400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Bibeln

Hebreisk bibel med vackert brokadpapper

detalj från brokadpappret, en röd blomma mot grön bakgrund, med kantlinjer och pounkter i bakgrunden i guld
29 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 371 av 400:
Hebreisk bibel från 1574 med vackert papper i bindningen

Naturligtvis har vi enorma samlingar av äldre biblar i olika format och på olika språk, eftersom universitetet har sina rötter i kyrkan långt tillbaka i tiden. Vissa biblar sticker dock ut bland dessa genom sitt utseende

Här finns en hebreisk bibel med titel Hamishah Humshei Torah, tryckt i Antwerpen av Plantin år 1574, som drar blickarna till sig. Tillsammans med Gamla testamentet på hebreiska finns i volymen en syrisk version av Nya testamentet, tryckt med hebreiska tecken. Denna syriska version finns även med i den polyglottbibel, det vill säga bibel med parallelltext på flera olika språk, som Plantin också lät trycka.

På insidan av pärmarna lyser brokadpappret med sitt guldtryck

På pärmens insida är volymen fodrad med vackert lysande brokadpaper i grönt, rött, svart och lysande guld. Bokbandet stängs med en flik över främre snittet och försluts med ett spänne.

Titelsidan till Hamishah Humshei Torah.

Bibeln har signum: Biblar hebr.

Text och bild: Helena Backman

Anteckningar och provenienser i Leufstabiblioteket

detalj av de anteckningar som charles de geer gjort i sin bibel, en notering om hans bröllop samt födelsen av hans äldsta barn
16 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 225 av 400:
Charles De Geers familjebibel med inskrivna familjeuppgifter

Just nu pågår ett projekt där de tryckta böckerna i Leufstabiblioteket katalogiseras och beskrivs i sin helhet. Inom detta projekt dokumenteras även spår av bruk och tidigare ägare i volymerna, och i dessa fall digitaliseras delar av böckerna där sådana uppgifter förekommer.

Biblioteket har tillhört herrgården på Lövstabruk, och började byggas upp av bruksägaren  Charles De Geer (1720-1778) och fortsatte utökas av hans son. I biblioteket finns en stor Karl XII-bibel där Charles De Geer nedtecknat familjeuppgifter, där bröllopet med Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) inleder, följt av födslar inom familjen. Uppgifter om faddrar vid barnens dop visar hur släkt och vänner till familjen deltagit i varandras närmaste kretsar.

bild av främre pärmen av bibeln, i bruntskinn med en mängd guldtryckta växtrankor och spetsmönster i kanterna på boken

Även bokbandet till denna bibel har blivit dokumenterat med digitala bilder, eftersom det är ett riktigt praktexemplar, utfört av bokbindaren i Stockholm Johann Friedrich Klemm. Se alla dess detaljer i digital form: Bokband till Biblia, thet är all then heliga skrift på swensko…

Än så länge är endast ett litet antal provenienser ur Leufstabiblioteket dokumenterade i bild i digital form, men fler kommer det att bli allteftersom projektet avlöper. De proveniensbelägg som finns i digital form idag hittar du i Alvin, tillsammans med information om de böcker som de ingår i.

Bibeln har signum: Leufstasaml. F 74

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Blommande snitt på bok från 1495

främre boksnittet med tre blommor, en passionsblommma och två tulpanliknande
2 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 212 av 400:
Målade blommor på boksnitt på bok från 1495

På ett bokband från tiden kring sekelskiftet 1500 hittar vi målade blommor på snitten. På det främre snittet ser vi tre vackra blommor, en passionsblomma i mitten flankerad av tulpan- eller liljeliknande blommor.

en violliknande blomma på övre snittet

På det övre snittet ser vi en blomma som nog ska vara en viol.

en ros eller annan blomma på undre snittet

På det undre snittet ser vi en röd blomma med gult i mitten, som kanske ska föreställa en ros.

Verket är Biblia integra: summata: distincta: accuratius reemēdata: vtriusq; testamenti cōcordantijs illustrata av Gabriele Bruno (ca. 1430-1508) och är tryckt av Froben i Basel 1495. I boken finns spår efter tidigare ägare, provenienser från första delen av 1600-talet: Boken har ägts av en Jonas Thomae Molinus, som skänkt den vidare till sin vän Johannes Erici Bergius, en man som i sin tur skänkte denna vidare till Laurentius Jonae. Dessa proveniensuppgifter kan du se på nära håll i digital form: Provenienser i Biblia integra

uppslag i boken med tryckt text på högra sidan och handskrivna noteringar på den vänstra

Denna bibel har 1824 skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Carl August Holmberg.
Signum: Ink. 31:284 8:o

Text och bild: Helena Backman

Etiopisk handskrift från 1400-talet

detalj från första sidan i handskriften, ett flätmönster i rött och svart
7 maj, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 196 av 400:
Johannes uppenbarelse med mera på fornetiopiska i handskrift från 1400-talet

En mycket vacker handskrift på fornetiopiska, ge’ez, finns sedan början av 1700-talet på Uppsala universitetsbibliotek. Handskriften förvärvades till universitet av studenten från Uppsala, sedermera ärkebiskopen, Henric Benzelius (1689-1758) på plats i Kairo. Henric Benzelius var då i slutet av en flera år lång studieresa, under vilken han bland annat tillfångatogs vid kalabaliken i Bender, tjänstgjorde som legationspredikant i Konstantinopel och besökte Arabien, förutom besökte en rad europeiska länder.

första sidan i volymen, sidan med text i rött och svart

Handskriften är präntad på pergament på 1400-talet och troligen senare bunden i ett europeiskt skinnband. Hela handskriften finns i högupplöst digital kopia: Revelation of St. John; Maṣḥafa ḥasāb; Passion prayer

detalj från sista sidan ab första avsnittet i boken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Erasmus av Rotterdams Nya testamentet

detalj av titelbladet till erasmus översättning av nya testamentet
1 december, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 45 av 400
Erasmus av Rotterdams översättning av Nya Testamentet till latin

Erasmus av Rotterdam (ca 1469-1536) var en av dem som genom sina tankar banade väg för reformationen i Europa. År 1516 gjorde han en egen översättning av det Nya testamentet till latin. Här i universitetsbibliotekets samlingar finns denna översättning i en utgåva av den tyske boktryckaren Johann Froben i Basel, tryckt 1519. Texterna är tryckta parallellt på grekiska och latin. Vissa stycken i vårt exemplar är fyllda med understrykningar och marginalanteckningar av läsare.

uppslag med många marginalanteckningar och understrykningar

Att Erasmus försökte få den kristna kyrkan och antikens bildning att komma närmare varandra ligger kanske bakom det val av träsnitt som Froben gjort till detta tryck. Till och med själva titelbladet omges av illustrationer ur antikens mytologi.

detalj från titelsidan med Apollo och Daphne

Mer om detta Erasmus Nya testamente kan du läsa i den nu i dagarna Augustprisbelönade boken Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution av Nina Burton, utgiven på Albert Bonniers Förlag 2016.

detalj från slutet av boken, där författare och årtal framgår

Text och bild: Helena Backman