400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: bokbinderi

Inplastningsmaskin i bokbinderiet

Föremål 385 av 400:
Baby-Pack-maskin från Italdibipack

I bokbinderiet finns som ni sett tidigare i bloggen en hel del maskiner från olika tider, alla fortfarande i bruk.

en maskin som ser ut som en utomhusgrill i blått med genomskinligt lock att fälla ned över ett vitt galler, till höger en stor rulle plast

Så även denna inplastningsmaskin, som genom sitt galler under huven gjuter in det föremål en vill plasta in.

Hur det går till kan du exempelvis se i detta filmklipp, där en snarlik maskin från samma leverantör demonstreras. Det finns naturligtvis även andra märken och fabrikat som säkert fungerar precis lika bra eller ännu bättre.

Text och bild: Helena Backman

Snittfärg från 1941 i bokbinderiet

Föremål 345 av 400: Röd snittfärg i bokbinderiet från 1941

Ibland hittar våra medarbetare saker i gömmorna som förmodligen helt enkelt glömts bort genom åren. Något som på avstånd ser ut som en blodig flaska visar sig innehålla röd snittfärg, det vill säga färg att måla boksnitt med. Etiketten är prydligt daterad ”21 juni 1941”. Vi kan anta att färgen var i ett betydligt mer flytande skick detta datum.

tre gamla glasflaskor på ett bord, samtliga innehållande rester av snittfärg

Flaskan med röd snittfärg är inhandlad hos firman Edvard Schneidler AB i Stockholm. Detta företag räknar sina rötter i det bokbinderi som den tyske bokbindaren Jost Schneidler startade i Stockholm 1673. Schneidler Grafiska arbetar idag fortfarande inom den grafiska branschen.

Text och bild: Helena Backman

Skärmaskin av det större formatet

Föremål 338 av 400:
Västtysk skärmaskin i bokbinderiet

I bokbinderiet står en skärmaskin av det större formatet och väntar på att få en ny säkring och bli satt i arbete igen.

Skärmaskinens framsida med manöverpanel

Skärmaskinen är av fabrikatet Wohlenberg Werkzeugmaschinen, en firma som fortfarande tillverkar verkstadsmaskiner i Hannover. Firman grundades 1872 av fabrikanten Hermann Wohlenberg (1845-1906). Han hade lärt sig detta med att bygga maskiner av sin far som var låssmed, men även byggde enklare svarvar. Efter att ha studerat maskintillverkning i England, startade han 1872 sin svarvbyggarfirma i Hannover.

Skärmaskinens baksida

Vi får hoppas att denna trotjänare kommer fungera många år framöver och göra god tjänst i bokbinderiet.

Text och bild: Helena Backman

Skåp för bokpapper

Föremål 306 av 400:
Skåp för bokpapper med olika mönster och marmoreringar

Just nu pågår en rejäl ommöblering i bokbindarnas verkstad. Deras lokaler har renoverats, och under tiden har verkstaden varit inhyst i en alldeles för trång lokal på Carolina rediviva, och stora verktyg, möbler och maskiner har under denna tid varit magasinerade i annan del av Uppsala. Nu står lokalerna klara, och allt som varit magasinerat har nu återvänt. Ommöblering och uppackning kommer ta flera veckor.

sex byråer, travade på varandra och delvis inplastade

Bland de magasinerade möblerna fanns en rad skåp från 1900-talet i ljust trä, utformade för att lagra bokbindarnas bokpapper. Nu ska de återställas. Tack vare etiketter kan du se vilket papper som ligger i vilken låda.

Tills vidare får våra bokbindare fortsätta ställa allt i ordning, och mellan varven försöka hinna med det allra nödvändigaste lagningarna mellan lådor och gallervagnar.

en man jobbar vid ett skrivbord, omgiven av flyttkartonger, tunga metallmaskiner och en gallervagn i förgrunden

Text och bild: Helena Backman

en gammal pappkapsel med etikett med text Stanshuvud för runda hål, 2 stycken

En bokpress i gjutjärn

Föremål 40 av 400
Bokpress i gjutjärn

Nere hos bokbindarna finns flera bokpressar – en av dessa är en stabil press i gjutjärn med några år på nacken, levererad av firman AB Vilhelm Johnsen i Stockholm.

detalj av nedre delen av pressen, där man pressar själva böckerna

I pressen lägger man inlagan i böcker, så att den får en fast form inför inbindningen, och när boken är inbunden pressas även själva bokbandet, så att pärmarna håller sig släta. Naturligtvis använder man pressbrädor mellan själva järnpressen och boken, så att den inte skadas av  behandlingen. Denna bokpress kommer till användning bland annat då böcker lagas och får nya bokband här på universitetsbiblioteket. Ett stabilt bord håller för pressens tyngd.

en bokpress nere i konserveringsverkstaden

Firman AB Vilhelm Johnsen i Stockholm sålde även andra inventarier till boktryckerier och bokbinderier, vilket kan ses i reklam i branschtidningar och andra publikationer från första hälften av 1900-talet, såsom här en annons i Stockholms boktryckareklubb 1907-1932. Minnesskrift vid 25-årsjubileet, tryckt 1932.

reklamannons för sätteriprodukter

Text och bild: Helena Backman

Mumieinlindad bok

Föremål 36 av 400

Inlindad bok under konservering

Man kan tro att även böcker klär ut sig till Halloween. Nere i konserveringsverkstaden sågs tidigare i år en bok som såg ut att försöka passera som mumie, inlindad i sina vita lindor. Men det visade sig vara en bok som tappat sin rygg av slitaget av flitig användning, och nu behövde vård och omsorg för att bli som ny igen. Fler böcker var under konservering på samma sätt, där man tydligare ser hur bokbindarna bygger nya ryggar där de gamla lossnat.  Det som finns kvar av den ursprungliga ryggen limmas fast igen ovanpå den nya, så att boken behåller sig gamla utseende även efter denna bevarandeinsats.

en bok under pågående lagning, där en ny rygg håller på att torka

Arbete pågår ständigt hos bokbindarna och konservatorerna på universitetsbiblioteket, då material ur samlingarna behöver lagas eller få hjälp för att bevaras för framtiden. Själva hantverket syns sällan utåt, men resultaten ser vi dagligen i samlingarna.

verktyg på ett bord hos en bokbindare

Text och bild: Helena Backman

Pärm till hyllningsadress från ett 300-årsjubileum

Föremål 23 av 400
Pärm till hyllningsadress från 1893

År 1893 firade Uppsala universitet 300-årsminnet av Uppsala möte 1593. Vid detta Uppsala möte återupprättades nämligen universitetet efter det att verksamheten legat nere sedan år 1515.

Detta 300-årsjubileum gav anledning till ett högtidligt firande, och ett fotografi från Universitetsparken visar något av detta, med studenter i procession mot Universitetshuset. Originaldokumentet från Uppsala möte 1593 bars fram utomhus på en kudde i samband med firandet – något som vi inte skulle göra idag av bevarandeskäl.

fotografi med studenter i procession runt gijgersstatyn i universitetsparken

Fotograf: Anders Larsson

Vid sådana här firanden var – och är ibland fortfarande – brukligt att överlämna hyllningsadresser institutioner emellan. Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland, idag Helsingfors universitet, överlämnade en tryckt hyllningsadress i en mycket vacker pärm, utförd av Weilin & Göös bokbinderi i Helsingfors.

Den blå pärmen i skinn har tryck i flera färger. Pärmens insidor är kläda med vitt siden och har vackra stämplar i guld och silver längst kanterna.

detalj av pärmens insida med vitt siden och tryck i guld och silver

Själva adressen, tryckt på papper, ger inte samma imponerade intryck, vilket gör att det i första hand är pärmen som drar till sig blickarna. Ett ljusblått silkessnöre som håller adressen på plats i sin pärm avslutas i ett par vackra tofsar, vilka hänger ut från den pappkassett som skyddar pärmen med dess innehåll vid förvaring.

två mångfärgade tofsar vilar på träunderlag

Firma Weilin & Göös, som utfört detta arbete, växte från att ha startat med förlagsverksamhet 1872 till att bli Finlands största tryckeri och bokbinderi. Idag är firman  uppköpt och är en del av det finska förlaget Sanoma.

Kanske Universitetsbibliotekets kommande 400-årsjubileum kan ge oss anledning att få ta emot nya hyllningsadresser att införliva i våra samlingar?

Text och bild: Helena Backman
Fotografiet från 1893 hämtad från: Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Föremål 15 av 400

Stämpel till drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris

Bokbindare Roger Johansson visar här fram en monogramstämpel ur Carl Fr. Bernströms samling. Med denna stämpel har bokbindare på 1700-talet pressat in drottning Sofia Magdalenas pärmexlibris på böcker som bundits in för hennes räkning.

Idag finns ett stor antal stämplar tillhörande Bernströms samling, totalt omkring 4000 stycken, i ett magasin på Uppsala universitetsbibliotek. Dessa har relativt nyligen kommit till biblioteket som en donation från Bokbindarmästareföreningen. Roger Johansson visar fram fler exempel ur samlingen.

bokbindare Roger Johansson står vid ett bord där han jut lägger fram ett urval stämplar

Här finns många stämplar som hört till medlemmar vid det svenska hovet under 1700- och 1800-talen, exempelvis här nedan drottningens stämpel jämte monogramstämplar för hennes make, Gustaf III, och son, sedermera kung Gustaf IV Adolf. Varje person har även stämplar i olika varianter och storlekar. Här finns även lösa hertig- och kungakronor.

stämplar för Gustaf den tredje, drottning Sofia Magdalena och Gustaf den fjärde Adolf

Förutom monogramstämplar finns stora mängder dekorstämplar för utsmyckning av bokband.

snirkliga metallstämplar ligger på rad

Vissa av stämplarna är hårt slitna av flitigt bruk, och bokbindaren behöver därför kunna tillverka nya, vilket sker med hjälp av matriser. I samlingen finns även matriser för andra ändamål, som de här nedan liggande i sin originalask.

metallmatriser liggande i fack i en träask

Denna bokbindarhistoriskt mycket intressanta samling ligger för närvarande nedpackad i lådor, men kommer förhoppningsvis att kunna packas upp och ordnas inom en nära framtid. Tills dess ligger stämplarna dock tryggt i sina kartonger under överinseende av  universitetsbibliotekets bokbindare, för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning i framtiden.

Avbildade pärmexlibris och dess många varianter finns även att se i: Sjögren, Arthur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Stockholm, 1915.

Text och bild: Helena Backman