu inne vid personalarbetsplatser på Kulturarvsavdelningen. Detta skrivbord har tillhört författaren Erik Gustaf Geijer (1783-1847). Till bordet hör en stol som blivit utrustad med en minnesplakett efter donationen från greve Knut Hamilton 1927.

detalj av ryggstödet till en svart skrivbordsstol i trä med en metallplakett

Ovanpå skrivbordets hyllsektion står Geijers porträtt som ständig påminnelse om vems bord man sitter vid.

geijers tryckta porträtt i guldram stående överst på en hylla mellan bläckhorn och pennhållare

Arkivmaterial efter Erik Gustaf Geijer finns bland Universitetsbibliotekets handskriftssamlingar och musikalier.
Ytterligare material med anknytning till Erik Gustaf Geijer kan hittas i Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

Harry Martinsons skrivbord

Föremål 4 av 400
Författaren Harry Martinsons skrivbord

Inne i ett rum på Kulturarvsavdelningen på Carolina Rediviva finns ett brunt skrivbord från mitten av 1900-talet. Detta bord har tillhört Nobelpristagaren  Harry Martinson, och man kanske kan anta att en del av hans alster tillkommit just vid detta. Under ett skyddande glas som idag täcker skrivbordets ovansida ligger fotografier och kopior av handlingar med anknytning till författaren och hans verk. En av fotografierna visar skrivbordet på plats i Martinsons hem. Möbeln skänker idag en viss högtidlig stämning åt hela rummet.

under en glasskiva på skrivbordet ligger foton och dokument med anknytning till Harry Martinson

Efter Harry Martinsons bortgång hamnade hans litterära kvarlåtenskap här på Uppsala universitetsbibliotek. Detta material har även kompletterats med gåvor från personer som ägt material med anknytning till Martinson. I samarbete med Litteraturbanken har Uppsala universitetsbibliotek nyligen kunnat tillgängliggöra en del av Martinsons efterlämnade diktmanuskript på nätet. Det som inte finns tillgängligt i digitala kopior kan studeras på plats på Carolina Rediviva. Allt detta material är nu förtecknat och dessa förteckningar jämte det digitaliserade materialet ur samlingen finns idag fritt tillgängligt över nätet, där du även kan läsa mer om hur materialet kommit in till och ordnats  på universitetsbiblioteket: Harry Martinsons efterlämnade papper och manuskript.

Text och bild: Helena Backman

Postväska med chiffer från 1700-talet

Föremål 3 av 400
Postväska med chiffer från 1700-talet

En grön postväska i läder med stadigt lås och synbara spår av en mängd lacksigill väcker nyfikenhet. Det vackra fodertyget med gyllene kungakronor visar att den varit använd i mer upphöjda sammanhang än en vanlig, enkel postväska – och dess innehåll tyder på att posten som den transporterat innehöll känsliga uppgifter.

bild på papper med handskriven text som ligger i väskan

Idag hamnar ibland politiker i blåsväder när de skickat sin e-post på oförsiktiga sätt och riskerat att läcka statshemligheter. Under 1700-talet var det heller inte ovanligt med postspionage, inte minst av brev som sändes över gränserna. Att post av statsmakten systematiskt lästes igenom är belagt redan från medeltidens Frankrike, och under 1700-talet var det ett spritt och välkänt bruk i stora delar av Europa. Diplomater och politiker som hade anledning att sända brev med känsligt innehåll mellan länder försökte därför skydda sina handlingar, bland annat med hjälp av chiffer som byttes ut med jämna mellanrum. Risken var dock ständigt överhängande att någon skulle lyckas dechiffrera texterna ändå, eller att någon inblandad person skulle sälja nycklarna för egen vinning.

foto av handskrivet papper med chiffernyckel

Den på universitetsbiblioteket bevarande postväskans innehåll har varit en hjälp till att chiffrera och dechiffrera texter. Här finns nycklar i form av tabeller och metallplattor med hål i, vars funktion kan ha haft något med att göra att läsa ut dolda meddelanden. Vi kan bara ana hur olämpligt det varit om dessa nycklar hamnat i orätta händer.

postväskan med en metallplatta med hål i ovanpå

Väskan med sitt innehåll finns idag i våra handskriftssamlingar med signum: F 474.

Mer att läsa om dåtidens postspioneri och hur det påverkade svenska diplomater och politiker finns att läsa i:
Behre, Göran, Postspionaget under 1700-talet, i: Scandia 2008, s. 292-319.

Text och bild: Helena Backman

Nyare inlägg »