400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1400-talet (Sida 2 av 3)

Handskrift med välutnyttjade sidor

Föremål 219 av 400:

Denna handskrift med verk från 1300- och 1400-talen innehåller en mängd olika texter, präntade av olika händer.Här finns längre och kortare texter med religiöst innehåll, men även en del inom medicin. En del av texterna är på latin, andra på medeltida svenska. Boken har en gång funnits på klostret i Vadstena.

Innehållet är skrivet på papper, men här finns också en del 1200-talstext på pergament i början av boken, pergament som egentligen utgör del av bindningen. Ett av dessa pergamentblad har ett olyckligt veck mitt över sidan, och skrivaren har gjort sitt bästa för att till fullo använda den yta denna har att skriva på.

närbild på några krokiga rader präntade i en handskrift

Precis som när det gäller tryckta böcker är det svårt att få in kompletteringar i efterhand. Här får en skrivare ta marginalen till hjälp.

en sida ur handskriften där någon skrivit utmed kanten på pappret på höjden vid sidan om resten av texten

Liksom många av våra medeltida västerländska handskrifter har denna volym blivit digitaliserad i sin helhet. Du kan därför hitta den i databasen Alvin, med bokband och allt. Se hela handskriften här: C 22 – Böner, uppbyggliga och asketiska texter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Handskrift med drolerier från 1400-talets slut

Föremål 213 av 400:
Nederländsk tidebok från slutet av 1400-talet

I handskriftssamlingarna finns en vacker tidebok från Nederländerna, möjligen Utrecht, från sent 1400-tal. En tidebok är en bönbok för hela året, ofta avsett för privat bruk. Sådana tideböcker för privat bruk är ofta rikt illustrerade. Förutom helsidesillustrationer finns även små detaljer i utsmyckade marginaler. Sådana här slingrande ornament kallas för drolerier.

en liten fågel

En liten fågel spatserar i en marginal

en fågel i en marginal

En fågel med blått huvud sitter uppflugen på en blomma

en fågel i rött och gult i en marginal

En liten gul och röd papegojliknande fågel på en gren

En helsidesillustration föreställer helgonet Sankta Gertrud av Nivelles, som levde i Belgien på 600-talet. I händerna håller hon en uppslagen bok – kanske en egen tidebok?

en abedissa med en uppslagen bok i händerna

Hela verket ser du här i digital form: C 512 – Tidebok
Signum i handskriftssamlingarna: C 512

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Blommande snitt på bok från 1495

Föremål 212 av 400:
Målade blommor på boksnitt på bok från 1495

På ett bokband från tiden kring sekelskiftet 1500 hittar vi målade blommor på snitten. På det främre snittet ser vi tre vackra blommor, en passionsblomma i mitten flankerad av tulpan- eller liljeliknande blommor.

en violliknande blomma på övre snittet

På det övre snittet ser vi en blomma som nog ska vara en viol.

en ros eller annan blomma på undre snittet

På det undre snittet ser vi en röd blomma med gult i mitten, som kanske ska föreställa en ros.

Verket är Biblia integra: summata: distincta: accuratius reemēdata: vtriusq; testamenti cōcordantijs illustrata av Gabriele Bruno (ca. 1430-1508) och är tryckt av Froben i Basel 1495. I boken finns spår efter tidigare ägare, provenienser från första delen av 1600-talet: Boken har ägts av en Jonas Thomae Molinus, som skänkt den vidare till sin vän Johannes Erici Bergius, en man som i sin tur skänkte denna vidare till Laurentius Jonae. Dessa proveniensuppgifter kan du se på nära håll i digital form: Provenienser i Biblia integra

uppslag i boken med tryckt text på högra sidan och handskrivna noteringar på den vänstra

Denna bibel har 1824 skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Carl August Holmberg.
Signum: Ink. 31:284 8:o

Text och bild: Helena Backman

Vackert boktryck från 1400-talet

Föremål 208 av 400:
Inkunabel med handmålade detaljer

Att de första boktrycken på 1400-talet, inkunablerna, skulle efterlikna de tidigare handskrifterna är tydligt då vi ser en sådan här vackert illuminerad förstasida. Efter det att själva sidan tryckts av boktryckaren, kunde den lycklige ägaren till boken beställa extra utsmyckning av någon konstnärligt lagd person. Utrymmen för sådan tillagda anfanger har därför lämnats blanka i själva trycket. Inte alla ägare fann det dock nödvändigt att lägga till sådan här utsmyckning, och vi kan därför hitta böcker i samlingarna som saknar sådana tillagda utsmyckningar, där ägaren sparat på sina slantar.

helsida med tryckt text i två spalter och däromkring målade växter i grönt, rött och blått

Den här boken, Vitae sanctorum patrum, författat av helgonet Hieronymus (ca 347-420) är tryckt i Köln av boktryckaren Bartholomaeus de Unkel, omkring 1480. Under  boktryckarkonstens första i tid i Europa var efterfrågan stor på klassiska verk, så antika författare och kyrkofäder är rikt representerade bland de äldsta trycken. Naturligtvis var detta litteratur som efterfrågades av de stora lärosätena, och just denna har tidigare funnits i Jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo i Polen fram till 1600-talets början.

Boken tillhör universitetsbibliotekets samling av inkunabler och har signum: Ink. 33:134 fol. min.
Hela boken finns i digital kopia i högupplöst format: Vitae sanctorum patrum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Etiopisk handskrift från 1400-talet

Föremål 196 av 400:
Johannes uppenbarelse med mera på fornetiopiska i handskrift från 1400-talet

En mycket vacker handskrift på fornetiopiska, ge’ez, finns sedan början av 1700-talet på Uppsala universitetsbibliotek. Handskriften förvärvades till universitet av studenten från Uppsala, sedermera ärkebiskopen, Henric Benzelius (1689-1758) på plats i Kairo. Henric Benzelius var då i slutet av en flera år lång studieresa, under vilken han bland annat tillfångatogs vid kalabaliken i Bender, tjänstgjorde som legationspredikant i Konstantinopel och besökte Arabien, förutom besökte en rad europeiska länder.

första sidan i volymen, sidan med text i rött och svart

Handskriften är präntad på pergament på 1400-talet och troligen senare bunden i ett europeiskt skinnband. Hela handskriften finns i högupplöst digital kopia: Revelation of St. John; Maṣḥafa ḥasāb; Passion prayer

detalj från sista sidan ab första avsnittet i boken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Inkunabeltryck med provenienser

Föremål 177 av 400:
Inskrivet exlibris i samlingsband med inkunabler

På insidan av den främre pärmen tillhörande en samlingsvolym med tre tryckta vetenskapliga verk från 1400-talet, finns en iögonfallande handskriven ägaranteckning. Volymen hade tidigare tillhört Michaelisklostret i Rostock, men 1563 skriver sig Bartolomeus Smit från Rostock som ägare till boken. Förnamnet Bartolomeus är överstruket med bläck av en senare ägare. Fler ägaranteckning återfinns i volymen, här syns även namnen på Andreas Richius och Joachimus Finekken. Den senast kända ägaren till boken är Magnus Gabriel De la Gardie. Därefter har boken införlivats i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

framsidan på boken

Boken är inbunden i röda pappärmar med pressat mönster, och ryggen har vid senare tidpunkt fått ett överdrag av marmorerat papper.

foto på främre snittet med en rad små röda knoppar fastsatta

I främre snittet ser vi en rad bladmärken, som gör det snabbt att slå upp de uppmärkta sidorna i boken.

Boken har signum: Ink. 32:91
En fullständig bokbandsbeskrivning med bilder hittar du i Alvin: Bokband. Clarissimi viri Hyginii poeticon astronomicon.

Fler poster för bokband finns att se i Alvin: Bokbandsbeskrivningar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snurrbara skivor i pergamenthandskrift

Föremål 172 av 400:
Handskrift på pergament med snurrbara skivor från 1400-talet

I en handskrift, som en gång funnits i biblioteket på Vadstena kloster, finns flera uppslag med en mängd snurrbara skivor, så kallade volveller. På volvellerna finns präntade ord i svart och rött. Nog blir man nyfiken på vad det är för något som framställs på detta sätt.

ett uppslag med fyra volveller

Denna handskrift på pergament innehåller texter av filosofen och teologen från Mallorca Raimundus Lullus (1235-ca 1315/1316). Efter att ha levt ett vanligt familjeliv upp till 30 års ålder, drabbades han av religiösa uppenbarelser. Efter att ha inträtt i Franciskanorden började han studera och blev efter nio år doktor vid universitetet i Paris. Efter detta började han missionera, och reste under resten av sitt liv runt i Europa, Asien och Afrika. Trots att han var missionär influerades han av sufismen, vilket satt spår i de texter som finns efter honom.en sida med text i rött och svart jämte en sida med en tom volvell

En av hans idéer vad den att vi genom att kombinera tankeelement skulle kunna påvisa en princip för sanning, som kunde bevisa Guds existens och kristendomens riktighet. Kombinationsmöjligheterna för dessa bevis tecknade han som cirklar, diagram och träddiagram, för att påvisa sambanden mellan all världens kunskap.

Att som i denna handskrift använda volveller tycks alltså vara ett pedagogiskt grepp för att förklara dessa samband på ett visuellt mer lättbegripligt sätt.

en liten skada mellan två volveller har blivit hopsydd

Liksom i tidigare pergamenthandskrifter i denna blogg kan vi se hur även skadade pergamentblad använts till handskriften, eftersom pergamentmaterialet varit alltför värdefullt för att kasseras vid småskador. Dessa små lagningar har ibland sina alldeles egna skönhet, som en rand på tvärs över textraderna.

närbild på textsida med en lagning tvärs över sidan

Handskriften har signum: C 51

Denna handskrift ingår i den samling med västerländska handskrifter som just nu digitaliseras., och finns nu fritt tillgänglig på nätet: Raimundus Lullus.

Text och bild: Helena Backman

Små händer från 1430

Föremål 170 av 400:
Spännen i form av händer på en handskrift från 1430

 

bild på bokens främre snitt med de två små spännena i form av händer

Två små händer i mässing håller ihop en volym innehållande en pergamenthandskrift med Colucius Salutatis verk De saeculo et religione.  Handskriften utförd i Italien, möjligen Bologna,  år 1430. Bokbandet ser ut att vara samtida med sitt innehåll.

detalj från första sidan i handskriften

Denna volym ska enligt en inskrift i volymen ha tillhört Dombiblioteket i Frombork, och har därför sannolikt kommit till Uppsala universitetsbibliotek som krigsbyte.

ytterligare en liten hand som spänne

 

Förutom de två små händerna över snittet finns små klöverformade metallbeslag i linjemönstret på skinnbandets fram- och baksida.

framsidan av volymen, ett brunt skinnband med små metallbeslag i rutmönster

Denna handskrift tillhör den så kallade C-samlingen på Uppsala universitetsbibliotek, en samling västerländska handskrifter som just nu håller på att digitaliseras. Snart kan du därför hitta denna volym fritt tillgänglig på nätet via plattformen Alvin.

Text och bild: Helena Backman

Den gudomliga komedin med kopparstick

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

Magnus Erikssons landslag

Föremål 135 av 400:
Magnus Erikssons landslag, handskrift från ca 1430

Kring mitten av 1300-talet fick Sverige för första gången en gemensam landslag, efter att tidigare ha haft olika lagböcker för respektive landslag. Vi kan se det som ett led i att Sverige utvecklats från mindre riken till den gemensamma nation som vi är idag. Eftersom denna gemensamma lag tillkommit på uppdrag från Sveriges dåvarande kung Magnus Eriksson, har han fått ge lagen sitt namn.

Det mest iögonfallande – för den som inte är specialist inom området juridik i allmänhet eller äldre lagar i synnerhet – är de målningar som illustrerar lagbokens delar. Även för den som inte förstår det juridiska innehållet finns här något att hämta.

en kvinna i rödprickig klänning handlar av en köpman vid sitt bord

”Köpmålabalken” – en kvinna vid en köpmans bord, där han bjuder ut sina varor

Bilderna är intressanta ur många synvinklar. De visar tidens  mode, såsom spetsiga skor och snitt på kläderna. Herrarnas hosor kunde ha olika färg på respektive ben, något vi sällan ser på byxor idag. Damerna har ärmar, som blir allt vidare ju närmare handen de kommer.

en man och en kvinna delar ett arv mellan sig

”Ärvdabalken” – en bror och en syster delar upp ett arv mellan sig

Flera av illustrationerna i handskriften har dramatiska motiv, med personer som just mördar, mördas eller dör genom olycka. Handskriftens sista bild visar vad som händer en man dömd efter överträdelse mot Tjuvabalken, som är den del av lagboken som bilden illustrerar. Han har med förbundna ögon blivit hängd i en uppbyggd galge av trä.

en man med förbundna ögon har blivit hängd

”Tjuvabalken”

Fortfarande är forskningen levande kring denna handskrift, nya aspekter och kunskaper ökar vår förståelse inte bara för handskriften i sig, utan dess tillkomsthistoria och det samhälle i vilken den präntades.

Mer om handskriften kan du läsa på universitetets webbplats: Magnus Erikssons landslag

Se och läs hela handskriften i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Magnus Erikssons landslag

Text: Helena Backman
Foto: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Signum: B 68

« Äldre inlägg Nyare inlägg »