400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: målningar (Sida 3 av 3)

Kinesisk snittmålning

snitt med landskapsmotiv i typisk kinesisk stil
27 juli, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 113 av 400:
Snittmålning med landskapsmotiv på kinesisk bok

I Wallersamlingen finns två volymer ur ett större kinesiskt verk från 1620-talet. Katalogen över Wallers bibliotek anger detta som: ”Lei Chiang [A compilation of the texts of two ancient medical works. Ed. By] Chang Chieh Pin.”  Dessa delar innehåller en andra upplaga, vol. 27-29 respektive 30-32, tryckta 1621-1627.

Båda dessa delar är tryckta på rispapper, bundna på östasiatiskt sätt och utsmyckade med snittmålningar, vilka dock kan ha tillkommit senare. Eftersom rispapper rör sig så mycket smidigare är det lättare att med ett enkelt handgrepp göra dessa snittmålningar synliga än vad det är med de som är målade på böcker tryckta på vårt västerländska papper.

Läkaren Chang Chieh Pin (aktiv runt 1624) hade en militär bakgrund och uttryckte sig ofta i militära termer i sina verk. Sjukdomar var fiender och han lånade uttryck från slagfältet för behandlingar, och kallade dem saker som ”stridsplaner” och ”strategiska formationer”. Användandet av mediciner kallade han för att sätta trupper i arbete.

två kapslar i tyg

Böckerna skyddas av vackra kapslar klädda med tyg.
De båda delarna har signum: Waller 5684

kapslarnas spännen i ben

Text och bild: Helena Backman

Silhuetter från 1800-talet

målad silhuett av kvinna i målad ram
8 maj, 2017 / / 1 kommentar

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

 

Bakom Jakob Fredrik Neikters porträtt

en hoprullad hårlock bakom glas i en medaljong
17 april, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 83 av 400:
En hårlock bakom en miniatyr med Jakob Fredrik Neikters porträtt

En hårlock från 1700-talet har bevarats in i vår tid. På baksidan av en målad miniatyr, målad i gouache på papper, infattad i guld och med skyddande glas, ligger detta minne av en för oss okänd person. Kanske är det en hårlock från professor skytteanus Jakob Fredrik Neikter (1744-1803) själv, eller tillhörig någon som han tyckte mycket om. Neikter arbetade även en tid vid Uppsala Universitetsbibliotek som universitetsbibliotekarie, och därför passar hans porträtt särskilt fint i våra samlingar.

porträtt på Neikter bakom glas i en medaljong

Miniatyren gick i arv inom släkten i generationer, till dess en efterlevande slutligen donerade denna till Universitetsbiblioteket. Denna lilla miniatyr finns idag i Universitetsbibliotekets bildsamlingar under signum: E14a:7

En högupplöst version av miniatyren – och hårlocken – finns i Alvin: Jakob Fredrik Neikter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala Universitetsbibliotek

Kinesisk medicin i vacker handskrift

närbild från titelbladet med man med små horn som gnager på en rosa stjälk
3 april, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 79 av 400:
Bok i kinesisk medicin i ord och bild

Vi fortsätter vår utblick mot Kina även i detta blogginlägg. En imponerande herre gnagande på en växtstjälk pryder titelsidan i detta handskrivna verk. Mannen lär vara en gestaltning av den kinesiska medicinens mytologiske upphovsman.

År 1847 donerades denna vackra handskrift till Uppsala universitetsbibliotek. Boken beskrivs som innehållande zoologi och botanik, men en forskare från Kina inom ämnet kan bekräfta att detta är en bok om medicinalörter och andra medicinska råvaror i form av insekter, mineraler och annat. Hur gammal den är vet vi inte idag.

närbild på främre pärmen, klädd i tyg samt med etikett

Pärmen är klädd med vävt tyg, och försättsbladet är även detta i textil. Den har i Sverige fått en påklistrad etikett i rött skinn med en konstruerad titel i guld: ”Chinesisk botanik och zoologie.”

bilder på växter med kinesisk text

I bild med förklarande texter presenteras örter med medicinska egenskaper. För varje råvara presenteras hur den ska tillredas och vilka krämpor den kan bota eller lindra.

närbild på rosa krokodilliknande ödla eller liknande djur

Här finns även insekter och andra djur med botande egenskaper, och hur dessa insekter ska intas eller appliceras för bästa effekt. Ovan kan ses en liten svårdefinierad figur, kanske en krokodil eller salamander?

Detta stora verk innehåller mängder av fantastiska bilder vilka hållit sig klara i sina färger.  Motiven kan säkert användas i många andra sammanhang än i den örtmedicinska litteraturen.

Text och bild: Helena Backman

Porslinstillverkning i Kina

bild över hur porslin transporteras av några män som håller en korg mellan sig, hängande på en stång, och vandrar slingriga bergsstigar
30 mars, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 78 av 400:
Bildsvit över porslinstillverkning i Kina under 1800-talet

I Kart- och bildsamlingarna finns en serie om tolv målningar i gouache, vilka visar porslinstillverkning i Kina under 1800-talet. Genom bilderna får vi följa hela tillverkningsprocessen, från hämtningen och bearbetningen av leran till transporten av det färdiga, målade porslinet ut från verkstaden. Under denna transport ligger porslinet nedpackat i korgar, som hänger från stänger vilande på bärarnas axlar, där de går utmed slingrande bergsstigar.

Men om vi börjar från början, hämtas och bearbetas leran genom knådning innan den kan tas till verkstaden för drejning. Knådningen sker med hjälp av en vattendriven apparatur, som slår på leran med hjälp av stora plankor.

en man drejar entt fat i ett hus, medan en annan person får drejskivan att gå runt, utanför läggare andra män upp färdiga fat på tork i solen

I verkstaden drejas leran till fat och skålar, och vad som behövs till hushåll i form av serviser och andra föremål i porslin. De färdiga skålarna bärs ut för att torka i solen.
porlinet målas av personer som sitter i ett hus med öppna fönster

Porslinet målas före bränningen, och vi ser hur målarna sitter inomhus, men ändå i de öppna fönstren, så att de har dagsljus att arbeta i.
två män dricker te utanför en porslinsverkstad, medan en man stänger en tunna packad med porslin.

Efter bränningen förpackas porslinet väl i runda tunnor inför transport, kanske dessa tunnor kommer färdas ända till Europa och porslinet hamna på matbordet hemma hos en välbärgad familj?

Alla momenten i porslinstillverkningen kan du se i hela bildsviten i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Tillverkning av porslin i Kina

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade i Alvin)

 

 

Pehr Arvid Säves Gotlandsbilder

Färglagd teckning där man ser fyra män arbeta i en ruin i Visby, med en kyrkoruin och husgavlar i bakgrunden
5 september, 2016 / / 1 kommentar

Föremål 20 av 400
Teckning av Pehr Arvid Säve med motiv från Visby 1864.

Kulturhistorikern och gotlänningen Pehr Arvid Säve (1811-1887) har i ord och bild beskrivit Gotland genom tiderna. På den färglagda teckningen ovan har han avbildat ett pågående arbete på Mellangatan i Visby år 1864, en ögonblicksbild för oss att ta del av idag.

Säve har efterlämnat en stor mängd teckningar och målningar, främst med motiv från Gotland. Avbildningar av fornminnen från inventeringar ingår bland dessa, såsom runstenar och ruiner. En större samling av Säves bilder finns idag på universitetsbiblioteket i Uppsala. Andra bilder finns kvar på Gotland på Gotlands fornsal, ett museum som han själv varit initiativtagare till.

En blyertsteckning nedan visar en vy över Visby sedd från ”M. Herlitz trädgård” daterad 1847. Bilder som dessa dokumenterade hur Visby såg ut vid mitten av 1800-talet.

en teckning föreställande en trädgård i visby där en dam ochtvå små barn befinner sig

Vissa av hans bilder föreställer historiska vyer, såsom akvarellen av Hansgatan i Visby nedan, där han infogat personer i ålderdomlig dräkt för att passa till de byggnader som de omges av – och som till stor del står kvar än idag.

akvarell föreställande Hansgatan i Visby, mellan ålderdomliga hus går ett par klädda i renässansdräkt

En stor mängd digitaliserade teckningar och målningar av Pehr Arvid Säve från samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns fritt tillgängliga genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar.

Uppsala universitetsbibliotek finns idag i Visby som en del av Almedalsbiblioteket, och vi har där som uppgift att förse forskare och studenter vid Campus Gotland med litteratur och andra resurser. Därför är det något alldeles extra att ha dessa verk i våra samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin – portal för kulturarvssamlingar

Nyare inlägg »