400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Musikalier (Sida 2 av 3)

Hymner från franciskankonventet i Stockholm

uppslag med noter i volymen
25 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 167 av 400:
Handskrift präntad på 1200-talet med hymner, tidigare ägd av franciskankonventet i Stockholm

Just nu pågår digitalisering av våra medeltida västerländska handskrifter som ingår i den så kallade C-samlingen. Häribland hittar vi en handskrift som tidigare ägts av franciskankonventet i Stockholm, dit den 1489 hade köpts in till konventets bibliotek av Canutus Johannis (latiniserad namnform för Knut Johansson). När Gustav Vasa konfiskerade landets klosterbibliotek hamnade den i kunglig ägo. Gustav II Adolf donerade sedermera denna och stora mängder andra beslagtagna böcker till det då nygrundade Uppsala universitetsbibliotek 1621.

uppslag med noter präntade i svart, rött och blåttur handskriften

Handskriften innehåller hymner, och är troligen nedtecknad någonstans i Storbritannien, kanske på Orkneyöarna, under 1200-talets senare del.

bok bunden i röd pergament, nederst två stora hål där det förut suttit en kedja

Nederst på framsidan av pärmen ser vi spår efter den kedja som fäst volymen i biblioteket. Vi ser också en fyrkant utmed höger sida där det suttit ett beslag tillhörande ett spänne över främre snittet. Där ser vi tydligare hur det rödfärgade skinnbandet sett ut innan det blivit utsatt för slitage under årens lopp.

Handskriften har signum: C 233.
Se hela handskriften i högupplöst version: C 233 – Innocentius III: De miseria condicionis humanae / Hymner

Mer om denna handskrift kan du läsa i :
Andersson, Margarete & Hedlund, Monika: Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 3. Uppsala, 1990, s. 122-125 med där anförd ytterligare litteratur

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Musik inbunden i medeltida pergament

15 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 164 av 400:
Musiktryck med madrigaler från 1629 med omslag av återanvänt pergament

Musiktrycket har titel Madrigali e canzonette … , innehåller musik av den italienske kompositören Pietro Francesco Garzi, och är tryckt i Venedig 1629.  Trots att trycket har snudd på 400 år på nacken, har det klarat sig bra till idag.  Förordet skrivet av Garzi inleds med en utsmyckad initial.  Andra initialer av olika slag inleder varje nytt musikstycke.

Förordets inledande initial, ett P med ett par små puttis i bakgrunden

Musiken är skriven för 2 till 5 röster och har texter på italienska.

titelbladet

Alldeles speciellt är även dess omslag av återanvänt medeltida pergament, med en krönt kvinnogestalt på bakre pärmens utsida.

Här kan du se hela trycket med sitt omslag i högupplöst version: Madrigali e canzonette…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Dübensamlingens ansikte

ett ingraverat ansikte i profil på ett glas
23 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 148 av 400:
Ett litet ansikte från insidan av pärm till musik i tabulatur ur Dübensamlingen

En av Uppsala universitetsbiblioteks alla skatter är den så kallade Dübensamlingen, uppkallad efter den släkt varur medlemmar innehade tjänsten som hovkapellmästare vid det kungliga svenska hovet från 1640 till 1718. Samlingen innehåller noter i handskrift och tryck till musik som spelades vid hovet, allt från kyrklig musik till dansmusik och operor. Läs mer om och hör ett musikaliskt utdrag ur Dübensamlingen.

detalj från insidan av pärmen

Detalj från bild hämtad ur Dübendatabasen

På insidan av en pärm till en volym med signum imhs 409 innehållande en mängd danser, nedtecknade på 1600-talet av en anonym hand i tabulatur, återfinns ett litet ansikte i profil. Kanske är det rentav en Düben som blivit avbildad i hast?

detalj från grå tröja med ansiktet tryckt som logga

Detta ansikte har fått bli något av en logotyp för det projekt som legat bakom katalogiseringen och digitaliseringen av notmaterialet i samlingen, ett projekt som inleddes redan 1987, och som sammanställt den digitala katalog över noterna som finns tillgängligt digitalt: Düben Collection Database Catalogue. Ansiktet återkommer därför på tröjor och program som spridits på evenemang för hela projektet. När ett delprojekt i Dübendatabasen, ”Kungliga svenska hovets samling av fransk musik från 1690-1726” hade bildrelease i databasen fredagen den 17 november i år, kunde vi som var där njuta dryck ur glas med detta ansikte ingraverat.

Jag har svårt att tro att den som en gång tecknade denna lilla profil på insidan av volymen kunde ana att detta en dag skulle bli ett ansikte för hela denna notsamling utåt.

Text och bild (där inget annat anges): Helena Backman

Har ni eran Julgran kvar?

detalj från notbladet Har ni eran julgran kvar?
16 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 146 av 400:
Album med sånger ur Ernst Rolf-revyn år 1926

I universitetsbibliotekets delkatalog Svensk vokalmusik fram till och med 1970 ingår en serie med anonyma tryck och samlingar listade på titel. Variationen är stor – här hittar du samlingar med exempelvis körmusik, folkmusik, schlagermusik och popmusik. Fram till nu har du endast kunnat slå i denna katalog på plats i universitetsbibliotekets specialläsesal, vilket gjort dessa musiktryck rätt så svåråtkomliga. Men från och med idag den 16 november får vi alla tillgång till denna katalog direkt på nätet, tillsammans med ytterligare tre delkataloger, som tillsammans utgör: Katalog över musiktryck -1970.

Uppslag med mer noter och reklam ur nottrycket

Ett annat stycke ur Ernst Rolfs revy år 1929: Passar galoscherna?

Här finns flera samlingar med sånger från olika revyer, bland annat från de som Ernst Rolf satte upp, som här ett album med sånger från hans revy 1926. Detta sångalbum är utgivet på Ernst Rolfs eget notförlag. Det finns en copyrightnotis vid varje ny sång om att det är förläggaren som ger tillstånd till offentligt utförande eller upptagning i mekaniska instrument. 1920-talet var en organiserandets tid. Då bildades bland annat SMFF (idag Musikförläggarna), FST (Föreningen Svenska Tonsättare) och STIM. Just år 1926 bildades SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik).

Vanligt i detta slags musiksammanhang att kompositör och textförfattare framträdde under pseudonym. Två av våra mest kända schlagerkompositörer, Jules Sylvain och Kai Gullmar, är kända just under sina pseudonymer. Texten till julgransmelodin har komponerats av Svarta Masken, pseudonym för författaren Anna Myrberg.

Det var vanligt att baksidan på noten användes för reklam, antingen för skivinspelningar eller andra notutgåvor.

detalj från baksidan med reklam

Reklam på baksidan av nottrycket.

Vi hoppas att du som användare kommer att få stor nytta av de nu digitaliserade katalogerna över musiktryck, och dessutom ha tid och lust att hjälpa oss med korrigeringar direkt i katalogen, där OCR-läsningen inte klarat av gamla skrivmaskinstexter eller katalogblad skrivna för hand – en trevlig syssla under mörka höstkvällar, där du kan känna att du hjälper framtida forskare genom att göra en betydelsefull insats.

Text: Kia Hedell och Helena Backman
Bild: Helena Backman

Wennerbergs Gluntarna

detlaj från ett uppslag med handskriven text som börjar Uppsala är bäst
5 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 133 av 400:
Handskrift med text och noter till Gunnar Wennerbergs ”Uppsala är bäst” ur Gluntarna

I våra musiksamlingar finns naturligtvis Gunnar Wennerbergs verk bevarade i noter och texter, handskrivna och tryckta. Bland sångerna i hans sångcykel Gluntarna från 1840-talet, som skildrar livet i det akademiska Uppsala i en rad duetter mellan Glunten, det vill säga studenten, och Magistern, den mer erfarne akademikern, är det kanske titeln på ett speciellt stycke som fäster sig bäst i minnet, och som har blivit något av ett motto för många av oss Uppsalabor: Uppsala är bäst!

ett uppslag med noter till början av Uppsala är bäst

I stycket frågar Magistern bland annat: ”Är inte Uppsala märkvärdigt bra, bättre än alla andra städer här i Norden? Jag vågar till och med påstå, jaha, bättre än någon annan fläck på hela jorden.” Varpå Glunten svarar: ”Du talar som en häst! Uppsala är bäst, bäst utav allt, som finns på denna sidan solen; och maken till den sta’n finns ej, ta mig fan, letar du också från ekvatorn och till polen.” I texten jämförs senare Uppsala med andra städer, såsom Gränna och Karlstad, och fastslår att Uppsala är oöverträffat.

Lyssna på detta stycke, framfört av Ulricae Drängar: Glunt nr III: Uppsala är bäst

Text och musik till samtliga stycken i Gluntarne hittar du i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gluntarna

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sakral vokalmusik från 1581

främre bokpärmen av pergament till diskantstämman
20 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 111 av 400:
Ett kolligatband med sakral vokalmusik innehållande discantus-stämman, tryckta mellan 1576 och 1580

Många böcker och handskrifter har kommit till universitetsbiblioteket genom Gustav II Adolfs fälttåg på kontinenten.  1626 hämtades biblioteket tillhörande Jesuitkollegiet i Braniewo (Braunsberg) till Sverige, varav den större delen så småningom hamnade i Uppsala och ingår än idag i våra samlingar. Däribland fanns musik i tryck och handskrift, såsom en uppsättning stämböcker av vokalmusik för kyrkobruk på pärmarna daterade år 1581. I volymen  innehållande discantus-stämman finns noter tryckta mellan 1576 och 1580 jämte handskrivna noter.

en sida med tryckta noter

Samtliga stämböcker är inbundna i pergamentband med årtalet 1581 skrivna för hand på pärmen. Tillsammans med de övriga tillhörande stämböckerna utgör de en riktig musikskatt.  Här får vi veta vilken musik som användes i kyrklig sammanhang under 1500-talets slut. Tillsammans med resten av böckerna från Braniewo utgör de ett internationellt kulturarv.

boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger

Boktryckarmärke för tryckaren Georg Osterberger, Königsberg (Kaliningrad)

Stämböckerna har signum: Utl.vok.mus.tr. 394-399
Se samtliga stämböcker i digitala versioner: Riccius [kolligatband med sakral vokalmusik]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Soldat på bokpärm

en soldat klottrad på ett skinnband
29 juni, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 105 av 400:
Tecknad soldat på bokbandet till en samling musiktryck från 1500-talets mitt

Som krigsbyte har en volym med sammanbundna musiktryck från 1550-talets slut hamnat i Sverige, och så småningom i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar. Att boken varit i krig framgår genom dess proveniens, det vill säga den ägaranteckning som visar att volymen tillhört R. D. Echardus a Kempen, som skänkt den till Jesuitkollegiet i Braniewos bibliotek . Detta bibliotek togs som krigsbyte under Trettioåriga kriget och fördes till Sverige 1620.

På främre pärmen på detta skinnband i stort format ser vi också en liten nedtecknad soldat. Han bär en hillebard på axeln, och har puffbyxor och stövlar. Kanske har han tillkommit under transporten till främmande land.

De musiktryck som finns sammanbundna går att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Musiktryck från 1550-talet
Volymen har signum: Utl. vok. mus. tr. 724

Text och bild: Helena Backman

Musikaliskt samlingsband

vågformade notrader med noter
22 juni, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 103 av 400:
Samlingsband från 1600-talet med danser och annan musik

I den Ihreska samlingen finns ett samlingsband med musik i form av både notskrift och tabulatur. Musiken i denna finns registrerad i databasen RISM – Répertoire International des Sources Musicales och är därför sökbar där på sin signatur: Ihre 285.

På sina ställen löper notraderna i vågor över pappret, men mestadels löper raderna i rät riktning. De oregelbundna linjerna skänker liv åt handskriften och de danser som nedtecknats i den.

ett uppslag med vågformade notlinjer till vänster och tabulatur till höger

Ett uppslag med en gavott mot slutet av volymen

Även omslaget har sin charm. Det består av ett återanvänt präntat medeltida pergament. Bland de rikliga anteckningarna på försättsbladet framgår att denna handskrift ägts av Thomas Ihre (1659-1720), närmare bestämt den 12 december 1679, då han alltså var i tjugoårsåldern. Kanske har han själv dansat till musik ur volymen?

insidan av främre pärmen och ett försättsblad med rikliga anteckningar

Hela handskriften finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Samlingsband med danser m.m.

Läs mer om den Ihreska samlingen på universitetsbibliotekets webbplats: Ihreska samlingen

liten inklistrad extralapp med tabulatur i volymen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Notskrift från sekelskiftet 1600

22 maj, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 94 av 400:
Nedtecknade noter på framsidan av en bok

Att man ser nothandskrifter som efter att ha makulerats får tjäna som pärmar till en yngre bok är vanligt i de äldre samlingarna. Men nedtecknade noter på en redan bunden volym är inte lika vanligt att stöta på.

En sådan notrad finns nedtecknad på främre pärmen till en bok tryckt i Portugal år 1583. Bokbandet är troligen det som boken sålts i, och var avsett att bytas ut av ägaren efter köpet. Denna boks ägare, biskopen i Würzburg Julius Echter von Mespelbrunn (1545-1617), har dock inte bytt ut bandet, utan nöjt sig med att pressa sitt vapenexlibris i guld på främre pärmen.

bild på hela främre pärmen, ett vitt pergamentband med ett vapen i guld i mitten

Över detta exlibris, innanför pärmens dekorativa ram, finns en ensam notrad nedtecknad. Vår musikbibliotekarie Kia Hedell tycker att denna, bland annat på grund av G-klavens utformning och radens notvärden, ger intryck av att ha tillkommit under senare delen av 1500-talet eller tidigt 1600-tal, något som passar bokbandets ålder. En transkribering till moderna noter ger en rad i stil med denna:

en rad med noter

Vem eller exakt när denna notrad blivit nedtecknad kan vi naturligtvis inte veta, även om den på grund av sin placering allra största sannolikt har tillkommit efter det att boken blivit bunden. Men dessa noter ger oss ändå en liten, liten ingång till tidens musik.

Trycket som fått detta bokband är Gundisalvus de la Cerdas Commentaria in epistolam D. Pauli apostoli, ad Romanos, tryckt av Antonio Ribero i Lissabon år 1583.

titelsidan till Cerdas bok, med ett träsnitt föreställande en man med gloria och svärd

Text och bild: Helena Backman
Nottranskription: Kia Hedell

 

Äfventyraren eller Resan till månans ö

titelbladet till nothandskriften
15 maj, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 92 av 400:
Handskriven kopia av Joseph Martin Kraus sångspel Äfventyraren eller Resan till månans ö.

Joseph Martin Kraus (1756-1792) skrev under hösten 1790 sångspelet Äfventyraren eller Resan till månans ö med libretto av Johan Magnus Lannerstierna (1758-1797). Verket uruppfördes den 20 januari 1791 på Munkbroteatern i Stockholm.  

en sida ur nothandskriften

I våra samlingar på universitetsbiblioteket finns en bevarad kopia nedtecknad av Fredrik Samuel Silverstolpe, samme man som donerat Mozartmanuskript till biblioteket. Längst bak i kopian sitter även librettot i tryckt form.

första sodan av det tryckta librettot

Sångspelet i handskrift samt det tryckta librettot finns digitaliserade i sin helhet genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Äfventyraren eller Resan till månans ö

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »