400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: gouache

Stambok från 1600-talet

Föremål 144 av 400:
Stambok med vapensköldar och målningar

På Uppsala universitetsbibliotek har sedan länge pågått ett projekt med stamböcker, vilket nu närmar sig sitt slut under början av 2018. Dessa stamböcker, en typ av vänskapsböcker som studenter från 1500- talet fram till 1900-talets början ofta hade med sig på sina studieresor , finns nu till största delen inlagda i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

en målad vapensköld

I Emmeran Syroths stambok, förd under tio år mellan 1626 och 1636, hittar vi en rad vapensköldar, målade i gouache. Emmeran Syroth (1605-1670) studerade juridik i Jena och i Strassburg. Innan dess var han assessor i Regensburg, dit han återvände och verkade som rådman och konsistorialpresident efter sina studier. Inskrifter från dessa orter finner man i hans stambok.  Förutom vapen finns även ett par andra teckningar, bland annat en vandrande man under devisen ”Spiro dum spero” (”så länge jag andas, hoppas jag”) och årtalet 1636.

Se de hittills inlagda stamböckerna i Alvin: Stamböcker på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karta över Jerusalem

Föremål 122 av 400:
Karta över Jerusalem ur handskrift från 1100-talet

I en handskrift finns en stiliserad karta målad på permanent med detaljer i guld. Dess lyster och klara färger har bevarats genom århundradena. Kartan ser ut som den typ av stiliserade världskartor som var vanliga under medeltiden, en så kallad T-karta, där världen avbildades på ett stiliserat sätt i en rundel. Den är sannolikt målad någonstans i området runt Engelska kanalen.

en karta med en rundel med raka vägar och byggnader i, vilken förestäler jerusalem, med kyrkor och kullar omkring

Handskriften innehåller en korstågskrönika från första hälften av 1100-talet, författad av abboten  i Saint Remy Robertus Monachus, med titeln Historia Hierosolymitana/[Gesta Francorum Ierusalem expugnantium].

En högupplöst version kan du se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Karta över Jerusalem med omgivningar
Handskriften har signum: C 691

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bakom Jakob Fredrik Neikters porträtt

Föremål 83 av 400:
En hårlock bakom en miniatyr med Jakob Fredrik Neikters porträtt

En hårlock från 1700-talet har bevarats in i vår tid. På baksidan av en målad miniatyr, målad i gouache på papper, infattad i guld och med skyddande glas, ligger detta minne av en för oss okänd person. Kanske är det en hårlock från professor skytteanus Jakob Fredrik Neikter (1744-1803) själv, eller tillhörig någon som han tyckte mycket om. Neikter arbetade även en tid vid Uppsala Universitetsbibliotek som universitetsbibliotekarie, och därför passar hans porträtt särskilt fint i våra samlingar.

porträtt på Neikter bakom glas i en medaljong

Miniatyren gick i arv inom släkten i generationer, till dess en efterlevande slutligen donerade denna till Universitetsbiblioteket. Denna lilla miniatyr finns idag i Universitetsbibliotekets bildsamlingar under signum: E14a:7

En högupplöst version av miniatyren – och hårlocken – finns i Alvin: Jakob Fredrik Neikter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala Universitetsbibliotek

Porslinstillverkning i Kina

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)

 

 

Johann Samuel Pillings stambok

Föremål 5 av 400
Tysk stambok från 1720-talet

En stambok, eller album amicorum, är ett slags vänskapsalbum som var speciellt vanlig bland studenter i tysktalande länder och i Nordeuropa ändå fram till in på 1900-talet. I en liten bok med blanka blad lät man de personer som man träffade under sina bildningsresor skriva någon devis eller annan hälsning, ibland i form av en teckning eller målad bild.

En av alla de ca 150 stamböcker som finns på Uppsala universitetsbibliotek har tillhört den tyske studenten Johann Samuel Pilling. Förutom rena tillskrifter i text finns i denna även hälsningar i form av åtta illustrerade blad med olika motiv.

en målad bild på en man i en sjuksäng, med en orolig fru bredvid sig, och där en läkare står vid foten av sängen med en sked medicin

En gouache med motiv av en läkare som ska ge sin sängliggande patient en sked med medicin kan väl vara särskilt passande i en stambok tillhörande en läkarstudent. Till denna bild hör en tillskrift av studenten Johann Wilhelm Schmeiser, som enligt stamboken befann sig i Altenburg i december 1724. Att det är vinter även på bilden kan vi ana på de kala grenarna som vi ser genom fönstret bakom sin röda gardin.

Stamboken kan ses i sin helhet i digital form: Johann Samuel Pillings stambok

målad bild av en kerub som målar ett mansporträtt vid ett staffli

Ur Pillings stambok

Just nu pågår ett projekt där Uppsala universitetsbiblioteks stamböcker ska katalogiseras och digitaliseras för att göras fritt tillgängliga via kulturarvsportalen Alvin. Projektet leds av FD Daniel Solling, som inte bara katalogiserar själva stamböckerna, utan går igenom alla tillskrifter i respektive stambok – ett omfattande och tidskrävande arbete som kommer att komma forskare från många olika discipliner till godo.

Som en del av detta projekt utgavs även denna Johann Samuel Pillings stambok i tryckt form som kommenterad faksimil till Valborg 2016. Denna bok har samma format som originalet, vilket ger en speciell känsla av närhet till förlagan när man håller den i handen. Nu finns denna faksimil till försäljning i Carolinashoppen, universitetsbibliotekets egen butik i foajén på Carolina Rediviva.

Mer att läsa: UNT skrev en artikel om uppstarten av projektet 2014-11-19: 1500-talets Facebook blir digitalt

Text och bild: Helena Backman