400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: inkunabler

Handskriftsfragment i bokband

närbild på inledande initial O på en handskrift, i rött, blått och grönt med ett lejon i kanten
10 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 398 av 400:
Handskriftsfragment i bokband från tidigt 1500-tal

I bindningen till en volym innehållande verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare, båda tryckta i Strasbourg år 1500, finner vi några återanvända handskriftsfragment med notskrift.

Handskrivna noter med en inledande initial i grönt, blått och rött med ett lejon i kanten.

Volymen har tidigare ägts av Jesuitkollegiet i Riga, varifrån biblioteket rövades under Andra polska kriget. Gustav II Adolf donerade därefter böckerna från Riga till Uppsala universitetsbibliotek, för att utgöra en del av grunden till det av honom nygrundade Uppsala universitetsbibliotek.

Nothandskrift i rött och svart inklistrad längst bak i volymen

Här kan du se bokbandet och dess innehåll i digitala kopior: Samlingsband med verk av Petrus Comestor och Eusebios av Caesare

Volymen har signum: Ink. 35b:101 Fol. min.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Gammalt tryck i yngre dräkt

sista sidan i trycket samt eftersätsbladet där man ser något som ser ut som en handskriven prislista
27 februari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 383 av 400:
Tryck från tidigt 1500-tal med inbindning och inkapsling från senare tidevarv

I våra samlingar av inkunabler, det vill säga tryck från tiden före 1501, finner vi här på universitetsbiblioteket ett exemplar av De complexu partium orationis av italienaren Niccolò Angeli, tryckt i Florens i 1500-talets början. Eftersom året är okänt står boken uppställd här, eftersom den möjligen kan vara tryckt 1500, och i så fall räknas till inkunablerna.

Titelsidan och försättsbladet i volymen, på titelsidan inskrift av en tidigare ägare
På titelsidan ser vi spår av en tidigare ägare, i form av texten
” Insigne Hieronymi Nicolai de Barya”

Niccolò Angeli, eller Nicolaus Angelius, levde mellan 1448 och 1529, och boken trycktes alltså under hans livstid. Men om vi ser vad som inramar detta tryck, kan vi se spår från fler tidevarv. Själva pärmarna består av återanvänt pergament med snudd på helt utplånad text.

försättsbladet i boken är full med italiensk handskrift med datumet 31 oktober 1764.

Mest i iögonfallande är försätts- och eftersättsbladen av makulatur med handskriven text på italienska. Datumet 31 oktober 1764 ger en fingervisning om att boken blivit inbunden under senare delen av 1700-talet.

Och i modern tid har hela volymen fått en nytillverkad kapsel klädd i blått klot. Många tidslager omgärdar detta tidiga tryck – vem vet vad som kommer att tillkomma under nästa 500 år?

En kornblå kapsel klädd i blått tyg med en kant av gult papper

Boken har signum: Ink. 35b.972 8:o
Text och bild: Helena Backman

”Io. Grolierii et amicorum.”

närbild på devisen på grolierbandets nedre kant
22 november, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 253 av 400:
Ett Grolierband omslutande en inkunabel från 1498.

Den franske adelsmannen Jean Grolier de Sevèries (1479-1565) var en stor boksamlare. Böckerna i hans bibliotek lät han binda in i Lyon i mycket vackra band med karaktäristisk, geometrisk dekor i guldtryck. Längst ned på böckerna stämplades också hans exlibris, lydande ”Io. Grolierii et amicorum” i guld, en fras som kan översättas med ”Tillhör Jean Grolier och hans vänner”.

ett brunt skinnband med geometrisk dekor i guldtryck

Här har vi ett exempel på det sådant Grolierband. På pärmens framsida finns titel på boken. Bandet omsluter en utgåva av Giovanni Nannis Auctores vetustissimi, tryckt av Silber i Rom år 1498. Förutom spår av slitage på pärmarnas utsidor är både bokband och tryck i ett utmärkt skick. Idag förvaras bandet i en specialgjord kapsel, så att inte pärmarna ska riskera att utsättas för mer slitage.

Groliers bibliotek skingrades 1675, och böcker från detta finns idag spridda på bibliotek runt om i världen – och här är alltså ett exemplar på Uppsala universitetsbibliotek.
Denna bok har signum: Ink. 31.150 fol. min.
Här finner du bokbandet avfotograferat i högupplöst version: Grolierband

Text och bild: Helena Backman

ryggen på grolierbandet med guldtryck på

Blommande snitt på bok från 1495

främre boksnittet med tre blommor, en passionsblommma och två tulpanliknande
2 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 212 av 400:
Målade blommor på boksnitt på bok från 1495

På ett bokband från tiden kring sekelskiftet 1500 hittar vi målade blommor på snitten. På det främre snittet ser vi tre vackra blommor, en passionsblomma i mitten flankerad av tulpan- eller liljeliknande blommor.

en violliknande blomma på övre snittet

På det övre snittet ser vi en blomma som nog ska vara en viol.

en ros eller annan blomma på undre snittet

På det undre snittet ser vi en röd blomma med gult i mitten, som kanske ska föreställa en ros.

Verket är Biblia integra: summata: distincta: accuratius reemēdata: vtriusq; testamenti cōcordantijs illustrata av Gabriele Bruno (ca. 1430-1508) och är tryckt av Froben i Basel 1495. I boken finns spår efter tidigare ägare, provenienser från första delen av 1600-talet: Boken har ägts av en Jonas Thomae Molinus, som skänkt den vidare till sin vän Johannes Erici Bergius, en man som i sin tur skänkte denna vidare till Laurentius Jonae. Dessa proveniensuppgifter kan du se på nära håll i digital form: Provenienser i Biblia integra

uppslag i boken med tryckt text på högra sidan och handskrivna noteringar på den vänstra

Denna bibel har 1824 skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Carl August Holmberg.
Signum: Ink. 31:284 8:o

Text och bild: Helena Backman

Vackert boktryck från 1400-talet

detalj från nedre delen av sidan, målade växtrankor med blommor i rött och blått
18 juni, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 208 av 400:
Inkunabel med handmålade detaljer

Att de första boktrycken på 1400-talet, inkunablerna, skulle efterlikna de tidigare handskrifterna är tydligt då vi ser en sådan här vackert illuminerad förstasida. Efter det att själva sidan tryckts av boktryckaren, kunde den lycklige ägaren till boken beställa extra utsmyckning av någon konstnärligt lagd person. Utrymmen för sådan tillagda anfanger har därför lämnats blanka i själva trycket. Inte alla ägare fann det dock nödvändigt att lägga till sådan här utsmyckning, och vi kan därför hitta böcker i samlingarna som saknar sådana tillagda utsmyckningar, där ägaren sparat på sina slantar.

helsida med tryckt text i två spalter och däromkring målade växter i grönt, rött och blått

Den här boken, Vitae sanctorum patrum, författat av helgonet Hieronymus (ca 347-420) är tryckt i Köln av boktryckaren Bartholomaeus de Unkel, omkring 1480. Under  boktryckarkonstens första i tid i Europa var efterfrågan stor på klassiska verk, så antika författare och kyrkofäder är rikt representerade bland de äldsta trycken. Naturligtvis var detta litteratur som efterfrågades av de stora lärosätena, och just denna har tidigare funnits i Jesuitkollegiets bibliotek i Braniewo i Polen fram till 1600-talets början.

Boken tillhör universitetsbibliotekets samling av inkunabler och har signum: Ink. 33:134 fol. min.
Hela boken finns i digital kopia i högupplöst format: Vitae sanctorum patrum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Inkunabeltryck med provenienser

bild av ägarbeteckningen i bläck
1 mars, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 177 av 400:
Inskrivet exlibris i samlingsband med inkunabler

På insidan av den främre pärmen tillhörande en samlingsvolym med tre tryckta vetenskapliga verk från 1400-talet, finns en iögonfallande handskriven ägaranteckning. Volymen hade tidigare tillhört Michaelisklostret i Rostock, men 1563 skriver sig Bartolomeus Smit från Rostock som ägare till boken. Förnamnet Bartolomeus är överstruket med bläck av en senare ägare. Fler ägaranteckning återfinns i volymen, här syns även namnen på Andreas Richius och Joachimus Finekken. Den senast kända ägaren till boken är Magnus Gabriel De la Gardie. Därefter har boken införlivats i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

framsidan på boken

Boken är inbunden i röda pappärmar med pressat mönster, och ryggen har vid senare tidpunkt fått ett överdrag av marmorerat papper.

foto på främre snittet med en rad små röda knoppar fastsatta

I främre snittet ser vi en rad bladmärken, som gör det snabbt att slå upp de uppmärkta sidorna i boken.

Boken har signum: Ink. 32:91
En fullständig bokbandsbeskrivning med bilder hittar du i Alvin: Bokband. Clarissimi viri Hyginii poeticon astronomicon.

Fler poster för bokband finns att se i Alvin: Bokbandsbeskrivningar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Den gudomliga komedin med kopparstick

dante och vergilius får en uppenbarelse av Beatrice
16 oktober, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 136 av 400:
Dantes La divina commedia tryckt i Florens 1481.

Under boktryckartidens allra första tid är det inte så vanligt att hitta kopparstick i tryckta böcker. Träsnitt lämpar sig bättre för illustrationer i dessa, då träsnitt kan pressas på samma gång som bokstäverna. Kopparstick kräver en helt annan press, vilket krävde merarbete. Teknikerna har dock funnits och utvecklats ungefär lika länge.

Vi hittar dock här och  var tidiga böcker med kopparstick i samlingarna. Den första florentinska utgåvan av Den gudomliga komedin av Dante Alighieri (1265-1321) är den första boken med detta verk som innehåller illustrationer, och är samtidigt även den andra bok som trycktes i Florens med illustrationer över huvud taget.

Om alla kopparstick suttit på plats, hade verket innehållit totalt nitton stycken, men de flesta exemplar av boken innehåller endast de första två eller tre. De första kopparsticken är vanligtvis tryckta direkt på bokbladet, medan övriga blivit inklistrade i efterhand. Detta beror antagligen på att framställningen av koppartrycken sackade efter själva boktryckningen, och att de senare illustrationerna därför klistrades in i den redan upptryckta och bundna upplagan.

I vårt exemplar finns endast två kopparstick, varav ett – defekt – har blivit inklistrat, och det på ett bokblad som ser ut att ha kommit från ett helt annat exemplar än de övriga bladen i denna tjocka volym.

ett smutsat kopparstick, på några män på vandring, varav en blir skrämd av en varg

Dante möter Vergilius i en mörk skog. Ett inklistrat, delvis avskuret kopparstick.

Men det andra kopparsticket har blivit pressat direkt på sitt bokblad, något illa inpassat mellan tryckta stycken av text. Kopparsticken är tillskrivna den florentinske guldsmeden och kopparstickaren Baccio Baldini (ca 1436-ca 1487) efter förlagor av konstnären Botticelli (1445-1510).

Beatrice uppenbarar sig för Dante

Dante och Vergilius får en vision av Beatrice. Kopparstick tryckt direkt på boksidan.På andra platser gapar luckor i texten tomma, i väntan på illustrationer som aldrig infogades i detta exemplar av boken. Bokens volym får oss att förstå hur speciellt det var med dessa illustrationer över huvud taget, idag hade en liknande utgiven volym troligen fått betydligt fler tryckta bilder.

ett uppslaget exemplar av boken

I våra samlingar har boken signum: Ink. 35b:5 Fol. maj.

Text och bild: Helena Backman

kolofon från boken, där tryckåret 1481 och tryckorten Florens framgår

Den första boken tryckt på svenska språket

detalj från första kapitlet i boken
2 januari, 2017 / / 3 kommentarer

Föremål 53 av 400:
Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, tryckt 1495.

Föremålet i årets första blogginlägg är något som också varit det första i sitt slag, nämligen den första tryckta boken på det svenska språket. Denna bok, med titeln Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse trycktes av Johannes Smedh i Stockholm år 1495. Redan tidigare hade böcker på latin tryckts i Sverige, likaså ett enstaka på svenska, men detta var den första boken som även vände sig till en större, icke latinkunnig publik.

bild på bokens kolofon med uppgift om tryckare

Boken innehåller en text av Jean Gerson (1363-1429), ursprungligen skriven på latin i översättning av Ericus Nicolai. Trycket består av 26 blad, men ett första träsnitt i boken saknas och är ersatt med en handritad kopia.

den handritade kopian av det saknade träsnittet

Vad vi vet finns detta tryck endast bevarat här på Uppsala universitetsbibliotek. Här kan du se och läsa hela texten: Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Aldustryck med korrigeringar

foto på ett uppslag i en bok tryckt med grekiska bokstäver i svart och rött. På högra sidan en ram i träsnitt runt texten.
18 juli, 2016 / / Inga kommentarer

Föremål 6 av 400
Ett tryck av Aldus Manutius med hans egenhändiga korrigeringar

Aldus Manutius (född 1449 eller 1450, död 1515) är en av de mest kända boktryckarna genom tiderna. Han verkade som boktryckare i Venedig från 1490-talet fram till sin död 1515, och är känd för sina vackra boktryck, tryck i det mindre oktavformatet, introduceringen av semikolon på det sätt vi använder det idag, med mera. Boktryckarmärket i form av en delfin som slingrar sig runt ett ankare har återanvänts i modern tid. Hans utgivning bestod huvudsakligen av klassiska antika verk på latin och grekiska.

Aldus hade många anställda i sitt boktryckeri, men korrigeringar i tryckta böcker av hans egen hand förekommer, vilket visar på hans närhet till verksamheten. Bokhistorikern  Geri Della Rocca de Candal, Oxford University, har uppmärksammat oss på att det med största säkerhet är Aldus själv som här fyllt i en saknad rad i denna utgivning av Psaltaren på grekiska, Psaltērion, tryckt i rött och svart mellan 1496 och 1498.

Foto av övre delen av en boksida tryckt med grekiska bokstäver. Över översta raden finns en tillagd handskriven rad på grekiska.

Med anledning av 500-årsminnet av Aldus Manutius död anordnade Uppsala universitetsbibliotek hösten 2015 ett halvdagsseminarium och en utställning i vår tidskriftsläsesal på Carolina Rediviva. FD Erik Hamberg, bibliotekarie knuten till Kulturarvsavdelningen, höll där en presentation om Aldus som person och boktryckare och fd överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek professor Ulf Göranson  talade om Aldus tryck i oktavformat. Till Göransons artikel finns även en tillagd förteckning över Aldustrycken i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.  De båda uppskattade föredragen har nu kommit i tryck i tidskriften Biblis, med illustrationer ur böcker och tryck ur våra samlingar.

Hamberg, Erik, ”Aldus Manutius – renässansmänniska och boktryckare”, Biblis 2016(73), s. 3-6.
Göranson, Ulf, ”Aldus Manutius och oktaverna, den praktiska pocketboken”, Biblis 2016(73), s. 7-17.

Psaltērion har hyllsignum: Ink. 33.238

Text och bild: Helena Backman