400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Kina

Swenska och Candoriska Samtal

sida med handskriven text med överskrift Swenska och Candoriska samtal
25 januari, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 270 av 400:
Svensk-kinesisk parlör anno 1746

I en volym tillhörande Ihreska samlingen finns de handskrivna journalerna över Linnélärjungen Christopher Tärnströms resa till Ostindien. Som tjänstgörande som skeppspräst for han med Ostindiska kompaniets skepp Calmar mot Kina i februari 1746. Hans resa tog dock abrupt slut då han avled av sjukdom utanför Vietnam redan i december samma år.

Längst bak i denna volym finns en parlör med nyttiga ord och därefter hela fraser på kinesiska, översatta från svenskan.

ett uppslag med handskriven ordlista

Kanske en och annan översättning kan vara till hjälp för en Kinaresenär än idag? Exempel på nyttiga fraser som du kan hitta i kinesisk översättning:
”Welen I köpa Buffeloxar, höns, ris, fisk, grönt, ägg, sköldpadd?”, ”Hwad wil Herrn gifwa för en Stor Buffel Oxe?” eller ”Jag will ej hafwa de Stora, jag will hafwa dem som äro små och fete, hwad kostar en liten?”

del av sida med handskrivna fraser ur handskriften

Hyllsignum: Ihre 186

Text och bild: Helena Backman

ryggen på handskriften med titel präglad i guld

Världen från Kinas horisont

små djur i nedre kanten av karta
19 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 165 av 400:
Kinesisk världskarta i två delar från 1674

I universitetsbibliotekets samling med kartor finns en världskarta i två delar över den östra respektive västra hemisfären enligt Kinas världsuppfattning. I den östra hemisfären ligger Europa, Afrika och Asien, medan större delen Australien hamnar i nedre högra hörnet.

karta över Europa och Afrika med Asien och Australien utmed högra kanten

Kartbild över den östra hemisfären

I den västra hemisfären upptar Stilla havet en stor del av ytan, med Nord- och Sydamerika utmed högra kanten på kartan, och en kant av Australien i den vänstra. I nederkanten av kartbladet avbildas några typiskt amerikanska djur såsom kalkon och bävern, samt ett par ödlor.

karta över den Asien och Amerika med Kina i motten

Kartbild över den västra hemisfären

Kartografen bakom verket är den flamländske jesuitmissionären i Kina Ferdinand Verbiest (1623-1688) och är utförda i träsnitt med en mängd texter på kinesiska. Kartorna har kommit till Uppsala universitetsbibliotek som gåva av den svenska språkforskaren och orientalisten Johan Gabriel Sparwenfeldt (1655-1727) år 1702.

detlaj från kartan med Sverige och Europas västkust

I övre delen av den östra hemisfären finner vi naturligtvis Sverige. Eftersom perspektivet är ett helt annat än det vi är vana vid, ser vi Västeuropas kust mer till vänster om Skandinavien än nedanför. Den som kan läsa kinesiska tecknen från 1600-talet kan göra sig en föreställning om vilka hav, länder, floder och landskap som är utmarkerade på kartan.

Nog har några de mest fantasieggande och mytomspunna djuren valts ut för den östra hemisfären, exempelvis noshörningen, giraffen och krokodilen – samt en enhörning med sitt horn i pannan.

små djur i nedre kanten av karta

Kartorna är tryckta i träsnitt och mäter 172 cm x 176 cm (östra hemisfären) respektive 177 cm x 158 cm (västra hemisfären).
Se kartorna i högupplöst version: Kunyu quanto

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Flora Sinensis 1656

detlaj av ett planschblad på en kinesisk leopard
21 augusti, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 120 av 400:
Kinesisk flora från 1656

Den polske vetenskapsmannen och jesuiten Michał Piotr Boym (ca 1612-1659) var den förste att skriva ett västerländskt verk över växter och annan naturalia i Kina, Flora Sinensis, tryckt i Wien 1656. Hans fokus låg på den medicinska nytta man kunde ha av dessa växter. Senare utkom även hans verk om kinesisk medicin Clavis medica ad Chinarum doctrinam de pulsibus, utgiven i Nürnberg 1686.

tiger i ett asiatiskt landskap

Kopparstickens motiv visar tydlig påverkan av samtida östasiatiska tryck. Flora Sinensis innehåller 23 handkolorerade kopparstick som avbildar växter och djur samt några andra föremål.

bild på ett bananträd med blomma och bananklase

På de botaniska planscherna finns växternas namn både på kinesiska och latin. Ett av kopparsticken visar ett bananträd i blom jämte en hel bananklase. Här kallas bananen för ”indiskt och kinesiskt fikonträd”.

En udda illustration är den av en förmodligen afrikansk flodhäst. Boym var en berest man och hade studerat flodhästen i Mozambique, och hade även skrivit ett verk om Mozambiques naturalhistoria 1644. Planschbladen som utkom i floran tycks alltså delvis vara ett hopplock av bilder som har sitt ursprung ur andra sammanhang där Boym varit inblandad.

titelbladet till Flora sinensis

Text och bild: Helena Backman

 

Kinesisk snittmålning

snitt med landskapsmotiv i typisk kinesisk stil
27 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 113 av 400:
Snittmålning med landskapsmotiv på kinesisk bok

I Wallersamlingen finns två volymer ur ett större kinesiskt verk från 1620-talet. Katalogen över Wallers bibliotek anger detta som: ”Lei Chiang [A compilation of the texts of two ancient medical works. Ed. By] Chang Chieh Pin.”  Dessa delar innehåller en andra upplaga, vol. 27-29 respektive 30-32, tryckta 1621-1627.

Båda dessa delar är tryckta på rispapper, bundna på östasiatiskt sätt och utsmyckade med snittmålningar, vilka dock kan ha tillkommit senare. Eftersom rispapper rör sig så mycket smidigare är det lättare att med ett enkelt handgrepp göra dessa snittmålningar synliga än vad det är med de som är målade på böcker tryckta på vårt västerländska papper.

Läkaren Chang Chieh Pin (aktiv runt 1624) hade en militär bakgrund och uttryckte sig ofta i militära termer i sina verk. Sjukdomar var fiender och han lånade uttryck från slagfältet för behandlingar, och kallade dem saker som ”stridsplaner” och ”strategiska formationer”. Användandet av mediciner kallade han för att sätta trupper i arbete.

två kapslar i tyg

Böckerna skyddas av vackra kapslar klädda med tyg.
De båda delarna har signum: Waller 5684

kapslarnas spännen i ben

Text och bild: Helena Backman

Kinesisk medicin i vacker handskrift

närbild från titelbladet med man med små horn som gnager på en rosa stjälk
3 april, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Porslinstillverkning i Kina

bild över hur porslin transporteras av några män som håller en korg mellan sig, hängande på en stång, och vandrar slingriga bergsstigar
30 mars, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)