400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: hyllskylt

Kapsel med spännande innehåll

Föremål 163 av 400:
Kapsel med småtryck märkt Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter

I ett stort bibliotek med många olika delsamlingar gäller det att vara mycket noga med genomtänkta och praktiska hylluppställningar, så att varje tryck hittar fram och tillbaka till sina rätta platser i magasinen vid frambeställning och återlämning.

I den sammanhållna Westinsamlingen, en av bibliotekets största donationer, finns en kapsel med den idag något förbryllande påskriften ”Westin Biografi Berättelser om underliga pigor, diabolier, trolldom och andra märkvärdigheter”. På själva trycken är hylluppställningen formulerad som ”Westin Biogr. Kaps. [Berätt. om underl. pigor]”. Denna dragkapsel innehåller tryck som berättar om märkliga fenomen, exempelvis en poltergeist som härjade på en gård och skrämde slag på dess invånare under 1700-talet.

ett tryck om ester jönsdotter

I två av trycken berättas historien om Ester Jönsdotter, en piga som levde under tidigt 1700-tal. Efter många plågsamma fysiska åkommor, såsom intensiv huvudvärk, epileptiska anfall och andra som vi idag skulle se som neurologiska problem, blev hon slutligen sängbunden, och det sades att hon inte längre varken behövde äta eller dricka. Folk omkring henne tolkade det hon sade sig uppleva som något med gudomligt ursprung, och de ansåg henne vara något av ett språkrör mellan vår tillvaro och den överjordiska.

ett kritiskt tryck om ester jönsdotter

I kapseln ligger dock även ett betänkande av Magnus Gabriel Block i ärendet, en man som har en mer förnuftig syn på saken. Johan Upmarck var den som godkände att detta betänkande gick i tryck år 1719, och hans åsikt är citerad på titelbladets baksida: ”Det wore för publico nyttigt och egentligen tiänligit emot them, som med hwarjehanda spådomar och wantro framfara, om thetta betänckiande till trycket befordras kunde.” Han hoppas att detta skulle tryck skulle få vidskepelser på skam.

Inte alla böcker har så här fantasieggande hylluppställningar, många är istället konstruerade som koder eller har löpnummer inom en samling eller ett år under vilken boken kommit till biblioteket. Våra bokframtagare gör ett fantastiskt arbete när de rör sig bland alla olika system och koder, och de hittar i varje skrymsle och vrå i våra fullpackade magasin.

Text och bild: Helena Backman

 

Skylt för hyllan Toilettvetenskap

Föremål 18 av 400

Hyllskylt i bokmagasin

Genom åren har ord som använts för hylluppställningar i biblioteksmagasin, liksom ämnesord i kataloger, ändrats. Ibland beror detta på att begrepp har upplevts som kränkande, men ofta kan det bara vara så att betydelsen av de använda orden genomgått förändringar genom åren. Äldre hylluppställningar i våra bokmagasin visar tydligt på detta.

foto på bokryggar på hyllan

En tidigare använd hylluppställning heter Toilettvetenskap, senare moderniserat till Toalettväsen. Även om man än idag kan tala om ”att göra sin toalett”, skulle vi idag nog ha kallat denna hylla för Skönhetsvård. Här finns även böcker om parfymer, exempelvis boken Vällukternas bok av C.J.S. Thompson, i svensk översättning av Karin Jensen och Anna Lamberg Wåhlin 1928.  Anna Lamberg var år 1899 den första kvinna som anställdes vid Uppsala universitetsbibliotek, alltså 279 år efter universitetsbibliotekets grundande.

Läs mer om Anna Lamberg, Uppsala universitetsbiblioteks första kvinnliga medarbetare.

uppslag i boken Vällukternas bok som visar översättarnas namn

Text och bild: Helena Backman