Etikett: 1600-talet (Sida 4 av 7)

Göternas gudar i akvarell

4 juni, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 204 av 400:
Akvarell från sent 1600-tal med fornnordiska gudar

En handskriftvolym ur den Palmskiöldska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek innehåller en akvarell, avsedd att vara förlaga till illustration i Erik Dahlberghs stora planschverk Suecia antiqua et hodierna (”Det forna och nuvarande Sverige”), som trycktes under senare delen av 1600-talet. Denna målning ska vara en kopia efter en förlaga i en handskrift på pergament, funnet i dödsboet efter någon Gyllensparre på Kronobergs slott. Konstnären bakom denna kopia lär vara en Paul Rudebeck.

Akvarellen föreställer de fornnordiska gudarna med Oden i full riddarrustning i högsätet och Tor med sin hammare bredvid, där han framkallar åska under taket i salen. Några av de nordiska gudarna avbildas med påfallande orientaliska attribut, som turbaner och spetsiga skägg, vilket speglar dåtidens tankar om Norden som all kulturs vagga.

Att målaren haft kristen bakgrund kan man nog ana i avbildningen av den som torde vara Loke – nog ser han mer ut som en djävul, där han röd och med horn i pannan tittar fram under ett bord i salen.

En högupplöst version av målningen finner du här: Göternas gudar [s. 120 i Palmsk. 301]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En Constanter i Leufstabiblioteket

detalj från ett titelblad där ordet Constanter står skrivet för hand

28 maj, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 202 av 400:
En bok tidigare ägd av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens

Leufstabiblioteket är något av ett holländskt bibliotek i Sverige, då Charles de Geer med rötterna i Utrecht är den som satt sin prägel på samlingarna. Just nu pågår projektet The Library of Leufstabruk, ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och De Koninklijke Bibliotheek, Nationalbiblioteket i Nederländerna. Förutom personal från Universitetsbiblioteket deltar bibliografen Alex Alsemgeest från De Koninklijke Bibliotheek i arbetet.

Just nu befinner sig Alex Alsemgeest i Sverige där han på plats går igenom samlingarna. Här hittar han spännande material och andra spår från eller med anknytning till Holland. I sin blogg har han nyligen skrivit om sitt senaste intressanta fynd i Leufstabiblioteket: en bok som tidigare ägts av den nederländske poeten och diplomaten Constantijn Huygens (1596-1687). Dennes motto ”Constanter” skrivet med karaktäristisk hand visar att boken ingått i hans bibliotek.

Boken är ett exemplar av Histoire de la vie de la reyne Christine de Suede. Boken har tryckeriuppgiften Stockholm 1677, en uppgift som är falsk. Boken är högst sannolikt tryckt i Nederländerna, enligt Alsemgeest. Huygens bibliotek är idag spritt över världen, men uppgift om de exemplar som kan knytas till honom samlas på en webbplats: Exemplar olim Const. Hugenii.

Läs mer om boken och dess tidigare ägare, samt mer om Huygens bibliotek i ett blogginlägg av Alex Alsemgeests: Constanter (på engelska)
Du kan även fortsätta följa hans pågående arbete med Leufstasamlingen genom att följa hans blogg.

Text: Helena Backman (med uppgifter hämtade från Alex Alsemgeests blogginlägg)
Bild: Alex Alsemgeest

Nygammal sorgemusik vid kunglig begravning

14 maj, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 198 av 400:
Nytryck av begravningsmusik från 1630-talet

Alla våra musiktryck ingår i specialsamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek, vare sig de är gamla eller nya. När det gäller musiktryck som idag endast finns kvar i få tryckta exemplar, har det setts som angeläget att låta trycka upp dessa igen till glädje för de forskare som studerar dess bruk och musiker som återskapar äldre musik. Detta gäller exempelvis den sorgemusik som komponerats med anledning av Gustav II Adolfs död och begravning, som givits ut i nytryck av Musikaliska konstföreningen år 1932.

I detta nytryck finns Threnodia (ungefär ”Sorgesång”) av Thomas Boltzius, verksam 1622-1634, vilken komponerades år 1632, året för Gustav II Adolfs död. Här ingår också verket Pugna triumphalis (ungefär ”Segersång”) komponerat av Andreas Düben (1597-1662) för kungens begravning, vilken redan tidigare utgivits i nytryck.

I företalet av Natanael Fransén i detta tryck kan du läsa mer om kompositionerna: Länk till den digitala kopian.
Trycket har signum: Sv.vok.mus.tr. 443:48

Något senare 1600-talsmusik med anledning av en annan kungs begravning kunde ni läsa om i bloggen redan förra året: Musik till en kunglig begravning.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Utprovning av glasögon på 1600-talet

träsnittsdetalj från titelbladet med ett par göasögon med en sol i ena glaset och en måne i den andra

3 maj, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 195 av 400:
Bok om glasögon från 1600-talet

I boken Uso de los antoios … (Bruket av glasögon) av den spanske jesuiten Benito Daza de Valdés , tryckt i Sevilla 1632, förklarar författaren i detalj vad en optiker bör veta. Han förklarar hur ögat och dess brytningar i sig fungerar, hur dåtidens glasögonlinser fungerade och i en tredje särskilt uttömmande del tar han upp kliniska problem som optikern kan stöta på vid synundersökningar och hur de praktiskt kan lösas i form av linser, i form av frågor och svar.

Likheterna med dagens synundersökningar och analyser är slående. Glasögon är verkligen en fantastisk uppfinning som de flesta av oss kommer att behöva ta hjälp av någon gång under våra liv.

Många träsnitt finns i boken, både som visuella pedagogiska illustrationer och som ren utsmyckning, ofta på glasögon- eller syntema. Här återfinns också författaren själv med ett stiligt porträtt.

Boken finns i Wallersamlingen med signum: Waller 2311 rar

Text och bild: Helena Backman

Vackert bokband ur Wallersamlingen

bärbild på brunt bokband med svarta skinninläggningar och guldtryckt dekor

5 april, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 187 av 400:
Vackert bokband från slutet av 1600-talet ur Wallersamlingen

Ett vackert skinnband med guldtryck och inläggningar i skinn hittar vi i läkaren och boksamlaren Erik Wallers efterlämnade bibliotek, som står sammanhållet här på Uppsala universitetsbibliotek. Det ovanligt arbetade bokbandet tillhör Adenochoiradelogia: or, an anatomick-chirurgical treatise of glandules & strumaes, or kings-evil-swellings av John Browne, tryckt i London 1684.

Den engelske anatomen och kirurgen John Browne (1642-1702) var den förste att beskriva skrumplever år 1685 och nekrotisk bukspottskörtelinflammation redan 1684. Hans porträtt ser vi på en frontespis graverad av Robert White (1645-1703) i bokens början.

Boken köptes in av Erik Waller på Sotheby & co. i London 1932.

Text och bild: Helena Backman

Danviks skans med dess omkringliggande land

kartans kartousch med titeln Plan eller grundtechningen aff Dannewijkz schantzen med dess omkringh liggande land

29 mars, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 185 av 400:
Handritad karta över Danviks skans med dess omkringliggande land från senare hälften av 1600-talet.

Allt fler handritade svenska kartor ur universitetsbibliotekets samlingar läggs ut fritt tillgängliga på nätet. I dessa samlingar finns en karta från senare delen av 1600-talet som ingår i de så kallade Westinsamlingarna som visar en ”plan eller grundteckning av Danviksskansen med dess omkringliggande land”. Skansen anlades 1659 och planen bör ha tillkommit någon gång efter detta år. Kartritaren förblir anonym.

Befästningen Danviks skans låg mellan Saltsjön och Hammarby sjö på Södermalm i Stockholm, men revs efter 1774, då Fredrik Lundin köpte marken. Han anlade här en malmgård och lusthuset ”Fåfängan”, som han lät bygga på befästningens fundament. En sådan här tidig karta är därför en viktig del av byggnadshistorien för området.

Kartan kommer snart att kunna ses i professionellt inskannad högupplöst version fritt tillgängligt på nätet – en beskrivning av kartan i databasplattformen Alvin väntar nämligen på att få digitala bilder knutna till sig vilken dag som helst: Plan eller grundtechningen aff Dannewijkz schantzen med dess omkringh liggande land

Text och bild: Helena Backman

Vackra bladmärken i kyrkslaviskt tryck

närbild på färgglada markörer utmed det främre snittet.

8 mars, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 179 av 400:
Bladmärken i tyg och skinn i ett kyrkslaviskt tryck från 1692

Ett kyrkslaviskt tryck från 1692 har hela sitt främre snitt utsmyckat med bladmärken i textil och skinn. En tidigare läsare har snabbt kunnat hitta till en särskilt utmarkerad sida, såsom början av ett kapitel eller en särskild text.

Bladmärkena är inklistrade på sida i det uppslag som man vill markera. Det främre snittet på boken ser ut som ett färggrant konstverk med sina alla olika färger.

Boken som fått dessa märken har titeln Molitvoslov … och har en träsnittsram på titelbladet med rysk-ortodox prägel. Fler träsnitt finns inuti boken.

Boken har signum: Litt. Slav. Kyrkslav. 54
Läs mer om våra kyrkslaviska tryck på Uppsala universitetsbibliotek: Kyrkslaviska tryck

Text och bild: Helena Backman

Fyrklöver mellan bokbladen

en pressad fyrklöver på en sida i en bok

5 mars, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 178 av 400:
En pressad fyrklöver i en volym med verk om Rom från 1660.

Här och där i våra boksamlingar kan vi finna pressade växter, små spår av tidigare ägare. Särskilt i religiösa skrifter, i böcker med poesi eller – som i detta fall – en bok med beskrivningar av resor eller främmande länder kan man hitta dessa lämnade små minnen. Om det är en tillfällighet att denna fyrklöver hamnat just i detta uppslag, om det varit ett bokmärke eller bara ett memento, kan vi idag inte veta. Just eftersom boken både har två namngivna tidigare ägare på första titelbladet och att den handlar om Rom, kan vi låta fantasin dra iväg med oss, och drömma att den lilla klövern är ett minne från en resa nedåt Italien efter någon av dem.

Volymen innehåller verken Relatione della Corte di Roma av Girolamo Lunadoro (pseudonym för Gregorio Leti), Maestro di Camera av Francesco Sestini samt Roma ricercata nel suo sito av Fioravante Martinelli, samtliga tryckta av Brigonci i Venedig 1660.

Boken har signum: Utl. Hist. Italien Prov. Rom
Här kan du se och läsa hela volymen i digital form: Relatione della Corre di Roma…

Text och bild: Helena Backman

Handskrift från Riga

tecknad bild i rött och gult av en man med biskopshatt och kräckla bland män i toppiga hattar

22 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter, Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet: H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Uppsala universitets emblem

1 februari, 2018 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 169 av 400:
Tidig version av Uppsala universitets emblem och sigill

Fornforskaren Johannes Bureus (1568–1652) var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie. Han ägnade sig med stort intresse för runor och runinskrifter, och var den förste att nedteckna runalfabetet i tidigmodern tid. Detta ettbladstryck i stort format tryckt i Uppsala 1599 visar runalfabet där man bland annat kan jämföra mindre variationer med varandra.

Under den övre ovalen i mitten av tavlan syns en tidig version av Uppsala universitets första emblem som togs fram av Johannes Bureus (1568–1652) till år 1601. Emblemet omfattar en ring med orden Gratiae naturae och i ett band med ordet Veritas. I den övre hälften det hebreiska ordet Jahve, i den nedre delen en svävande jordglob. På båda sidor finns band med texten: Academiae Ubsaliensi Sacr[atum]. Vi kan jämföra detta med hur Uppsala universitets sigill ut idag: Uppsala universitets sigill

Detta och fler verk av Johannes Bureus finner du som digitala faksimiler i Litteraturbanken: Johannes Bureus verk

Trycket är ett kopparstick med måtten 58 x 36 cm och har signum: Sv. Rar. 10:206 ligg. fol.
Här kan du se och ladda ned en högupplöst version: Runakenslanes läraspån

Du kan läsa mer om universitetets tidiga sigill i boken: Fredrik Berg, Johannes Bureus och universitetets sigill, Acta universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia. 21, Uppsala 1971.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Etikett: 1600-talet (Sida 4 av 7)

Göternas gudar i akvarell

En Constanter i Leufstabiblioteket

Nygammal sorgemusik vid kunglig begravning

Utprovning av glasögon på 1600-talet

Vackert bokband ur Wallersamlingen

Danviks skans med dess omkringliggande land

Vackra bladmärken i kyrkslaviskt tryck

Fyrklöver mellan bokbladen

Handskrift från Riga

Uppsala universitets emblem

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar