Etikett: 1900-talet (Sida 7 av 8)

Kartong till glasnegativ

närbild på en etikett till en låda med glasnegativ, med namnet Merkur-plåtar i rött mot vit botten

19 januari, 2017 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 58 av 400:
Kartong till glasnegativ

I Universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en stor mängd glasnegativ, eller glasplåtar som de kallas i dagligt tal. Dessa har ofta kommit in just i de kartonger som sådana här glas såldes i. Bland dessa finns kartonger med svenska etiketter för de importerade Merkur-Plåtarna, som marknadsfördes som orthocromatiska, ljusgårdsfria, finkorniga, briljanta och högkänsliga, ”utmärkta för såväl landskap som porträtt, interiörer och arkitektur”.

Här på biblioteket kapslas glasnegativen om för att bättre bevaras för framtiden.

Dessa originalaskar är spännande föremål i sig, som säger något om sin tid. Inte minst gäller detta etiketterna, som visar prov på olika typsnitt som var moderna på sin tid. Som synes av etiketten nedan, kunde man köpa de tyska Agfa-Trockenplatten genom A.B. Nymans verkstäder här i Uppsala.

Text och bild: Helena Backman

En stegpall med historia

ett foto på en lite sliten grå stegpall i trä med linoleummatta ovanpå

12 december, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 48 av 400
Stegpall från Arkeologibiblioteket

Universitetsbiblioteket har skiftat lokaler många gånger genom åren. De ämnesbibliotek vi har idag har bytt lokaler, inte minst i anknytning till att institutioner slagits ihop eller omformats och flyttat. Flera tidigare mindre bibliotek bildar idag Karin Boye-biblioteket, däribland det tidigare Arkeologibiblioteket som under lång tid låg i ett rum på Gustavianum, då institutionen för arkeologi fanns där. Idag består hela det huset av Museum Gustavianum.

Men en del spår av Arkeologibiblioteket – förutom själva böckerna – kan ses på Karin Boye-biblioteket sedan 2004. En lite nött, gråmålad stegpall ute i biblioteket kommer därifrån och står idag två trappor upp bredvid katalogskåpen på detta plan. Några bokhyllor har också hittat in, målade i samma grå färg. Inne i personalutrymmena finns ytterligare ett par små pallar, passande nog vid hyllorna med böcker i arkeologi som väntar på att registreras.

Två mindre pallar och några bokhyllor har också fått följa med till Karin Boye-biblioteket

Mer om bibliotekets lokaler genom åren kan du läsa på universitetsbibliotekets sidor på nätet: Om bibliotekets historia

Text och bild: Helena Backman

En lång gotlänning på turné

detlaj från affisch, med ordet jätten i stort format

5 december, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 46 av 400
Affisch för ett uppträde kring sekelskiftet 1900

Kring sekelskiftet 1900 roade man sig på andra sätt än idag. Cirkusar och uppträden på marknader turnerade runt landet för att bjuda på märkvärdigheter. En del personer kunde genom sina speciella särdrag göra detta till en källa för sin försörjning. En affisch tryckt på grönt papper gör reklam för några dagars uppträdande av ”Världens största man”, jätten Edman från Gotland. Biljettpriset om 35 öre motsvarar idag ca 20 kronor, ett rätt billigt nöje.

Gustaf Edman (1882-1912) kom från Burs på Gotland. Han är till dags dato troligen den längste svensk som blivit uppmätt. Med sina 242 cm är han idag listad på elfte plats i Guinness rekordbok för sin längd. Skaparna bakom affischen har lagt ytterligare några decimeter till denna längd för att öka intresset från allmänheten. På affischen framhävs också att man även har tillfälle att se ”den kvinna som har haft mod att gifta sig med jätten öfver alla jättar”. Edman hade uppenbarligen sällskap av sin hustru Anna Regina på turnén, och kanske även sonen Gustaf.

Affischen finns tillgänglig i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Världens största man, den svenske jätten herr Gustaf Edman från Gotland jämte hans hustru.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Personregister över bouppteckningar från Stockholm

närbild av en etikett på en kataloglåda för personnamn mellan Jakob Gabrielsson och Jöns Valentinsson

24 oktober, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 34 av 400
Register över bouppteckningar fram till och med 1700 från Stockholms stad

De senaste årtiondenas datorisering och digitalisering gör att vi så lätt glömmer bort vilka enorma arbetsinsatser som kunde behövas för att upprätta olika former av användbara register och kataloger i analog form. Nere i våra magasin med handskriftssamlingar står Personregister till Stockholms stads bevarade bouppteckningar t.o.m. år 1700, vilket omfattar drygt 20 kataloglådor. Varje låda är fullpackad med handskrivna katalogkort.

Uppgifterna i sådana här register finns idag ofta tillgängliga över nätet i Riksarkivets regi inmatade i sökbara databaser, men dessa fysiska register innehåller även en egen historia som inte alltid framgår i en ren databas – handstilar och på vilket sätt uppgifter uttrycks kan vittna om hur många personer som varit inblandade i sammanställningen, under vilken tidsperiod den framställts och ibland i vilket syfte registret eller katalogen en gång upprättats.

Universitetsbibliotekets egen stora lappkatalog Katalog -1962, vilken står framme i bibliotekets katalogrum, är ett annat exempel på detta, där handstilar och skrivmaskinsstilar från olika tider ger oss en direkt visuell bild av de olika tidslager i katalogen – så även i den inskannade versionen av Katalog -1962 på nätet – något som saknas i andra digitala kataloger i databasform idag.

Text och bild: Helena Backman

Pass från 1900-talets början

ett uppslaget pass för Eugene Lewenhaupt

13 oktober, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 31 av 400
Pass utfärdat för greve Eugène Lewenhaupt

Porträttfotografiet på Eugène Lewenhaupt (1849-1927) visar en stiligt och tidstypiskt klädd herre med pincené och stärkt krage. I passet står titeln ”greve” som yrke, något som inte ger några ledtrådar till hans övriga verksamhet. Från 1876 verkade han som amanuens på Uppsala universitetsbibliotek, från år 1897 med bibliotekaries titel. Eugène Lewenhaupt var litteraturvetare i grunden och har stått som utgivare av och författare till en mängd artiklar och verk. År 1893 blev han utnämnd till filosofie hedersdoktor.

Detta till synes bräckliga papperspass med sitt enkelt inklistrade och stämplade fotografi fyllde gott sin funktion i början av 1900-talet. I våra dagar krävs betydligt mer avancerat sammansatta pass med detaljer svåra att förfalska.

Passet ingår i Eugène Lewenhaupts samling, ett personarkiv som i dagarna donerats till Uppsala universitetsbibliotek i sin helhet. Läs mer om denna donation i bibliotekets nyhetsflöde.

Text och bild: Helena Backman

Katalogkort med hänvisning

ett katalogkort i en kataloglåda med texten Göteborg se Göteborg

10 oktober, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 30 av 400
Katalogkort med hänvisning

Att upprätta bibliotekskataloger är en hel vetenskap, så även hur man upprättar hänvisningar. Detta gäller i vårt digitala tidevarv, men var än mer viktigt att behärska under den analoga tiden i lapp- och kortkataloger. Ibland kan det te sig rätt kryptiskt för den oinvigde.

Text och bild: Helena Backman

Skåp med material efter Silverbibelutgåva

ett träskåp med en öppen skåpslucka, på hyllor ligger buntar med fotografier, kuvert och lösa papper

3 oktober, 2016 / Helena Backman / Inga kommentarer

Föremål 28 av 400
Ett träskåp med efterlämnat arbetsmaterial från faksimilutgivningen av Silverbibeln

Bland bibliotekets handskrifter finns arkiverat arbetsmaterial som ligger bakom nu utgivna publikationer. Oftast ingår sådant i respektive författares efterlämnade papper, men det finns även sådant som bildar sina alldeles egna arkiv. I ett stort träskåp i ett av handskriftsmagasinen finns de fotografier med tillhörande dokumentation som ligger till grund för en faksimilutgåva av Universitetsbiblioteket mest kända handskrift, Silverbibeln.

Professorn i kemi The Svedberg (1884-1971), nobelpristagare 1926, gjorde redan 1917 fotografiska experiment med blad från Silverbibeln, detta tillsammans med fil. lic. Ivar Nordlund. Genom olika fotografiska tekniker kunde tidigare svårtydda sidor läsas och avbildas. För detta fotografiska arbete inreddes en speciell fotostudio i källaren på Carolina Rediviva. Dessa experiment låg sedermera till grund för den faksimilutgåva av Silverbibeln som gavs ut i samband med Uppsala universitets 450-årsjubileum år 1927, och mer om denna och andra utgåvor läser du på Silverbibelns egna webbplats.

Hur arbetet gick till mer i detalj kan man alltså få en känsla för när man ser det efterlämnade arbetsmaterialet. Idag lämnar liknande projekt inte lika många fysiska spår, då så mycket hanteras rent digitalt av våra kollegor på Digital Bild. Då behöver vi inte längre stora träskåp i magasinen för att kunna bevara efterlämnat arbetsmaterial.

Text och bild: Helena Backman

Adresslapp på personarkiv i trälår

handskriven adresslapp adresserad till Uppsala universitetsbibliotek från 1951, klistrad på trälår

19 september, 2016 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 24 av 400
Adresslapp på personarkiv i trälår från 1951

När arkiv kommit in till Uppsala universitetsbibliotek, har de levererats i koffertar, lådor, väskor eller vad annat man funnit lämpligt att frakta materialet i. Ett stort personarkiv skickades till universitetsbiblioteket 1951, och ankom till Carolina Rediviva den 18 september, i två stora trälårar. Adresslapparna sitter fortfarande kvar, och visar också att avsändaren ville att materialet skulle förbli oöppnat i 20 år.

Detta kallas här för att materialet är spärrat, och betyder att ingen får titta på det innan denna tid löpt ut. Det är upp till inlämnaren att sätta detta villkor, och biblioteket – om vi tar emot materialet – att se till att villkoret efterlevs. I somliga fall kan inlämnaren ge sin tillåtelse att vissa personer får titta på materialet innan denna tidsfrist löpt ut, men biblioteket får inte göra några sådana undantag efter eget bevåg. De personer som donerat arkivmaterial hit kan alltså vara trygga med att ingen tar del av inlämnat material i förtid.

Men då tidsfristen löpt ut kan lådor och koffertar öppnas, och arkivarierna som arbetar vid Universitetsbiblioteket kan sätta igång med att förteckna innehållet, allteftersom det hinns med.

Text och bild: Helena Backman

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

en liten bunt serietidningar ligger på ett bord, bunten är fast mellan två kartongark sammanknutna med bruna bomullsband

9 september, 2016 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 21 av 400
Dragkapsel till serietidningar

Serietidningar har oftast varit tunna och med ostadiga omslag, vilket gör att de lätt vikts, böjs och blir missformade om man bara ställer dem rakt upp och ned på en hylla eller stoppar ned dem i en halvfull tidskriftssamlare. Eftersom man på de stora forskningsbiblioteken ständigt tänker på långsiktigt bevarande, har dragkapseln varit en trotjänare. Mellan två kartongskivor sammanhållna med bomullsband har man kunnat skydda broschyrer och andra tryck utan fasta pärmar. Att man enkelt kan anpassa en sådan kapsel efter hur stor bunt med tryck som man vill förvara mellan skivorna gör den flexibel och skyddar trycken.

Men man har förr om åren ofta använt kartong som inte riktigt lämpat sig för detta ändamål, och man har därför alltmer övergått till samlare och kartonger av syrafri kartong istället. Men på biblioteket finns ändå ett oräkneligt antal dragkapslar i bruk idag, och lånar du fram en serietidning från mitten av 1900-talet, så kommer den ofta från just en sådan.

I just denna dragkapsel ligger serietidningen Putz und Patz, den tyska versionen av den svenska serietidningen Tuff och tuss och deras vänner, som kom ut på Serieförlaget från 1953. Ansvarig utgivare var Gösta Knutsson, mest känd för böckerna om Pelle Svanslös.

Tuff och tuss är en av de tecknade serier som kan ni se i den serieutställning som öppnar den 10 september kl. 14 i utställningshallen på Carolina Rediviva. Välkommen hit till KABOOM!! Tecknade serier – kul, kult eller kultur? Ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek. Utställningen pågår fram till den 4 januari 2017.

Text: Helena Backman
Bild från utställningen: Magnus Hjalmarsson

Skylt för hyllan Toilettvetenskap

foto på en liten pappersskylt fästad på en hyllkant med texten Toilettvet

30 augusti, 2016 / Helena Backman / 1 kommentar

Föremål 18 av 400

Hyllskylt i bokmagasin

Genom åren har ord som använts för hylluppställningar i biblioteksmagasin, liksom ämnesord i kataloger, ändrats. Ibland beror detta på att begrepp har upplevts som kränkande, men ofta kan det bara vara så att betydelsen av de använda orden genomgått förändringar genom åren. Äldre hylluppställningar i våra bokmagasin visar tydligt på detta.

En tidigare använd hylluppställning heter Toilettvetenskap, senare moderniserat till Toalettväsen. Även om man än idag kan tala om ”att göra sin toalett”, skulle vi idag nog ha kallat denna hylla för Skönhetsvård. Här finns även böcker om parfymer, exempelvis boken Vällukternas bok av C.J.S. Thompson, i svensk översättning av Karin Jensen och Anna Lamberg Wåhlin 1928. Anna Lamberg var år 1899 den första kvinna som anställdes vid Uppsala universitetsbibliotek, alltså 279 år efter universitetsbibliotekets grundande.

Läs mer om Anna Lamberg, Uppsala universitetsbiblioteks första kvinnliga medarbetare.

Text och bild: Helena Backman

Etikett: 1900-talet (Sida 7 av 8)

Kartong till glasnegativ

En stegpall med historia

En lång gotlänning på turné

Personregister över bouppteckningar från Stockholm

Pass från 1900-talets början

Katalogkort med hänvisning

Skåp med material efter Silverbibelutgåva

Adresslapp på personarkiv i trälår

Tecknade serier på Uppsala universitetsbibliotek

Skylt för hyllan Toilettvetenskap

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Länkar

Senaste inläggen

Prenumerera på nya inlägg!

Kategorier

Etiketter

Länkar