400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: skissböcker

Berusade damer och herrar

Föremål 369 av 400:
Anonym skissbok från 1800-talet med illustrationer till boken Skalde-stycken satte i musik av O. Åhlström, 1816

En anonym skissbok med tjugo tuschlaveringar har år 1915 hittat in i universitetsbibliotekets samlingar.

Bilderna illustrerar texterna i Olof Åhlströms Skalde-stycken satte i musik, som trycktes hos Gadelius i Stockholm år 1816. Att boken tar upp dryckenskap framgår med all tydlighet på bilderna.

Här ses män och kvinnor som lika goda kålsupare vad gäller alkoholen, både när det gäller ungdomlig yra som när vi ser mer härjade individer på ålderns höst.

När jag tar en så tar hon tu,
När jag tar tu så tar hon sju.

Olof Åhlström (1756-1835), mannen bakom Skalde-stycken…, var tonsättare och musiker, och hade även från 1783 ett eget musikförlag och nottryckeri för graverade noter – det enda tryckeriet av detta slag i Sverige vid tiden. Att han år 1788 av Gustaf III fick privilegiet att vara den enda i Sverige som fick trycka noter för 20 år framåt var säkerligen gynnsamt för hans affärer. I databasen Levande Musikarv kan du läsa mycket mer om Olof Åhlström.

Se samtliga illustrationer i digitala kopior: 20 illustrationer…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vårens fåglar

Föremål 287 av 400:
Skissbok med fåglar, landskap, med mera av Tore Wahlström från ca 1901

Den uppsalafödde konstnären Tore Wahlström (1879-1908) har trots sitt korta liv efterlämnat ett stort antal verk, som idag bland annat finns här på Uppsala universitetsbibliotek, på Upplands nation i Uppsala samt på Nationalmuseet. Under sina konstnärsstudier hade han bland andra Ivar Arosenius som studiekamrat.

två flygande fåglar med svarta vingar och en skiss på en sådan

Just denna skissbok avbildar vyer och fåglar från fjällvärlden, vilket kan få oss att anta att dessa teckningar har tillkommit under hans tid vid olika sanatorium i Åre runt 1901, där han under en tid vistades på grund av en lungsjukdom. Under sina sista år ägnade han sig på grund av sin hälsa främst av konst i det mindre formatet, såsom exlibris och teckningar.

Trots sin korta karriär som konstnär har han även över 50 år efter sin död blivit uppmärksammad med en minnesutställning år 1966.

uggla och jägare som siktar mot fåglar

Skissboken i sin helhet kan du se i digital form här: Skissbok nr. 2: Fåglar, landskap m. m.
En stor mängd verk av Tore Wahlströms hand ser du i Alvin: Tore Wahlström

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skissbok med blyertsteckningar från 1800-talets förra hälft

Föremål 218 av 400:
Skissbok med ljuvliga teckningar från 1800-talet av A. C. Wetterling

Bland universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en skissbok efter Alexander Clemens Wetterling (1796-1858), som visar människor och miljöer kring honom under tiden 1832-1849. Några är färglagda, men de flesta är mer eller mindre detaljerade tecknade i blyerts.

En del teckningar känn som fotografier – som denna teckning som avbildar ”Nicander och professor Törnros” en stillsam dag på landet. Jag tycker mig känna lugnet i rummet och höra flugornas surr genom det öppna fönstret där gardinen fladdrar i vinddraget.

teckning av två män liggande i ett rum, en man läser på en soffa, en annan röker en långskaftad pipa ligagnde på en utdragssäng, ett öppet fönster i bakgrunden

Andra bilder är mer av studier av personer och miljöer omkring Wetterling –  även dessa säger oss mycket av sin tid i klädedräkt och folkliv. Bondens grisar har fått behålla sina betar, en herre har kryckor av gammaldags modell.

på samma blad finns tecknat två samtalande herrar med stora magar, en gris med kultingar och en bonde som slår hö framför en stuga

Se samtliga bilder ur skissboken här: Teckningar af A. C. Wetterling : Skissbok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Carl Stefan Bennets italienska resa 1829-1832

Föremål 188 av 400:
Teckningar från en resa genom Europa till Italien av Carl Stefan Bennet

Den svenska målaren och tecknare Carl Stefan Bennet (1800-1878) påbörjade 1829 en resa genom Europa med sikte mot Italien. På sin väg tecknade och målade han skildringar av det han såg på sin väg. Dramatiska händelser väntade honom i julirevolutionens Paris, där han tecknade och målade scener från kravallerna, så lika de foton och filmer vi får se i nyheterna från upplopp idag.

teckning av männsikor i ett upplopp, folk faller och springer över varandra

Trevligare folkmassor ser han i Rom, där han bland annat bevistar karnevalen 1832. Bland hans teckningar och målningar finner vi vyer och händelser, helg och vardag, som ger oss en spännande bild från det tidiga 1800-talets Europa.

teckning av glada männsikor under karnevalen i Rom 1832

Hans eget porträtt, ett sjävporträtt från när han just ska bege sig ut på resa, finner vi också i samlingen.

ett självporträtt där en allvarlig ung man lutar huvudet mot en hand med armbågen på bordet framför sig och tittar rakt mot åskådaren

Se samtliga teckningar från Bennets resa i digitala kopior: Teckningar från C. S. Bennets italienska resa 1829-32

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningsövningar i skissbok

Föremål 186 av 400:
Kristina Rosenhanes skissbok

Allt fler bilder ur Universitetsbibliotekets samling av svenska handteckningar finns nu att se fritt tillgängliga i digital form. Här finns inte bara verk av hög konstnärlig kvalitet, utan även försök som visar har övning kanske kan ge färdighet på sikt.

två fåglar tecknade i rödkrita

Här finns exempelvis Kristina Rosenhanes skissbok, där man ser en förmodligen helt ung kvinnas försök till teckning med olika pennor och färger, ibland upprepas motiven gång på gång. Det syns tydligt att hon till största delen har avbildat redan befintliga bilder, såsom antika skulpturer och emblem ur något verk med emblematiska symbolbilder. Här finns även försök till avbildningar av ansikten och kroppsdelar såsom öron, händer och fötter, allt med ett varierande resultat. Växter och djur förekommer också i stor mängd.

en rad med tre bärkvistar

Av skissbokens bokband att döma levde och tecknade förmodligen denna Kristina Rosenhane under 1700-talet, men mer vet jag inte om henne.  Hennes skissbok visar inte någon imponerande konstnärlig kvalitet, men visar oss hur någon fått öva upp sin teckningsfärdighet efter vid tiden passande förlagor.

Se hela skissboken här: Skissbok : Växter, djur, emblem, ansikten m. m.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Samling med skisser och akvareller

Föremål 143 av 400:
Anonym bok med inklistrade teckningar och skisser från sent 1700-tal

I kataloger och databaser är det inte svårt att hitta material om man söker efter någon speciell upphovsman, någon titel eller något motiv. Men det kan vara svårt att hitta material där ingen upphovsman eller annan anknuten person är angiven, där det saknas titlar och materialet är blandat. I Alvin, plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, gömmer sig en del sådant material.

en skål med citroner och flugor

En skål med citroner

I samlingen med skissböcker på universitetsbiblioteket finns exempelvis denna volym, där någon klistrat in teckningar och målningar av olika händer. Kanske är det någon form av samling av förlagor till egna teckningsövningar?

en bit bröd med en sillbit liggande ovanpå

En bit bröd med sill

Boken dateras till slutet av 1700-talet och visar en del stilleben av vardagliga föremål, från denna tid utan kameror, vilket kan ge oss en närhet till själva vardagslivet.

Hela skissboken hittar du i Alvin: Samling med skisser och akvareller

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Fredrika Bremers självporträtt på Kuba

Föremål 116 av 400:
Fredrika Bremers porträtt av sig själv avtecknande en agave på Kuba 1851

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av våra mest kända svenska författare under 1800-talet, även känd internationellt. Hennes böcker som lyfte fram kvinnans ställning i samhället känner de flesta till. I universitetsbibliotekets samlingar finns förutom hennes böcker en skissbok i vilken hon gjorde teckningar 1850-1851 under sin resa i Nordamerika och på Kuba, en resa hon beskrivit i sitt verk Hemmen i den nya världen.

färglagd teckning på en hydda jämte ett papayaträd

I skissboken finns teckningar och målningar av personer och platser hon besökt under resan. Här finns exempelvis en akvarellerad teckning med en gård i byn Limonar på Kuba, en by som befolkades av frigivna slavar som Fredrika Bremer besökte i mars 1851.

Hela skissboken finns att se i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Fredrika Bremers skissalbum

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

 

Anna Maria Thelotts skissbok

Föremål 7 av 400
Skissbok från tiden runt sekelskiftet 1700

I Uppsala universitetsbiblioteks samlingar finns en skissbok av Anna Maria Thelotts (1683-1710) hand. I denna finns skisser, tuschlaveringar och akvareller, ofta med symboliska motiv. Upplärd i hemmet blev hon en av de första svenska kvinnliga yrkeskonstnärerna, och  hon kom att använda flera olika metoder i sin konstnärliga utövning; träsnitt, kopparstick, teckning och tusch.

Tillsammans med sin far, konstnären och instrumentmakaren Philip Jacob Thelott d.ä., och sina två bröder, Philip Jacob Thelott d.y. och Olof Thelott, har hon varit delaktig i arbetet med illustrationerna till Olof Rudbeck d.ä.:s verk Campus Elysii och Atlantica i faderns ateljé. Dessa böcker finns naturligtvis också i universitetsbibliotekets samlingar.

I skissboken finns förutom skisser, teckningar och målningar med främst symboliska motiv även självporträtt. De klara färgerna har hållit sig in i vår tid där de legat skyddade inbundna mellan bokpärmarna. Hela skissboken finns att se fritt tillgänglig på nätet: Anna Maria Thelotts skissbok.

akvarell föreställnade ett landskap med en ruin, vid liken en liten kvinnogestalt sitter och målar

Kan det vara Anna Maria Thelott själv som sitter och arbetar ute i det fria, omgiven av dansare och säckpipeblåsare?

Efter den stora stadsbranden i Uppsala 1702 flyttade familjen till Stockholm, där Anna Maria fortsatte vara  verksam. Hon fick exempelvis i uppdrag att arbeta med illustrationerna till Johan Peringskölds tryckta arbeten, och att utföra en serie träsnitt med motiv av tyska städer för Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender under 1706. Hennes verksamma liv blev tyvärr alltför kort. Redan 1710 gick hon bort i pesten, som grasserade i Stockholm mellan 1710 och 1713. Genom sin konst har hon lämnat spår av sin verksamhet som kommer bestå för lång tid framöver.

Mer att läsa om konstnären Anna Maria Thelott finns i: Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990.

Text: Helena Backman
Bilderna är hämtade ur: Alvin – portal för kulturarvssamlingar