400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1800-talet (Sida 8 av 10)

Vackert fotoalbum från 1800-talets slut

Föremål 112 av 400:
Fotoalbum för visitkortsfotografier från slutet av 1800-talet

Det finns en stor mängd fotoalbum på universitetsbiblioteket, inte minst från slutet av 1800-talet då porträttfotograferingen slog igenom på bred front. Det blev under 1860-talet och framåt populärt att låta ta porträttfotografier och låta göra foton stora som visitkort att dela ut, samla och byta. Fotoalbum utformades för att passa dessa fotografier, som oftast hade samma standardformat.

ett fotoalbum med fyra violliknande blommor i rosa och grönt mot brun botten

Ett sådant album är registrerat som Essén album nr 2. Just detta album är vackert utformat med mönster av violer. Ett guldfärgat metallspänne håller albumet förslutet.

närbild på ett fyrkantigt spänne i guldfärgad metall

I detta album finns många fotografier på personer varav många delar efternamnet Sjövall, och vi kan förmoda att detta varit något man ofta bläddrat i under årens lopp tillsammans med släkt och vänner.

uppslag med foton istoppat i fickor i albumet

Text och bild: Helena Backman

Karta med fotografier över Uppsala

Föremål 107 av 400:
Uppsalakarta med fotografier från år 1868

foto över Uppsala från öster

Utsikt över Uppsala från öster

När man tänker på fotografier i specialsamlingar, kanske man främst tänker på fotoalbum eller andra former av bildsviter. Men fotografier förekommer som illustrationer i tryck av olika slag, som exempelvis dessa bilder, som utgör en ram kring en karta över Uppsala från år 1868.

fotografi på carolina rediviva

Den relativt nybyggda biblioteksbyggnaden Carolina Rediviva

Fotografierna är tagna tidigare under 1860-talet av den tysk-svenske fotografen Heinrich Osti (1826-1914), verksam i Uppsala mellan 1859 och 1864 samt från 1866 och framåt. Han har lämnat efter sig en omfattande negativsamling som idag finns uppdelad mellan Upplandsmuseet samt Uppsala universitetsbibliotek, där universitetsbiblioteket främst har de porträttbilder som han har tagit i sin ateljé. Men i det här fallet förekommer alltså hans foton på en tryckt karta, där själva kartan är utförd av Zakarias Larsson (1828-1901).

bild av hela kartan med små fotografier sominramning

Kartan tillhör en deposition från Uppsala trädgårdssällskap.
Hela kartan samt varje enskild bild finner du i högupplösta versioner fritt tillgängliga på nätet: Upsala år 1868

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Sveriges nationaldag 2017

Föremål 98 av 400:
Litografi med svenska folkdräkter, tryckt 1866.

Ur boken Sverige: illustrerad handbok för resande och derjemte ett minne för dem som besökt landet,  utgiven under redaktion av  Gustaf Thomée i Stockholm 1866, hämtar vi en passande bild till dagen idag, Sveriges nationaldag, tillika svenska flaggans dag. Dagen firas till minne av att det var den 6 juni 1523 som Gustav Vasa valdes till kung i Sverige, samt att man den 6 juni 1809 antog en ny regeringsform som gällde fram till år 1974. De svenska folkdräkterna på bilden visar dräkter från Vingåker, Helsingland, Skåne och Dalarna.

Fler illustrationer av folkdräkter kan ses i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder av folkdräkter ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad genom Alvin)

Silhuetter från 1800-talet

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

 

Hjälm från Lützen

Föremål 88 av 400:
Hjälm från Lützen, tillhörande Planersamlingen

Oskar Planer (1853-1931 ), svensk diplomat i Lützen, samlade under sin tid i Tyskland på föremål med anknytning till Gustav II Adolf,  i synnerhet slaget vid Lützen. Förutom böcker och handskrifter samlade han även minnesföremål. På detta sätt har sådant som kanonkulor, vapen och sporrar hittat in i samlingen. Bland dessa finns även denna stiliga hjälm. Den övergripande beskrivningen av samlingen ger en bild av vad man kan hitta här: Gustav Adolf Sammlung.

Då Planer ansåg sig ha samlat klart, erbjöd han Uppsala universitetsbibliotek att köpa in samlingen. En generös donator, brukspatronen Ernst A. Kjellberg (1856-1935), bidrog med medel så att den kunde förvärvas av universitetsbiblioteket.

De flesta föremålen finns fortfarande här på biblioteket, men idag finns mynten och medaljerna ur samlingen deponerade på Uppsala universitets myntkabinett. Dessa är förtecknade och fotograferade, och kan ses på nätet: Mynt och medaljer ur Planersamlingen

Just nu pågår även katalogiseringen av böckerna i samlingen, vilka kan ses i vår lokala katalog: Böcker och andra tryck i Planersamlingen

Text och bild: Helena Backman

 

Album med bokmärken från slutet av 1800-talet

Föremål 86 av 400:
Bokmärkesalbum från slutet av 1800-talet

Bland våra bildsamlingar finns en mängd olika sorters bilder. Här finns originalteckningar och målningar av kända konstnärer, men även kommersiellt framställda bilder som haft stor spridning. Här finns exempelvis en del bokmärken.

Dessa båda album, i röda klotband, innehåller bokmärken samlade av Jane Gagner i Köpenhamn under 1880-talet. Hon har själv daterat albumen 1882.

Jane Gagners signatur

Det är svårt att fånga dessa glansiga, tryckta pappersmärken på bild, då ljuset så gärna vill spegla sig i den glättade ytan. Benämningen glansbilder är väl valt. Motiven har varit många och varierande, såsom sagomotiv och avbildade personer från vid tiden främmande länder och kulturer. Här finns även ett urval av diverse vapensköldar.

rader av vapenskäldar av olika slag

Här finns även kända personligheter, av vilka vi bör kunna känna igen några även idag, såsom Bach, Beethoven och Shakespeare.

små bopkmärken med porträtt av kända personligheter

Bokmärkena har alltså mer än hundra år på nacken, men liknar till stor del de bokmärken vi kan köpa än idag, även om senare tiders populära tecknade seriefigurer lyser med sin frånvaro. Dessa bokmärken har inte längre den popularitet som de hade under 1900-talet, då de ofta byttes på skolgårdar runt om i landet, men nog finns det fortfarande hängivna samlare än idag.

Text och bild: Helena Backman

Stambok med minneslockar

Föremål 85 av 400:
Karen Melsoms stambok från 1800-talet med hårkringlor

I en norsk stambok, ägd av Karen Melsom under 1800-talets början, finner vi  exempel på hårarbeten. Flera uppslag har påklistrade kringlor av olika slag konstfärdigt tillverkade av håret från de personer som skrivit i boken.

en hårkringla i form av en fyrklöver över en text

Hårarbeten var på modet under hela 1800-talet och in på 1900-talet, detta efter en tid då peruker varit det vanligaste i finare kretsar. De minskade drastiskt i popularitet under 1920-talet, då kortare frisyrer kom på modet.

en hårkringla i form av en flätad krans runt en text

Stambokens olika kringlor visar på en stor kreativitet. Inspirationen till dessa kringlor går troligen att hitta bland smycken av människohår.

hårkringla med lång svans vid sidan av en text

Det är inte konstigt att denna form av arbeten var populära som minnen – de är ju helt enkelt en liten del av personen som man vill minnas eller som själv vill bli ihågkommen.

liten hårkringla i ett hörn på en sida med text

Idag kanske det känns främmande och väl generöst att lämna ifrån sig en så påtagligt fysisk del av sig själv. Men idag är nog en hel del personer istället mer generösa med sig själva på andra sätt, exempelvis genom att lägga ut mängder av selfies i sociala medier till allmän beskådan världen över.

en kringla i form av en åtta under en text

Det finns fler än dessa avfotograferade hårkringlor i stamboken, som snart finns att se digitaliserad i sin helhet i Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv som del av det stamboksprojekt som pågår på Universitetsbiblioteket.

minikringla i ett hörn bredvid en text

Stamboken har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

Kinesisk medicin i vacker handskrift

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Porslinstillverkning i Kina

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)

 

 

Emma Schensons dokumentation av Uppsala domkyrka

Föremål 72 av 400:
Emma Schensons foton över Uppsala domkyrkas restaurering 1887-1893

porträtt av Emma SchensonRenoveringen av Universitethuset går mot sitt slut. Renoveringen av Carolina Rediviva har just bara påbörjats, och kommer att fortsätta in till någon gång under 2019. Den som tycker att dessa renoveringar ställer till bekymmer, får dra sig till minnes att alla byggnader då och då behöver underhåll och lyft. Fotografen Emma Schenson (1827-1903) i Uppsala dokumenterade den stora restaureringen av Uppsala domkyrka under arkitekten Helgo Zettervalls ledning under åren 1885-1893. Dessa fotografier finns nu i Universitetsbibliotekets samlingar.

Emma Schenson var en av de första kvinnliga yrkesfotograferna i Sverige, och sannolikt den allra första i Uppsala. Hur hon utbildades till fotograf är okänt, troligen blev hon upplärd av någon av de kringresande fotografer som fanns vid tiden.  Schenson var verksam i Uppsala från 1860-talet och framåt, och troligen en av de allra första yrkesfotograferna som hade fast ateljé i staden, då fotografer tidigare oftast rest omkring i landet.

Idag finns inga negativ bevarade av hennes fotografier, men en del foton har bevarats och finns idag i Kart- och bildsamlingarna här på Universitetsbiblioteket. Många av dessa har idag blivit digitaliserade.

bild på det uppslagna fotoalbumet liggande på ett svart bord

Genom hennes bilder kan vi följa restaureringen från början till slut. Här framgår tydligt vilken transformering av domkyrkan denna ombyggnad innebar.

foto på domkyrkan med sina ursprungliga korta torn

Inte minst uppförandet av de nya, nygotiska tornen, som kom att förändra Uppsala stads profil.

två fotografier daterade 1989 på kyrkan med sina nya höga torn

Fotografierna över restaureringen har digitaliserats och finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Upsala domkyrka under och efter dess restaurering, där man även hittar fler fotografier av Emma Schenson.

Redan tidigt insåg man värdet av denna fotodokumentation, vilket kan ses i denna inskrift i Schensons album, som avslutas ”Ensamt i sin slag och viktigt för framtiden”.

Text: Helena Backman
Bild: Helena Backman samt Uppsala universitetsbibliotek

« Äldre inlägg Nyare inlägg »