400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Handskrifter (Sida 2 av 11)

Fåglar i handskrift

Föremål 377 av 400:
Carl Peter Thunbergs fågelbilder

I en handskrift deponerad på Uppsala universitetsbibliotek av Smålands nation i Uppsala, finns anteckningar och färglagda teckningar på fåglar och insekter.

en grågrön fågel sittande på en gren

Upphovsmannen till dessa anteckningar och avbildningar är Carl Peter Thunberg (1743-1828), född i Jönköping och därför tillhörig Smålands nation under sina studier i Uppsala. Efter sina resor till Sydafrika och Japan slog han sig åter ned i Uppsala, och fortsatte här sin akademiska gärning.

en brun fågel med ljusbrun mage och en gul tuss på huvudet sittande på en gren

Fågelkännaren bland läsekretsen kan nog känna igen dessa fåglar, även om mitt eget kunnande är alltför begränsat. Dessa illustrationer tillför texterna liv och visar på en tid att förmedla vetenskapliga studier före kamerans tid.

Handskriften har signum: D 23:4

Text och bild: Helena Backman

Kassabok från sekelskiftet 1900

Föremål 376 av 400:
Kassabok såld hos firman Carl Sparrström i Uppsala, använd av Uppsala Läkareförening 1896-1803

en helsida reklam för Carl Sparrström, Uppsala, som har ett lager  av kontorsböcker, papper och skrivmaterial
Första bladet i kassaboken visar var denna kontorsbok blivit införskaffad.

Carl Sparrman (1861-1903) övertog en redan existerande bokhandel i Uppsala den 13 september 1890 med adress Vaksalagatan 13. Efter Sparrmans död 1903 fortsatte hans änka att driva firman. Bokhandeln hade också en betydande pappershandel, och det är härifrån denna kassabok köpes in för att användas för Uppsala Läkareförenings inkomster och utgifter.

Etiketten på främre pärmen visar att kassaboken använts för Uppsala Läkareförenings räkenskaper kring sekelskiftet 1900.

På sidor med förtryckta linjer har en kassör nogsamt fyllt i alla utgifter för föreningen med vacker handstil. Stort som smått samsas bland utgifterna, såsom postporton och en ny porslinstratt till klosetten.

Denna kassabok har signum: U 2013 b i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

Grekisk handskrift med liturgiska texter

Föremål 367 av 400:
Liturgisk text på grekiska med musiknoter från 1500- eller 1600-talet

Detalj från handskriften

Även vi som inte kan läsa varken klassisk grekiska eller notationer kan ändå njuta av de vackra initialerna och anda utsmyckningar på sidorna i denna ofullständiga volym.

Handskriften har signum Gr. 23 i våra samlingar.
Du ser hela handskriften i digital form här: Gr. 23 – Liturgical texts with musical notation
Handskriften ingår även i databasen Manuscripta – A Digital Catalogue of Manuscripts in Sweden: Uppsala University Library, Gr. 23

Henrik Frankelins stambok

Föremål 363 av 400:
Henrik Frankelins stambok från sekelskiftet 1600

Bland alla de digitaliserade stamböckerna på Uppsala universitetsbibliotek finner vi ibland sådana som fått speciellt många och trevliga illustrationer. I denna tidiga stambok i samlingarna, som innehåller tillskrifter från tiden 1582 till 1610, finner vi en mängd färgglada vapensköldar.

En noshörning pryder en vapensköld i stamboken.

Ägaren till stamboken, Henrik Frankelin (1550?-1610), var född i England, men flyttade senare till Sverige där han var i kunglig tjänst. Under resor i Sverige och på kontinenten fylldes hans stambok med tillskrifter från personer i det samhällsskikt som han rörde sig i.

En vapensköld med avhuggna vildsvinshuvuden.

Stamboken har signum: Y 52
Här kan du bläddra i hela stamboken: Henrik Frankelins stambok.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skrivövningar av Gustavs hand

Föremål 362 av 400:
Textilklädd skrivbok från 1750-talet med skrivövningar av kronprins Gustavs hand

sida med präntade orden aisance och algebra skrivna om och om igen

I den Gustavianska samlingen finns bland så mycket annat efterlämnat material en skrivbok klädd i blå sammet. Titeln på pärmen visar att det funnits tre skrivböcker före denna.

utsidan av skrivboken klätt i blå sammet med gulddetaljer

Den unge Gustav, sedermera Gustav III, har här i åttaårsåldern övat sig på skrivstil, likaså olika språk och ordspråk. Vi får här en liten inblick i den uppfostran som vår blivande kung fick under 1750-talet.

Hela skrivboken hittar du här: Konung Gustaf III:s egenhändiga skrifter.

krumelurer på en sida i skrivboken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

God jul 2019

Föremål 361 av 400:
Initial med Maria och Jesusbarnet i bibel från 1200-talet

Idag önskar vi alla våra följare och läsare en riktigt God Jul!

I en handskriven bibel från 1200-talet finner vi dagen till ära Maria och Jesusbarnet i en illuminerad anfang. Samtliga initialer i handskriften innehåller antingen små målade scenerier eller är på annat sätt utsmyckade i färg och form.

Just denna bibel har tillhört Uppsala domkyrkas bibliotek. Senare kom den i biskop Carl Gustaf Nordins (1749-1812) ägo. När Nordins samling såldes efter hans död, köptes den in av kronprins Karl Johan. År 1814 skänkte den blivande kungen hela samlingen till Uppsala universitetsbiblioteket. Nordinska samlingen innehåller en mängd historiska dokument, och material ur denna efterfrågas ständigt av nya generationer forskare.

Bibeln har signum C 155 i våra handskriftssamlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Recept från 1830-talet

Föremål 356 av 400:
Recept nedtecknade av Lovisa Ulrica Snellman på 1830-talet och framåt

I de arkiv som kommit in som gåvor eller köpts in till universitetsbiblioteket finns allt möjligt material. Bland detta hittar vi exempelvis denna skrivbok full med allehanda recept och råd för kök och hushåll.

Mandelmusslor och omelett känns nog igen för de flesta av oss, men äggbubbert är inte längre lika vanligt förekommande.

En Lovisa Ulrica Snellman (1790-1849), född Sparre, har i denna skrivbok nedtecknat recept på både mat och bakverk. Mot slutet finns även andra råd, som tips på bra rengöringsmedel och hur bäst sköta om vissa material i hemmet.

I skrivboken finns även råd om hur du bäst sköter om dunsängar samt recept på olika sorters klister.

Sådana här handskrifter visar på allt det arbete som lades ned för att sköta ett hushåll förr i tiden, långt före dammsugare, kylskåp och halvfabrikat fanns i varje hem.

Boken har signum D 1739a i våra handskriftssamlingar.

Text och bild: Helena Backman

Falsk Moliere-autograf

Föremål 352 av 400:
Falsk namnteckning i Wallers autografsamling

Vi har redan tidigare i denna blogg visat exempel ur Erik Wallers autografsamling, som efter hans död 1955 köptes in till Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla fantastiska autografer som han samlade på sig genom åren, finns en betydligt mindre underavdelning med konstaterat falska autografer.

Bland dessa finns en signatur som tillskrivits Moliere (1622-1673), men denna är falsk. Nog kan en sådan här handling ändå sätta fantasin i rörelse – hur många falska autografer kan det finnas på marknaden, där samlare slåss om de mest kända personernas efterlämnade spår? Och hur många av de autografer och andra efterlämnade anteckningar som finns bevarade i arkiv, bibliotek och museer kan ha ett tvivelaktigt ursprung? Som tur är finns det idag många specialister som är snabba på att avslöja falska namnteckningar, så uppstår tvivel finns det alltid expertis att tillgå.

ett avklippt papper med handskriven text över namnteckning och rött sigill
Hela fragmentet där Molieres förfalskade namnteckning återfinns.

Se en högupplöst version av den falska Moliere-autografen: Receipt.
Här kan du också se fler falska autografer ur Wallersamlingen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Senmedeltida svenska lagtexter

Föremål 351 av 400:
Volym innehållande Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter från senare delen av 1300-talet.

en hand håller fast en fisk i stjärten

Denna handskrift innehåller en mängd bilder och utsmyckningar i marginalerna, dock av en rätt rustik karaktär. En del motiv återkommer gång på gång, dit hör fiskar och människofigurer.

en liten djävul står bredbent och håller i sin svans

I början av volymen finner vi även en rödmålad djävulsgestalt med horn och svans, som får gestalta ondskan.

Anteckningar i marginalerna av olika händer visar att texterna läst och lästs om under sin samtid. Idag kan vi se på en sådan här volym ur många olika synvinklar – som källmaterial till våra svenska lagars historia, ur ett konstvetenskapligt perspektiv där bilderna tolkas utifrån sina symboliska innebörder, ur bokhistoriskt perspektiv eller något helt annat. Nu, då detta material finns tillgängligt i digital kopia, kan det användas av många fler än tidigare, var de än sitter i världen.

insidan av främre pärmen med Johannes Buréus exlibris samt första sidan i volymen med bokstäver i rött och svart
Boken har tidigare ägts av Johan Bure (Johannes Bureus) och innehåller hans inklistrade exlibris.

Signum i våra handskriftssamlingar: B 10.
Här kan du se hela volymen i digital kopia: B 10 – Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Nyinkommet till handskriftssamlingen

Föremål 340 av 400:
Brev från biskop Jesper Swedberg till justitiekansler Anders Leijonstedt 1715

När vi tänker på nyinkommet material till universitetsbiblioteket, kanske vi mest tänker på nyutgivna böcker och arkiv efter institutioner samt nu levande eller nyligen avlidna personer. Men naturligtvis fylls samlingarna på även med äldre material, som kan ha varit i privat ägo fram till nu, eller överförs från andra institutioner.

Nyligen inkom exempelvis detta brev från biskopen i Skara Jesper Swedberg (1653-1735), för den större allmänheten kanske främst bekant som far till mystikern Emanuel Swedenborg. I detta brev, daterat den 5 januari 1715, ondgör sig Swedberg över de sabbatsbrott som inträffar under marknadsdagar, i synnerhet eftersom dessa marknader i allmänhet inträffar under just helgdagar. Swedberg skriver att han inte kan förstå varför en bondgumma som försöker smyga sig in för att sälja lite smör eller ägg snabbt blir fasttagen av ordningsmakten, men då folk härjar, super, svär och slåss under marknadsdagarna, då får det passera.

första sidan av brevet, skrivet i snirklig svårläst 1700-talsstil

Swedberg vill genom dåvarande justitiekansler Anders Leijonstedt försöka påverka så att marknadsdagarna inträffar i anknytning till, men inte just på själva helgdagarna. Då blir åtminstone oregerligt leverne inte sabbatsbrott. Det tycks dock inte som om Swedberg haft någon framgång med detta brev – eller med många andra propåer i samma ärende genom åren.

Swedbergs namnteckning i brevet

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »