400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: astronomi

Astronomiska illustrationer utsmyckade med blommor

Föremål 337 av 400:
Keplers Astronomia nova från 1609 med blommor kring diagram och illustrationer

Kanske är det inte blommor du tänker på i första hand, då du slår upp ett vetenskapligt verk i astronomi. I illustrationerna till Astronomia nova av den tyske astronomen Johannes Kepler finner du emellertid små utsmyckande blommor.

en illustration i form av cirklar som beskriver något astronomiskt, med en tryckt blomma i de fyra hörnen

En kan tänka att dessa utsmyckningar skulle kunna lätta upp en annars rätt tung vetenskaplig text. Jag får dock erkänna att dessa blomornament inte var det första jag såg, då jag slog upp detta verk, och inte hjälper upp förståelsen. Det är dock en vacker detalj att vila ögonen på.

Detta exemplar av Keplers Astronomia nova har signum: Obr. W.1 i våra samlingar.

titelsidan på boken

Text och bild: Helena Backman

Åtskilliga avhandlingar i astronomi

Föremål 334 av 400:
Handskrift med avhandlingar i astronomi från 1600-talet

I ett grönfärgat pergamentband från 1600-talet i våra handskriftssamlingar finner vi sex nedskrivna texter i astronomi av okänd hand.

en text med en illustration i form av ett jordklot med en stad och ett fartyg på dess övre hälft

I en text med titel Quaestiones Astronomica in Sphraeram Ionnis de Sacrabosco, hittar vi de illustrationer som finns i detta inlägg. Den Sacrabosco som nämns är den engelske matematikern och astronomen Johannes de Sacrobosco (ca 1195-1256), eller – som han hette på sitt modersmål – John of Holywood. Hans lärobok Libellus de sphaera var den mest använda läroboken i astronomi som användes vid universiteten under hela medeltiden.

ett blad med snirklig skrift i svart bläck, med en röd illustration bestående av ringar och linjer i ett intrikat mönster

Denna skrift har signum: A 25
Du kan se och läsa hela handskriften i digital form här: Åtskilliga avhandlingar i astronomi.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Letter from Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski, German astronomer and head of observatory 22nd April 1835
Svensk version av detta blogginlägg

The letter is addressed to an unnamed Geheimer Ober-Regierungs-Rath. Boguslawski reveals that the previous night, the night between the 20th and 21st April 1835, he had discovered a comet in the southern constellation Crater ’the Cup’. The comet is moving towards the star Regulus in the northern constellation Leo.  Boguslawski thinks it looks as though the comet will turn back in the direction of the sun and will be in a favourable position for observations within the next few months. He is writing the letter to thank the anonymous addressee for making this discovery possible, maybe by contributing financially to the observatory which had then been able to buy the telescope that Boguslawski used.

Astronomy belongs to the first disciplines studied in Europe. The subject was one of the seven free arts with, on the one hand arithmetic, geometry and music, and, on the other, rhetoric, dialectics and grammar. The celestial bodies – stars and planets – were thought to reflect or indeed influence life on earth. The sudden appearance of the comets, or ”hairy stars” from the Greek word meaning the long-haired one, naturally caused special interest. In folklore comets were seen as harbingers of doom or omens of war, illness or crop failure. Aristoteles thought them to be atmospheric evaporation and this belief was strongly held throughout the Middle Ages. Attempts to measure the distance of comets from the earth began in the 15th century. The Danish astronomer Tycho Brahe (1546-1601) found by observering the large comet in 1577 that comets were celestial bodies and that their orbits must be beyond the moon’s orbit, i.e. that their distance from the earth must be greater that the distance between the moon and the earth.

Research in the 17th and 18th centuries tried to find and improve methods for calculating the orbits of comets. The English astronomer Edmund Halley (1656-1742) discovered in 1705 that comets returned periodically. The comet that he predicted would return in 1758 very rightly did so and was subsequently named after him.

The composition, the density of the materia forming the head of a comet and the various kinds of tails became the object of study during the 19th century. It was discovered that the spectrum of the tail diverged from that of the head which was partly consistent with the sun’s since it derived from reflected sunlight. The Italian astronomer Giovannis Schiaparellis (1835-1910) discovered a relationship between meteor showers and comets in 1866. In connexion with this, large amounts of microscopic grains were found in the comets and it was also possible to conclude the presence of various gases.

At the beginning of the 20th century it was established  that all comets appeared to belong to our solar system. This led among other things to the theory of a reservoir of comets which was formulated in 1950 and called Oort’s comet clouds (after the Dutch astronomer Jan Hendrik Oort, 1900-1992), and to the American astronomer Fred Whipple’s (1906-2004) model of the core of the comet as a ”dirty snowball” formed by ice and dust. Today it is believed that comets come from the colder parts at the periphery of our solar system and that they consist of the remains of the first celestial bodies in the planetary system which means that the original materia of our solar system is preserved in the comets. Therefore it is possible that they can have contributed the substances of which our oceans and atmosphere is made.

Boguslawski’s contribution to the research into comets places him in the tradition of the 18th century, despite his discovery having been made in 1835. The letter above is concerned with observing comets, calculating their orbits and periodicity. In order to be able to examine the matter of comets, Boguslawski would have needed photographic equipment to which he had no access.

Shelfmark: Waller Ms de-00418
The letter in digital form: Letter 1835-04-22, Wroclaw

Transcription

Hochwohlgeborener Herr,
Hochzuverehrender Herr Geheimer Ober-Regierungs-Rath,

Wenn ich heute es mir zur Pflicht mache, Eur. Hochwohlgeboren unterthänigst zu berichten, daß ich das Glück gehabt habe, in der Nacht vom 20. zum 21. April einen neuen telescopischen Kometen im Sternbilde des Becher zu entdecken, und darüber in dieser Nacht durch fortgesetzte Beobachtungen völlige Gewißheit zu erlangen, so geschieht dies nicht ohne das tiefe Gefühl der Dankbarkeit, daß ich durch Eur. Hochwohlgeboren die Mittel dazu in die Hand bekommen habe.
Der Komet geht auf den Regulus zu, und wie es scheint rückläufig zur Sonne. Dann würde ihm die Erde nach einem Paar Monaten wieder noch vortheilhafter begegnen.

Mit hochachtungsvollen dankbaren

Eur. Hochwohlgeboren
unterthänigster Diener
v. Boguslawski

Breslau
d. 22. April 1835

Palm Heinrich Ludwig von Boguslawski

Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski or Palon Heinrich Ludwig Pruß von Boguslawsky, (1789-1851) was a Polish/German professor of astronomy and head of the observatory in Breslau. He had contact with the astronomer Johann Elert Bode (1747-1826), who was the head of the observatory in Berlin and who had published the first important star atlas. The two of them met at the Prussian Military Academy in Berlin in 1811-1812, when Boguslawski did his military service. Boguslawski was an artillery officer in the Prussian army in the war of liberation against Napoleon after which he resigned and settled on the family estate outside Breslau. He became the curator of the observatory in Breslau in 1831 and was appointed an honorary professor at the university there in 1836.

Boguslawski discovered a comet in 1835 and calculated its course. For this he was awarded the first gold comet medal and the comet was named after him. He describes this discovery in the letter shown above. He also made valuable observations and calculations of Biela’s, Encke’s and Halley’s comets, published articles in astronomy journals and participated in the publication of the journal Uranus during the years 1842-51.

  • Ouranos, synchronistisch geordnete Ephemeride aller Himmelserscheinungen (Breslau: Grass, Barth & Co. Verl., 1832-)
  • Uranus, oder tägliche für Jedermann fatliche Übersicht aller Himmelserscheinungen (Glogau: Flemming, 1845-)

Text and transcription: Hanna Östholm
Image: Uppsala University Library (Alvin)

This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

Brev från Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski

Föremål 284 av 400:
Brev från Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski, tysk astronom och observatoriedirektör, 22 april 1835
English version of this blogpost

Det avbildade brevet är skrivet till ett icke namngivet Geheimer Ober-Regierungs-Rath. Boguslawski berättar att han föregående natt, natten mellan 20:e och 21:a april 1835, upptäckt en komet i stjärnbilden Bägaren på södra stjärnhimlen. Kometen rör sig i riktning mot stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet på norra stjärnhimlen. Boguslawski tycker att det ser ut som om kometen kommer att vända tillbaka i riktning mot solen, och inom de närmaste månaderna hamna i ett mer gynnsamt läge för observationer. Han skriver brevet för att tacka den anonyme adressaten som möjliggjort denna upptäckt, kanske genom att bidraga finansiellt så att observatoriet kunnat skaffa det teleskop Boguslawski använt.

Astronomi hör till de ursprungliga naturvetenskaperna i Europa. Ämnet räknas nämligen till de sju fria konsterna, vid sidan av å ena sidan aritmetik, geometri och musik, å andra sidan retorik, dialektik och grammatik. Himlakropparna – stjärnor och planeter – antogs avspegla eller rentav ha inflytande på det jordiska livet. De plötsligt uppdykande kometerna, eller ”hårstjärnorna” som det grekiska ordet betyder, väckte naturligen ett särskilt intresse. I folktron sågs kometer som illavarslande förebud eller järtecken som siade om krig, sjukdom eller missväxt. Aristoteles menade att de var atmosfäriska dunster, och detta rön behöll en stark ställning inom vetenskapen under hela medeltiden.
På 1400-talet började man försöka mäta kometers avstånd till jorden. Den danske astronomen Tycho Brahes (1546-1601) observationer av 1577 års stora komet visade dock att kometer var himlakroppar, och att kometbanan måste gå utanför månbanan – dvs. dess avstånd till jorden måste vara större än avståndet mellan månen och jorden.
Under 1600- och 1700-talen ägnades forskarmöda åt att söka och förfina metoderna att beräkna kometbanor. Att kometer var periodiskt återkommande upptäcktes av den engelske astronomen Edmund Halley (1656-1742) år 1705. Den komet som han förutsagt skulle återvända 1758 gjorde det mycket riktigt, och fick därefter bära hans namn.
Under 1800-talet började man även studera kometens uppbyggnad, tätheten i den materia som bildar komethuvudet, och de olika typerna av svansbildning. Man fann att svansens spektrum avviker från huvudets, som delvis överensstämmer med solens eftersom det härrör från reflekterat solljus. Den italienske astronomen Giovannis Schiaparellis (1835-1910) upptäckte 1866 ett samband mellan meteorskurar och kometer. I samband härmed fann man att det fanns stora mängder mikroskopiska korn i kometerna, och man kunde också konstatera närvaron av diverse gaser.
I början av 1900-talet kunde man fastslå att alla kometer verkade höra till solsystemet. Detta ledde bland annat till teorin om en kometreservoar, som formulerades 1950 och kallades Oorts kometmoln (efter den holländske astronomen Jan Hendrik Oort, 1900-1992), och till den amerikanske astronomen Fred Whipples (1906-2004) modell av kometkärnan som en ”smutsig snöboll”, uppbyggd av is och stoft. Idag menar man att kometerna kommer från solsystemets yttre, kallare delar, och att de består av resterna av de första himlakropparna i planetsystemet så att det alltså är vårt solsystems ursprungsmaterial som bevaras i kometerna. Det är i så fall tänkbart att de kan ha tillfört jorden de ämnen som bygger upp hav och atmosfär.

Boguslawskis bidrag till kometforskningen kan placeras in i en 1700-talstradition, trots att hans upptäckt alltså gjordes 1835. I det avbildade brevet handlar det ännu om att observera kometerna, beräkna deras bana och periodicitet. För att kunna undersöka vad kometer bestod av behövdes fotografisk utrustning som Boguslawski inte hade tillgång till.

Signum: Waller Ms de-00418
Digital kopia av brevet: Letter 1835-04-22, Wroclaw

brevet i sin helhet

Transkription

Hochwohlgeborener Herr,
Hochzuverehrender Herr Geheimer Ober-Regierungs-Rath,

Wenn ich heute es mir zur Pflicht mache, Eur. Hochwohlgeboren unterthänigst zu berichten, daß ich das Glück gehabt habe, in der Nacht vom 20. zum 21. April einen neuen telescopischen Kometen im Sternbilde des Becher zu entdecken, und darüber in dieser Nacht durch fortgesetzte Beobachtungen völlige Gewißheit zu erlangen, so geschieht dies nicht ohne das tiefe Gefühl der Dankbarkeit, daß ich durch Eur. Hochwohlgeboren die Mittel dazu in die Hand bekommen habe.
Der Komet geht auf den Regulus zu, und wie es scheint rückläufig zur Sonne. Dann würde ihm die Erde nach einem Paar Monaten wieder noch vortheilhafter begegnen.

Mit hochachtungsvollen dankbaren

Eur. Hochwohlgeboren
unterthänigster Diener
v. Boguslawski

Breslau
d. 22. April 1835

Palm Heinrich Ludwig von Boguslawski

Palm Heinrich Ludwik von Boguslawski eller Palon Heinrich Ludwig Pruß von Boguslawsky, (1789-1851) var polsk/tysk astronomiprofessor och observatoriedirektör i Breslau. Han kom i kontakt med astronomen Johann Elert Bode (1747-1826), som var observatoriedirektör i Berlin och hade givit ut den första större stjärnatlasen. De båda träffades vid den allmänna krigsskolan i Berlin 1811-1812, när Boguslawski gjorde sin militärtjänst. Boguslawski deltog som artilleriofficer i preussiska armén i befrielsekrigen mot Napoleon. Därefter tog han avsked och bosatte sig på släktens gods utanför Breslau. År 1831 blev han konservator vid observatoriet i Breslau, och utnämndes 1836 till extra ordinarie professor vid universitetet där.
Boguslawski upptäckte en komet 1835 och beräknade också dess bana. För detta mottog han den första kometmedaljen i guld, och kometen uppkallades efter honom. Denna upptäckt beskriver han i det avbildade brevet. Han gjorde också värdefulla observationer och beräkningar av Bielas, Enckes och Halleys kometer, publicerade bidrag i astronomitidskrifter och deltog 1842-51 i utgivningen av tidskriften Uranus.

  • Ouranos, synchronistisch geordnete Ephemeride aller Himmelserscheinungen(Breslau: Grass, Barth & Co. Verl., 1832-)
  • Uranus, oder tägliche für Jedermann fatliche Übersicht aller Himmelserscheinungen (Glogau: Flemming, 1845-)

Text och transkription: Hanna Östholm
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014.

Brev från Ole Christensen Rømer, dansk astronom och fysiker, 18 september 1679

Föremål 278 av 400:
Letter from Ole Christensen Römer (1644-1710), Danish astronomer and physicist, 18th September 1679
(Detta inlägg finns endast i engelsk version)

The document is written in French and states that after supper Rømer will proceed to observatory to watch the two eclipses of the moons of Jupiter. The addressee is invited to join him in his observations. The document is dated September 18th [1679].

Signum/Shelfmark:  Waller Ms dk-01907
The letter in digital form: Letter 1679-09-18, Paris

brevet

Transcription

Lundy 18 Sept.

Monsieur

Il y a demain au soir entre 9 et 10 heures des merveilles a voir dans le ciel de jupiter,
scavoir deux eclipses des satellites.
Je dois soupper chez president Bignon, d’ou je sortiray infalliblement a 9 heures precis,
et un peu avant si cela se pourra[.] Sur le neuf heure un qvarre vous trouverez toute
preste a l’observatoire, si vous vous voulez donner la peine d’y venir.

Je suis le Vostre entierement

Römer

Ole Christensen Rømer

Ole Christensen Rømer (1644-1710) studied under Rasmus Bartholin at the University of Copenhagen from 1662 to 1671. Between 1672 and 1681 he worked at the Paris Observatory, where he made the observations that led him to conclude that the speed of light was not infinite. Having returned to Copenhagen in 1681 Rømer took up the post of professor at the university, to which he had been appointed in 1676. In Copenhagen Rømer built observatories and made instruments (e.g. the meridian circle), standardised measures and weights, and saw to it that the calendar reform was introduced in 1700. G. D. Fahrenheit’s thermometer was inspired by one made by Rømer. He became chief constable and mayor of Copenhagen (1705).

Among his acqaintances and correspondents in the scientific and scholarly community were Christiaan Huygens, G. W. Leibnitz, John Locke, John Flamsteed and Edmund Halley. The rivalry between J-D Cassini and Rømer is well documented. Rømer twice, in 1681 and 1699, married into the influential Bartholin family.

The addressee

Nicolas Toinard (Thoynard) (1629-1706) was a French antiquary proficient in ancient languages and a numismatist. He published a Greek concordance to the gospels and dissertations on Lactantius and Roman medals. As seen from Waller Ms dk-01906 he seems to have had some knowledge of cannons and guns. He was a friend of John Locke, whom he met in Paris in 1677. It was through Toinard that Rømer made Locke’s acquaintance.

Other Rømer documents in the Waller Collection

One of the other two documents  in the Waller collection written by Rømer, Waller Ms dk-01906, mentions a hitherto unknown brother of the author. The other one is dated 1680, Waller Ms dk-01905.

Text and transcription: Bo Jaensson
Image: Uppsala University Library/Uppsala universitetsbibliotek (Alvin)

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014 / This post has previously been published on the Uppsala University Library’s website 2014.

Kejsarens astronomi

Föremål 109 av 400:
Furstligt astronomiskt verk med volveller från 1540

Den tyske astronomen och matematikern Petrus Apianus (1495-1552) gav 1540 ut sin Astronomicum Caesareum på sitt eget tryckeri i Ingolstadt. Han hade redan innan dess varit den förste att använda snurrbara skivor i sina böcker, volveller, vilka fungerade som pedagogiska interaktiva verktyg för läsaren. Volvellerna består av skivor i papper, fastsatta med en tunn tråd sin mittpunkt, som sitter på 21 av sidorna i boken, ofta i flera lager.  I boken beskriver Apianus hur man använder dessa volveller för att beräkna förmörkelser och astronomiska händelser av olika slag. Han anger också hur man utifrån sin födelsetid och månens fas kan beräkna tiden för den egna konceptionen, något vi väl idag kan ifrågasätta exaktheten i.

detalj från volvell med stjärnhimmeln

Förutom fantastiska illustrationer i form av handkolorerade träsnitt på dessa volveller finns även andra illustrationer, såväl vetenskapliga avbildningar av instrument och andra uträkningar som dekorativa detaljer i form av initialer, ramar och rent dekorativa inslag. Det hela är ett riktigt praktverk, och köptes nog endast av de mest förmögna. Tycho Brahe (1546-1601) lär på sin tid ha köpt sitt exemplar för 20 floriner, vilket idag skulle motsvara en bra bit över 25000 kronor.

en grafisk framställning av hur himlakroppar rör sig på himlen

Uppskattningsvis 120 exemplar finns bevarade än idag, vilket troligen är huvuddelen av hela upplagan. Redan under 1500-talet sågs detta som en fantastisk bok, och de som genom tiderna ägt den har bevarat den väl.

titelbladet till astronomicum caesareum

Text och bild: Helena Backman

 

Horoskop för Martin Luther

Föremål 65 av 400:
Födelsehoroskop för Martin Luther

I år 2017 firas reformationsjubileum med anledning av att Martin Luther spikade upp sina teser på Slottskyrkans dörr i Wittenberg för 500 år sedan. På Universitetsbiblioteket har vi någonting annorlunda med koppling till Martin Luther, nämligen hans födelsehoroskop. Detta, och ett femtiotal andra, födelsehoroskop i handskrift finns inbundet i slutet av en i övrigt mycket sällsynt astronomisk bok från 1549 i översättning från arabiska: Abū ’Alī al-Hajjāt De judiciis nativatum liber unus, antehac non editus.

titelbladet till verket

Volymen ingår i Wallersamlingen med signum: Waller 11992

Uppslag med Luthers horoskop

Martin Luthers födelsehoroskop

Fler uppslag ur volymen visar horoskop för andra kända personer från Martin Luthers tid.

uppslag med fler handskrivna horoskop

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman