400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: broderade bokband

Toilette- och theater-almanach för år 1845

Föremål 349 av 400:
Almanacka i fickformat med textilt omslag

Bland Uppsala universitetsbiblioteks svit med almanackor med titeln Toilette- och theater-almanach, har årgången för 1845 blivit klädd i tyg med vackert broderi. Tyvärr finns en liten fuktskada på främre pärmen, kanske redan tillkommen under året 1845, men baksidan har klarat sig bättre, om än även den lite fläckig och nött.

baksidan av bokbandet med broderade blommor i guldbroderad ram, i bakgrunden fler almanackor med pappärmar

Förutom att innehålla en helt vanlig almanacka, finns här korta artiklar om vid tiden kända skådespelare, en del skvaller inom branschen, en lista över anställda vid Kungl. Teatern samt några helt korta dramatiska stycken. För den som höll sig à jour med det svenska teaterlivet var nog detta spännande läsning.

Denna lilla kalender är tryckt i Stockholm 1844.
Hylluppställning: Sv. Teaterväsen

Text och bild: Helena Backman

Broderat bokband från 1600-talet

Föremål 1 av 400
Broderat bokband från 1600-talet

År 1620 kan ses som ett startår för Uppsala universitetsbibliotek. År 1620 trycktes också denna lilla svenska bönbok som fått ett vackert broderat bokband. Pärmarna är klädda med mörkgrönt sammetstyg, tidstypiskt broderat med silver- och silkestråd med olika sorters sömmar, varav flera i relief. Bottentyget är smyckat med fastsydda paljetter och kantiljer, små tunna metallspiraler på modet under 1600-talet. Snittet är guldciselerat med mönster av blommor och rankor. Pärmen har kvar spår av röda sidenknytband som skapat en kontrast mot det gröna bottentyget. Sammetstyg och denna typ av broderi återkommer även i dräktmodet för de förmögna i samhället under samma tid.

närbild på broderade detaljer på bakre pärmen

Broderade bokband smyckade under 1600-talet ofta psalmböcker, biblar och andra religiösa skrifter som man hade anledning att visa upp – eller visa upp sig med. Under stormaktstiden i Sverige kan man därför se denna typ av bokband på kvinnoporträtt. Förutom att ett broderat bokband genom sin utformning satte boken i fokus för att understryka personens fromhet, kan vi därför med våra nutida ögon se ett broderat bokband som en moderiktig accessoar.

Vem som utfört detta vackra broderi är okänt, men det gjordes med säkerhet före juni 1630 så bokbandet skänkes som gåva. Margareta Kyle fick denna bok av sin då nyblivne make Åke Ulfsparre, På insidan av den främre pärmen har han med egen hand skrivit: ”Min Hiertans Aldra Käresta hustru Wälborne Fru Margreta Küle hafver iagh gefwett denna boock, j Elsnabben den 9 Junij Anno 1630. Åcke Vlfsparre”. I Älvsnabben låg då den svenska flottan beredd att segla mot Tyskland, för att under Gustaf II Adolfs ledning dra ut i det som kom att bli det trettioåriga kriget.

foto på inskirften på främre pärmens insida samt titelbladet

Bönboken med detta bokband har titeln Böner och taksäjelser til Gudh, för alla christenheetennes nödhtörfter, vthi all stånd, och för hwariom och enom serdeles, författad av den tyske lutherske teologen Johann Habermann (1516-1590) och tryckt av Olofsson Helsing i Stockholm.
Katalogsignum: Westin Rar. 113

Bokbandet finns utförligt beskrivet i: Rudbeck, Gustaf, Broderade bokband från äldre tid i svenska samlingar, Stockholm: Föreningen för bokhantverk, 1925, s. 28-29.

bokbandets rygg i närbild

Text och bild: Helena Backman