400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1600-talet (Sida 2 av 7)

Bröllopsmusik från 1685

Föremål 332 av 400:
Hyllningmusik vid bröllopet mellan Anna Wistingshusen och Herman Vegesack 1685

Titelsidan på detta hyllningstryck.

I våra stora samlingar av personverser gömmer sig även en hel del noter, tryckta på somliga av dessa hyllningar. Med anledning av bröllopet mellan Anna Wistingshusen och Herman Vegesack skickade vännen Johann Valentin Meder detta musiktryck till Riga. Häftet innehåller en liten aria och en bruddans.

En Polonäs som bruddans på tryckets baksida.

Hyllsignum: Sv. Personverser över enskilda Fol. 1680-1689 St-Ö (88)
Se hela trycket i högupplöst digital kopia: Vor-Jahrs Erstlinge…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Kyrkslaviskt tryck från 1696

Föremål 327 av 400:
Pravoslavnoe ispovĕdanie vĕry av Petro Mohyla, tryckt i Moskva 1696

I universitetsbibliotekets samlingar finns en mängd äldre tryck på kyrkslaviska, däribland detta verk av metropoliten i Kiev, Petro Mohyla (1596-1647), tryckt i Moskva 1696.

Denna volym har tillhört orientalisten och språkforskaren Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727). Hans namnteckning i blyerts pryder volymens första tryckta blad. På sina resor samlade han på sig böcker på för de flesta i Sverige vid tiden främmande språk.

första bladet i volymen med träsnittet med tre änglar runt ett bord på övre delen av sidan, däröver Sparwenfeldts namnteckning i blyerts

Denna bok har signum: Ksl. F 29
Se hela volymen i digital kopia: Pravoslavnoe ispovĕdanie vĕry

Här kan du läsa mer om våra äldre kyrkslaviska tryck.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medevi brunn

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Rudbecks Blombok

Föremål 305 av 400:
Vackert avbildad iris ur Olof Rudbeck den äldres Blombok

I bloggens förra inlägg kunde vi berätta om de två delar av Olof Rudbeck den äldres planerade verk över världens alla växter som hann tryckas innan projektet fick ett abrupt slut med Uppsala stadsbrand 1702.

I samma stadsbrand försvann också den första volymen i det enorma verk som vi kallar för Blomboken, i vilket Rudbeck låtit avbilda alla de växter som han kände till i naturlig storlek. Som första växt i den andra bevarade delen finner vi denna vackra blå iris.

akvarellmålning av två blå irisar med stjälkar och lökar

Elva av de ursprungligen tolv volymerna finns alltså bevarade, idag på Carolina Rediviva. De såldes av Olof Rudbeck den yngre till Charles De Geer på Lövstabruk, som förvarade dessa volymer i sitt bibliotekshus vid vattnet i Leufsta. När Uppsala universitetsbibliotek köpte denna boksamling på 1980-talet, flyttades de unika och värdefulla böckerna in till Uppsala, däribland dessa volymer.

en trave med elva stora böcker bundna i vitt pergament

Är du nyfiken på hur stor en sådan här volym är? I utställningssalen på Carolina Rediviva, som åter slår upp portarna fredagen den 14 juni kl. 14.30, kan du snart få se en av dessa volymer, liksom mer material med anknytning till Olof Rudbeck den äldre.

Du hittar bilder på hela sviten volymer samt ett register över bilderna i Alvin: Blomboken II-XII
Just dessa blå irisar kan du se i digital kopia här: Första blomman i Blomboken II: Irisar, Narcisser, Liljor, Orkideer

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gotlandskarta från 1600-talet

Föremål 288 av 400:
Handritad karta över Gotland från år 1646 av Johan Fredrik Meijer

I kartsamlingarna på universitetsbiblioteket finns denna vackra handritade karta av ingenjören och kartografen Johan Fredrik Meijer (1616?-1647) från 1646, då han skickats till Gotland för att där upprätta kartor över ön i sin helhet och över Visby. Gotland hade bara ett par år dessförinnan blivit svenskt. Arbetet tog Meijer endast fem månader, och som vi ser är inte landskapet framställt i minsta detalj.

hel karta över gotland

Den första korrekt uppmätta kartan över Gotland framställdes först 1729 efter lantmätningar under sent 1600-tal och framåt.

Mer att läsa:
Philip, Arne, ”Johan Fredrik Meijer : fästningsbyggare och kartör av Carte von Gottlant A:o 1646”, Gotländskt arkiv 65(1993), s. [67]-88.

Kartan hör till Kungl. Vetenskaps-Societetens i Uppsala samlingar, och är deponerad på Uppsala universitetsbibliotek.

Se hela kartan i högupplöst version: Carte von Gottlant

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (via Alvin)

Brev från Heinrich Meibom, tysk professor i medicin, historia och poesi i Helmstedt, 11 februari 1673

Föremål 281 av 400:
Letter from Heinrich Meibom, German Professor of Medicine, History and Poetry in Helmstedt, 11th February 1673
(Detta inlägg finns endast i engelsk version.)

The early universities carried out most of their dissections on animals, particularly pigs and dogs. There were no human dissections in the early period due to restrictions placed by the Roman Catholic Church; cadaveric dissections were introduced in the late 13th century initially for legal purposes – determination of death. These led to the regular use of human cadavers in medical instruction. Later, prisoners who were executed were permitted to be taken for dissection, but no other human corpses were allowed. This was still the case in the 17th century and the constant need for human bodies for dissections at the university is quite drastically illustrated by this letter, addressed to the mayor and the council of the city of Braunschweig. It was important to seize the opportunity when there was going to be an execution in the neighbourhood. In Uppsala in Sweden, for instance, dissections at the anatomical theatre were rare indeed, due to the lack of bodies available.

Signum/Shelfmark: Waller Ms de-03664
The letter in digital form: Letter 1673-02-11, Helmstedt

First page of the letter

Transkription

WolEdle, Veste, Hoch- und Wolgelarte, hoch und wol-
weise, Insonderß hochgeehrte Herrn und
wehrte freunde,

Nachdem ich in erfahrung kommen, daß in ihrer Stadt
einige Kindermörderin condemniret, und vom leben zum
tode werde gebracht werden, habe ich nicht ümbhin
gekondt, meine hochgeehrte Herrn dienstlich zu er-
suchen, Sie nach vollenzogenen urtheil selbigen cörper
unß hieher zur Anatomie zu liefern großgönstig
belieben wolten. Eß penetriren Meine hochgeehrte
Herrn ohne meine erinnerung vernünfftig, daß
hiedurch dem gemeinen besten und der alhie stu-
dierenden Jugend großer vortheil geschehe,
alß zweifele ich nicht, Sie werden von Ihnen
selbsten so wol daß bonum publicum zu promoviren
suchen, alß auch ihrer benachbarten und deß
furstl. braunschw. Lun. Hauses Academie gerne
und willig hierin gratificiren, warümb ich
den meineß orths dienstlich bitte, und ver-
pflichte mich hiewiederümb gegen Meinen
Hochgeehrten Herren sampt und sonderß und
denen Ihrigen zu allen müglichsten diensten
und wilfahrung. Nechst empfhelung der
gewaltigen Obhuet gotteß, verbleibe

Meiner hochgeehrten Herrn

Stets dienstwilligster diener
Hinrich Meybaum D. und bey
hiesiger Julius-Universitet Ana-
tomes Professor ordinarius

Helmstedt. den 11. Febr. 1673

[Address:]

Denen WolEdlen, Hoch und Wolgelarten,
Hoch- und Wolweisen, Herren, Bürger-
meister und gesampten Rath der Stadt
Braunschweig, Meinen insonderß hoch-
geehrten herrn, und wehrten freunden

Braunschweig

Approximate translation

Very Noble, Highly learned and Very Wise, especially Honoured Sirs and dearly-loved Friends,
Having heard that in your town a child-murderess has been condemned to death, I must humbly beg the worthy gentlemen to be good enough to hand over the body to the dissecting room after the sentence has been carried out. I do not need to remind you that this is for the common good and will be a great advantage to the students; also I do not doubt that you yourselves desire to promote the public welfare and that of your neighbours and will willingly gratify the desire of the Academy of the House of Brunswick-Luneburg and I herewith bind myself to render any possible service to you gentlemen, in return.
Commending you to the mighty power of God
Your very humble servant

Hinrich Meybaum, Doctor and
Ordinary Professor of Anatomy at the
Julius University

Heinrich Meibom

Heinrich Meibom the younger (1638-1700) belonged to a German family of several distinguished learned men. His grandfather Heinrich Meibom the elder (1555-1625) was professor of poetry and history at the University of Helmstedt and poëta laureatus in Praha. Marcus Meibom (1630-1711) was employed for some time by Queen Christina at her library in Sweden, and later became librarian in Copenhagen (1653-1663).
Heinrich Meibom (the younger) was in 1664 appointed professor of medicine at the University of Helmstedt and in 1678 he was also appointed professor of history and poetry. In this later position he edited a great number of his grandfather’s historical works. As a professor of medicine he was regarded to be one of the most distinguished physicians of his time. In 1666 he discovered the tarsal glands, the so called glandulae meibomianae, the sebaceous glands embedded in the tarsal plate of each eyelid.

Text & transcription: Håkan Hallberg & Krister Östlund
Image/bild: Uppsala University Library/Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014 / This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

Last page of the letter

Brev från Ole Christensen Rømer, dansk astronom och fysiker, 18 september 1679

Föremål 278 av 400:
Letter from Ole Christensen Römer (1644-1710), Danish astronomer and physicist, 18th September 1679
(Detta inlägg finns endast i engelsk version)

The document is written in French and states that after supper Rømer will proceed to observatory to watch the two eclipses of the moons of Jupiter. The addressee is invited to join him in his observations. The document is dated September 18th [1679].

Signum/Shelfmark:  Waller Ms dk-01907
The letter in digital form: Letter 1679-09-18, Paris

brevet

Transcription

Lundy 18 Sept.

Monsieur

Il y a demain au soir entre 9 et 10 heures des merveilles a voir dans le ciel de jupiter,
scavoir deux eclipses des satellites.
Je dois soupper chez president Bignon, d’ou je sortiray infalliblement a 9 heures precis,
et un peu avant si cela se pourra[.] Sur le neuf heure un qvarre vous trouverez toute
preste a l’observatoire, si vous vous voulez donner la peine d’y venir.

Je suis le Vostre entierement

Römer

Ole Christensen Rømer

Ole Christensen Rømer (1644-1710) studied under Rasmus Bartholin at the University of Copenhagen from 1662 to 1671. Between 1672 and 1681 he worked at the Paris Observatory, where he made the observations that led him to conclude that the speed of light was not infinite. Having returned to Copenhagen in 1681 Rømer took up the post of professor at the university, to which he had been appointed in 1676. In Copenhagen Rømer built observatories and made instruments (e.g. the meridian circle), standardised measures and weights, and saw to it that the calendar reform was introduced in 1700. G. D. Fahrenheit’s thermometer was inspired by one made by Rømer. He became chief constable and mayor of Copenhagen (1705).

Among his acqaintances and correspondents in the scientific and scholarly community were Christiaan Huygens, G. W. Leibnitz, John Locke, John Flamsteed and Edmund Halley. The rivalry between J-D Cassini and Rømer is well documented. Rømer twice, in 1681 and 1699, married into the influential Bartholin family.

The addressee

Nicolas Toinard (Thoynard) (1629-1706) was a French antiquary proficient in ancient languages and a numismatist. He published a Greek concordance to the gospels and dissertations on Lactantius and Roman medals. As seen from Waller Ms dk-01906 he seems to have had some knowledge of cannons and guns. He was a friend of John Locke, whom he met in Paris in 1677. It was through Toinard that Rømer made Locke’s acquaintance.

Other Rømer documents in the Waller Collection

One of the other two documents  in the Waller collection written by Rømer, Waller Ms dk-01906, mentions a hitherto unknown brother of the author. The other one is dated 1680, Waller Ms dk-01905.

Text and transcription: Bo Jaensson
Image: Uppsala University Library/Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014 / This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

Volym med musiknoter i tryck och handskrift

Föremål 273 av 400:
Kolligatband med diverse tryckt och handskriven musik från 1600-talet

Materialet i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek är i magasinen oftast uppdelat i olika typer av material, som äldre tryck och handskrifter, bilder eller kartor. Samlingarna med musikalierna delar magasin med handskriftsmaterialet, men det är tydligt varför det inte helt självklart går att separera materialet strikt enligt materialtyp då vi ser en sådan här volym. Här har noter bundits samman oavsett om de är tryckta eller handskrivna, i ett och samma band.

Ett uppslag ur volymen

Musiknoter i handskrift och tryck är bundna sida vid sida

Först i volymen finner vi Matthias Spieglers  Sancta Maria ora pro nobis. Bassus ad Organ, tryckt i Ravensburg 1624. Därefter följer en rad verk, både instrumentalmusik och vokalmusik, som du kan se listade i den Alvinpost som finns för volymen: Sancta Maria ora pro nobis.

titelbladet i första trycket

Första trycket i volymen

Naturligtvis har vi även volymer med blandat material även när det inte gäller musik. Det gäller därför för oss som arbetar med specialsamlingar att ha ett nära samarbete, oavsett vilket material vi arbetar mest med till vardags.

Signum: Utl. vok. mus. i tr. 439 (förkortat: Uvmtr 439 )
Här ser du hela volymen i digital kopia: Spiegler, Math. Sancta Maria ora pro nobis.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

slutvinjett

Sjökort över Europas alla kuster

Föremål 268 av 400:
Holländskt sjökort från 1658 över Europas alla kuster

Kartan är ett handkolorerat kopparstick,  utgivet av Hendrick Doncker (1626-1699 ) i Amsterdam år 1658.

Doncker var bokhandlare och förläggare i Amsterdam under 1600-talet. Hans utgivna sjöatlaser är baserade på hans egna kartor, till skillnad från många andra från samma tid som blivit kopierade från tidigare verk. Donckers kartor är därför kända för sin exakthet, och han såg även till att uppdatera sina egna kartor med nya upptäckter, när sådana gjordes.

detalj med kusterna i sverige

På detta sjökort slutar dock Sveriges kuster att beskrivas norr om Stockholm och Åbo. Kanske kartografen inte såg någon anledning att gå högre upp den sjövägen. Däremot är orterna längst hela norska kusten och vidare över Nordkap till den ryska kusten detaljerat utsatt.

Signum i våra samlingar: Kartor, Sjökort europeiska farvatten

Här kan du se hela kortet i högupplöst digital version: Groote Pascaart van alle de Zee-Custen van Europa.

detalj på en av kartans kartoucher, dvs etiketter, med utgivarensnamn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Profan musik i religiös kappa

Föremål 264 av 400:
Musikhandskrift med pärm med korsfästelsescen

baksidan av pärmen visar underdelen av korsfästelsen

En handskrift innehållande tabulatur med musik för orgel och luta har fått ett omslag med korsfästelsen. Överdelen syns på pärmens framsida, medan underdelen syns på dess baksida. Innehållet är dock inte lika religiöst, utan består av danser och profana sånger. I det lutheranska Wittenberg kan vi ana att det är en katolsk skrift som fått släppa till detta omslag.

uppsalg ur handskriften med tabulatur och lite text på tyska

Handskriften är daterad ”Geschrieben zu Wittenbergk den 10 Julij Anno 1602”, vilket ger ett ungefärligt riktmärke för dess tillkomst.

Du ser en digital kopia här: [Samling med intavolerade chansons, madrigaler, motetter, intrador etc], där du även finner en hel del litteraturhänvisningar, om du vill läsa mer om handskriften och dess musik.

Handskriften har signum: Vok.mus. i hs. 132

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »