400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1500-talet (Sida 1 av 5)

Handskriftsfragment i bokband

närbild på inledande initial O på en handskrift, i rött, blått och grönt med ett lejon i kanten
10 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 398 av 400:
Handskriftsfragment i bokband från tidigt 1500-tal

I bindningen till en volym innehållande verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare, båda tryckta i Strasbourg år 1500, finner vi några återanvända handskriftsfragment med notskrift.

Handskrivna noter med en inledande initial i grönt, blått och rött med ett lejon i kanten.

Volymen har tidigare ägts av Jesuitkollegiet i Riga, varifrån biblioteket rövades under Andra polska kriget. Gustav II Adolf donerade därefter böckerna från Riga till Uppsala universitetsbibliotek, för att utgöra en del av grunden till det av honom nygrundade Uppsala universitetsbibliotek.

Nothandskrift i rött och svart inklistrad längst bak i volymen

Här kan du se bokbandet och dess innehåll i digitala kopior: Samlingsband med verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare

Volymen har signum: Ink. 35b:101 Fol. min.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Läsning i tider av pandemi

Detalj från titelsidan av Decamerone
18 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 392 av 400:
En italiensk utgåva av Decamerone från 1500-talets slut

Tider av pandemi har inspirerat författare genom tiderna. Novellsamlingen Decamerone skrevs av Giovanni Boccaccio (1313-1375) på 1350-talet. Boken utspelar sig just under digerdödens härjningar i Europa, och en ramberättelse i boken beskriver hur tio personer sätter sig i karantän utanför Florens och under en tid av sysslolöshet berättar komiska historier för varandra.

Denna novellsamling blev en stor succé, och har utkommit i en enorm mängd upplagor och på många språk. En av alla de utgåvor vi har på universitetsbiblioteket är denna italienska, tryckt år 1573 i bröderna Filippo och Jacopo Giuntas boktryckeri i Florens.

Kanske kommer den nu aktuella pandemin även den inspirera till litteratur, och kanske kommer dessa verk fortfarande att läsas om över 600 år från nu.

Text och bild: Helena Backman

Det första verket om idrottsmedicin

detlaj från bokens rygg med titeln skriven i bläck
4 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 373 av 400:
Girolamo Mercuriales De arte gymnastica från 1500-talet

Bland våra äldre tryckta böcker i medicin finns ett exemplar av De arte gymnastica av den italienske läkaren Girolamo Mercuriale. Verket utkom för första gången 1569, och betraktas som det första verket i idrottsmedicin.

tre män i höftskynken klättrar i rep, bakom dem balanserar två män på lina

Mercuriale studerade antikens syn på diet, motion och hygien, och det som med moderna ögon kan betraktas som sjukgymnastik.

två par män brottas på marken och har fast varandra i grepp om armar och ben

Detta exemplar av Mercuriales verk är tryckt i Venedig 1573. Illustrationerna visar sportande antika herrar, med höftskynken i de fall där deras positioner annars skulle te sig alltför avslöjande för 1500-talsläsaren.

Boken har signum: Med. Hygien i våra samlingar.

Text och bild: Helena Backman

bokens titelsida

Hebreisk bibel med vackert brokadpapper

detalj från brokadpappret, en röd blomma mot grön bakgrund, med kantlinjer och pounkter i bakgrunden i guld
29 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 371 av 400:
Hebreisk bibel från 1574 med vackert papper i bindningen

Naturligtvis har vi enorma samlingar av äldre biblar i olika format och på olika språk, eftersom universitetet har sina rötter i kyrkan långt tillbaka i tiden. Vissa biblar sticker dock ut bland dessa genom sitt utseende

Här finns en hebreisk bibel med titel Hamishah Humshei Torah, tryckt i Antwerpen av Plantin år 1574, som drar blickarna till sig. Tillsammans med Gamla testamentet på hebreiska finns i volymen en syrisk version av Nya testamentet, tryckt med hebreiska tecken. Denna syriska version finns även med i den polyglottbibel, det vill säga bibel med parallelltext på flera olika språk, som Plantin också lät trycka.

På insidan av pärmarna lyser brokadpappret med sitt guldtryck

På pärmens insida är volymen fodrad med vackert lysande brokadpaper i grönt, rött, svart och lysande guld. Bokbandet stängs med en flik över främre snittet och försluts med ett spänne.

Titelsidan till Hamishah Humshei Torah.

Bibeln har signum: Biblar hebr.

Text och bild: Helena Backman

Grekisk handskrift med liturgiska texter

detalj från handskriften med dekorativa drolerier
16 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 367 av 400:
Liturgisk text på grekiska med musiknoter från 1500- eller 1600-talet

Detalj från handskriften

Även vi som inte kan läsa varken klassisk grekiska eller notationer kan ändå njuta av de vackra initialerna och anda utsmyckningar på sidorna i denna ofullständiga volym.

Handskriften har signum Gr. 23 i våra samlingar.
Du ser hela handskriften i digital form här: Gr. 23 – Liturgical texts with musical notation
Handskriften ingår även i databasen Manuscripta – A Digital Catalogue of Manuscripts in Sweden: Uppsala University Library, Gr. 23

Henrik Frankelins stambok

en man dras i en släde dragen av en hummer
31 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 363 av 400:
Henrik Frankelins stambok från sekelskiftet 1600

Bland alla de digitaliserade stamböckerna på Uppsala universitetsbibliotek finner vi ibland sådana som fått speciellt många och trevliga illustrationer. I denna tidiga stambok i samlingarna, som innehåller tillskrifter från tiden 1582 till 1610, finner vi en mängd färgglada vapensköldar.

En noshörning pryder en vapensköld i stamboken.

Ägaren till stamboken, Henrik Frankelin (1550?-1610), var född i England, men flyttade senare till Sverige där han var i kunglig tjänst. Under resor i Sverige och på kontinenten fylldes hans stambok med tillskrifter från personer i det samhällsskikt som han rörde sig i.

En vapensköld med avhuggna vildsvinshuvuden.

Stamboken har signum: Y 52
Här kan du bläddra i hela stamboken: Henrik Frankelins stambok.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Censurerad bild i bok från Poznań

tre nakna damer på ett träsnitt har fått sina kroppar delvis täckta av tusch
13 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 347 av 400:
Titelsida ur bok som tillhört Jesuitkollegiet i Poznań med övertuschad illustration

Nakenhet är inte alltid uppskattad, inte ens i form av träsnitt som inte avslöjar alltför stora detaljer. För att inte en läsare av denna bok ska bli distraherad och börja tänka på köttsliga ting, har tre avklädda damers kroppar blivit delvis övertuschade. Boken ifråga innehåller Totivs naturalis philosophiae epitome…, författad av Arnoldi Bartholomaeus de Usingen (1465-1532) och tryckt i Erfurt 1543.

titelsida med en ram av träsnitt runt texten på sidan

Boken har haft en tidigare ägare innan den hamnat i Jesuitkollegiets bibliotek i Poznań, nämligen läkaren Jan Kosz (Johannes Cossius). Om hur denna bok tillsammans med resten av Jesuitkollegiets böcker hamnade i Uppsala universitetsbibliotek kan du läsa här: Poznań jesuitbiblioteket.

inskrift som talar om att boken kommer från jesuitkollegiets bibliotek

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Andreas Vesalius egen bok

Vesalius namnteckning
11 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 346 av 400:
Bok av Hippokrates som tillhört anatomen Andreas Vesalius

Den medicinhistoriska Wallersamlingen här på universitetsbiblioteket innehåller många bokskatter. Här finner vi exempelvis en bok med texter av Hippokrates översatta till latin, tryckt i basel 1554, som tillhört läkaren och anatomen Andreas Vesalius (1514-1564).

Titelsidan av boken, med Vesalius namnteckning mitt på
Hippocratis Coi, medicorvm omnivm longè principis, opera quæ ad nos extāt omnia… tryckt av Froben i Basel 1554.

På titelbadet har Vesalius skrivit sitt namn, och på några sidor i volymen finner vi understrykningar, överstrykningar och marginalanteckningar. Här ser vi små indexfingrar i marginalen, som pekar på vad Vesalius funnit vara viktiga ställen i texten.

detalj från en sida i boken med svårtolkat kladd av vesalius hand samt några inritade fingrar som pekar mot texten

Boken har signum: Waller 4498.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kungligt i marginalen

detalj från en boksida, där en bok är tecknad i grönt bläck
6 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 324 av 400:
En bok med marginalanteckningar av Erik XIV:s hand

I våra samlingar finns några exemplar av första upplagan av Johannes Magnus (1488-1544) stora verk Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus, tryckt i Rom år 1554, tio år efter författarens död. Den latinska titel blir i svensk översättning ungefär ”Alla göta- och sveakonungars historia”.

Ett av dessa exemplar innehåller marginalanteckningar och understrykningar av Erik XIV:s hand. På bilden ovan ser vi en liten uppslagen bok, med det uppknäppta spännet över främre snittet tydligt avbildat.

På andra ställen finner vi återkommande symboler, med vilka Erik XIV markerat ställen av särskilt intresse i boken. Det gröna bläcket i händerna ovan lyser fortfarande klart på bokens sidor, som om det skrevs igår.

Boken har hyllsignum: Sv. Rar. fol. 10:19a

Text och bild: Helena Backman

Klämma i bokbindarnas verkstad

klämmor i plats håller ett papper på plats på ett bord
23 april, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 295 av 400:
En klämma – eller flera – som hjälp för fasthållning av material som konserveras, monteras eller binds in i bokbindarnas verkstad

Inför den nya utställningens öppnande här på Carolina Rediviva den 14 juni kl. 14:30 behöver en hel del material ses över och få lite extra vård och omsorg. Detta gäller exempelvis kartan över Norden, Carta Marina, tryckt på 1500-talet, som återigen kommer att visas upp som ett av våra guldkorn ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

en karta tryckt i svart och vitt över Nordens länder ligger fastklämt på ett arbetsbord med hjälp av en lång rad klämmor i plast mitt i en verkstad full med verktyg och material utmed väggarna

Nere i bokbindarnas verkstad har därför Adam Larsson sett till att kartan kommer vara i ett fint skick då den åter ska in i sin monter. Här får en lång rad klämmor hålla fast det underlag som kartan för tillfället ligger på under översynen.  Det gäller att kartan fortsätter att bevaras för våra barn, barnbarn och senare släktingar. Därför binder sådana här föremål oss samman inte bara med vårt förflutna utan även med vår framtid.

detalj från kartan med ett ocjur som ser utsom en blandning mellan val och krokodil, med två horn ur vilka det sprutar vatten på huvudet, två mindre sjöodjur ligger vid dess mage och över odjuret syns en ö med namnet Tile skrivet ovanpå

Min personliga favorit på kartan är det härliga sjöodjuret som håller till vid den helt fiktiva ön Tile – och en sådan plats passar väl bra för väsen som ser ut att tillhöra sagans värld.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg