400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: teckningar (Sida 2 av 6)

Brev i bild till Gunhild 1906

teckning av en sparvunge med öppen näbb som sträcker ut tungan
20 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 328 av 400:
Brev till Gunhild från Tore Wahlström 1906

Konstnären Tore Wahlström (1879-1908) har 1906 tecknat mer än skrivit ett brev till en förmodligen mycket ung flicka med namnet Gunhild. Några roande teckningar berättar små historier.

Bilderna har små beskrivande texter: ”En lotsbåt som lossar skott en stormfull dag”, ”En sparvunge som råkat svälja en byxknapp”, samt: ”När pappa får gå och valla lilla bror.”

Nog kan vi förstå att Gunhild eller någon i hennes närhet sparat detta brev till eftervärlden. Sparvungen är något av min personliga favorit med sitt förvirrade uttryck.

Brevet har signum: Handt. sv., och finns att se i digital form: Gunhilds bref! : från Tore -1906
I våra samlingar finns mycket mer av eller med anknytning till konstnären, digitaliserade kopior ser du här: Tore Wahlström i Alvin

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Mattias Ternstedts nothandskrift

en tecknad person med värja omgiven av två mindre figurer, en i klänning och en med rock, tecknade mitt i tabulaturen
13 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 326 av 400:
Nothandskrift med orgeltabulatur

En handskrift i våra stora musiksamlingar innehåller musik för orgel, nedtecknad i så kallad tabulatur i stället för noter, präntad mellan 1704 och 1728. På främre pärmens insida står ägarens namn, Possessor (det vill säga ägare) Mattias: Ternstedt.

Ett uppslag ur handskriften med orgeltabulatur.

Även för den som inte kan läsa tabulatur, eller ens är särskilt musikaliskt lagd, finns spännande småsaker att se mellan sidorna i denna handskrift. Avskiljande tecken har på sina ställen broderats ut till hus och torn, och även några små människor hittar vi mitt i notraderna.

En liten person i klänning och toppig frisyr eller huvudbonad mitt i musiken.

Musikhandskriften har signum: Imhs 410
Du kan se hela häftet i digital form här: Mattias Ternstedts nothandskrift.

Är det två små kyrkotorn eller en grind som slutpunkt för ett stycke?

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Album från en resa i Österrike 1835

två herrar sitter och samtalar, fyra damer spelar kort
11 september, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 325 av 400:
Skisser, teckningar och akvareller av Carl Gustaf Löwenhielm

I ett album har greve Carl Gustaf Löwenhielm (1790-1858) tecknat och målat vyer och andra bilder från en resa i Österrike 1835. Förutom utsikter över landskap och avbildningar av slott och andra platser, finns enstaka teckningar som avbildar de personer som han antingen reste med eller träffade under sin resa.

till vänster ett sällskap som spelar kort och röker, i mitten en spegel, till höger ett annat sällskap som spelar kort och pratar

Den teckning som kanske avbildar sällskapslivet allra bäst är den sista i albumet, som visar damer och herrar som dragit sig tillbaka efter maten för att spela kort, röka pipa och umgås. Damernas tidstypiska klädsel visar att det är personer stadda vid kassa som umgås.

i förgrunden en dam som blir buren i bärstol av två män, ett sällskap står och pratar med varandra, bakom dem ett rött hus, långt i fjärran ett högt berg

På en av de få akvareller som finns i detta album, syns ett sällskap ha tagit sig ut i naturen och upp på ett berg. Åtminstone damerna har då transporterats med bärstolar av män med speciella bärselar för ändamålet, en service som jag inte sett idag. Det är mycket trevligt att genom dessa avbildningar få en inblick i sällskapslivet på resa i 1830-talets Europa.

Albumet har signum: Handt. sv. skissalbum [Löwenhielm]
Du ser hela dess innehåll i högupplösta digitala kopior här: Auriche 1835.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Medevi brunn

titelbladet ur Urban Hjärnes bok om Medevi brunn
16 augusti, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 320 av 400:
Om Medevi brunn av Urban Hjärne

Sveriges första hälsobrunn anlades 1678. Läkaren och naturforskaren Urban Hjärne (1641-1724) hade analyserat vattenprov från källorna vid Medevi och fastslagit att denna plats hade ett alldeles förträffligt vatten, som liksom de vid tiden så populära kurorterna nere på kontinenten kunde bota en mängd sjukdomar, både fysiska och psykiska.

Det var dock inte enbart vattnet som gav så goda resultat. Den sjuke som sökt sig till kurorten fick följa en sexveckors hälsokur med vattendrickande och bad, och skulle därjämte också följa en rekommenderad diet, motionera och ta de mediciner som kurortsläkaren ordinerade.

Detta beskrivs utförligt i den skrift som Hjärne fick utgiven i Stockholm 1680, med den beskrivande titeln: Een uthförlig berättelse om the nyys opfundne suurbrunnar widh Medewij uthi Östergöthland, huru de bäst skole brukas, och på hwad sätt i medlertijdh diæten anställes; och huru man åthskillige tilfällen som bruñgästerna undertijden wederfaras, kan bäst förekomma; therjämpte några nödwändige frågor och ytterst några förledne åhrs curer opteknade.

ett landskap med en länga av små hus i bakgrunden, i förgrunden alléer av träd
Medevi brunn, teckning av Johan August Anckarsvärd 1820.

Medevi brunn bedrev viss kurortsverksamhet in till andra hälften av 1900-talet. Nu för tiden har tanken på speciella brunnar som särskilt hälsobringande helt förkastats, och de gamla kurorterna i Sverige har i de fall de fortfarande bedriver någon verksamhet övergått till helt andra friskvårdsmetoder.

Här kan du hitta ovanstående och mer digitaliserat material med anknytning till Medevi: Medevi och Medevi brunn

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bergkvara gods och slottsruin 1828

Bergkvara gods sett på avstånd, med en bro över ett vattendrag i förbrunden
19 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 315 av 400: Tecknade vyer av Bergkvara gods och slottsruin

Innan kameran uppfanns och så småningom blev varje persons egendom, hade många med sig en liten skissbok för att teckna av vyer och sällskap – på samma sätt som vi idag tar foton för att bevara minnet av vad vi sett och upplevt.

När militären och konstnären Michael Gustaf Anckarsvärd (1792-1878) passerade Bergkvara utanför Växjö den 19 juli 1828, har han i blyerts tecknat ned vad han sett – godset och den gamla slottsruinen. Samma år blev han ledamot i Konstakademien.

en ruin av ett fyrkantigt slott liggande vid en sjö med buskage framför

Både byggnaden och ruinen är sig lika än idag, nästan 200 år senare, även om landskapet runt omkring har förändrats: Bergkvara gods.

Mer av Michael Gustaf Anckarsvärd i våra samlingar finner du i digitala kopior i Alvin: Michael Gustaf Anckarsvärd.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Porträtt skapade av Lars Jakob von Röök

kvinna i folkdräkt
8 juli, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 313 av 400: Bild av skånsk kvinna från 1800-talet.

Konstnären och arkitekten Lars Jakob von Röök (1778-1867) var från 1830 till 1850 kamrer på det som senare blev Nationalmuseet. Där och på andra institutioner finns han representerad med sina målningar, ofta med motiv från Italien.

Bland hans bilder, teckningar och skisser på biblioteket finner vi främst landskap, men här finns även avbildningar av personer, som en kvinna från Skåne och skissen av en äldre dam med en käpp i händerna.

äldre sittande kvinna med huckle på huvudet och en käpp i händerna
En äldre kvinna har blivit avtecknad i ett utkast av von Röök.

Här på universitetsbiblioteket finns även ett självporträtt tecknat i tusch, där von Röök sitter i sin ateljé i Bologna. Genom fönstret ser vi en ljus kyrka i medelhavssolen.

en man sitterr och målar vid ett staffli framför ett fönster, genom vilket skymtar en italiensk kyrka

För fler teckningar och målningar ur bibliotekets samlingar ser du i digital form i Alvin: Lars Jakob von Röök.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Charader på Winö 22 Juli 1841

en man har ett svart lakan över sig, kring honom finsn ett sällskap med herrar och damer, under honom står ordet svart
7 maj, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 299 av 400:
Teckning från charader av Fritz Ludvig von Dardel, daterad 1841.

Sällskapslekar har vi väl alla drabbats av ibland. I en tid före radio och tv hade vänner ännu mer tid att ägna sig åt sådana tidsfördriv. Militären och konstnären Fritz Ludvig von Dardel (1817-1901) har avbildat charader som utspelat sig på Vinö herrgård i Småland år 1841. Dardel rörde sig i högre samhällskretsar i Sverige, och tecknade en hel del karikatyrer vid sidan av folklivsskildringar och seriös konst.

en kvinna ligger på en divan och blir ompysslad av två herrar

På teckningarna är charaderna i full gång. De två första leden av det önskade ordet, ”Svart” och ”Sjuk” dramatiseras, och slutligen bildar de tillsammans ordet ”Svartsjuk”, vilket också spelas upp som en tablå. Kvinnornas vida kjolar och männens polisonger och långbyxor med hälla under foten visar tidens mode.

en kvinna blir uppvaktad av en knästående man, medan en annan man kastar blickar på dem

Vinö herrgård totalförstördes av brand den 15 september 1938, och återuppbyggdes aldrig. Dessa teckningar från dess sällskapsliv bevarar minnet av en tid som flytt.

Se hela charaderna i högupplöst version: Charader på Winö 22 Juli 1841

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Porträtt av en Lundaprofessor

man i prästkrage med stort burrigt hår och bister uppsyn
8 april, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 291 av 400:
Porträtt på biskop Johan Henrik Thomander i Lund från 1800-talets mitt

Något av det roligaste med stora bildsamlingar med olika typer av material – fotografier, teckningar, målningar, med mera – är att vi ibland kan få olika versioner av samma motiv. Detta gäller även personer. I universitetsbibliotekets porträttsamling finns naturligtvis en mängd avbildade akademiker, även sådana från andra lärosäten.

man i prästkrage med stort burrigt hår och bister uppsyn

Här finns därför biskopen i Lund Johan Henrik Thomander (1798-1865), tillika professor i dogmatik och moralteologi, värdigt avfotograferad med doktorshatt och prästkrage. Fotografiet är taget hos firman Georg E. Hansen & Co. i Köpenhamn på 1860-talet.

man i prästkrage med stort burrigt hår och bister uppsyn

Men här finns även ett porträtt av samme Thomander tecknat av Wolfgang Drake af Hagelsrum (1824-1863), troligen något tidigare. Drake af Hagelsrum arbetade som kostymordonnatör vid Kungliga teatern, det vill säga var den som valde vilka kläder som skulle bäras vid teateruppsättningar. Vid sidan av sitt arbete var han också målare och tecknare, och gav  bland annat ut den illustrerade skriften Miniatyrgalleri av svenska lärde, vitterlekare och konstnärer. I ett sådant galleri platsar väl biskop Thomander bra.

Mer digitaliserat material vid Uppsala universitetsbibliotek med anknytning till Thomander hittar du här: Johan Henrik Thomander

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Vårens fåglar

ett par betande tranor
26 mars, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 287 av 400:
Skissbok med fåglar, landskap, med mera av Tore Wahlström från ca 1901

Den uppsalafödde konstnären Tore Wahlström (1879-1908) har trots sitt korta liv efterlämnat ett stort antal verk, som idag bland annat finns här på Uppsala universitetsbibliotek, på Upplands nation i Uppsala samt på Nationalmuseet. Under sina konstnärsstudier hade han bland andra Ivar Arosenius som studiekamrat.

två flygande fåglar med svarta vingar och en skiss på en sådan

Just denna skissbok avbildar vyer och fåglar från fjällvärlden, vilket kan få oss att anta att dessa teckningar har tillkommit under hans tid vid olika sanatorium i Åre runt 1901, där han under en tid vistades på grund av en lungsjukdom. Under sina sista år ägnade han sig på grund av sin hälsa främst av konst i det mindre formatet, såsom exlibris och teckningar.

Trots sin korta karriär som konstnär har han även över 50 år efter sin död blivit uppmärksammad med en minnesutställning år 1966.

uggla och jägare som siktar mot fåglar

Skissboken i sin helhet kan du se i digital form här: Skissbok nr. 2: Fåglar, landskap m. m.
En stor mängd verk av Tore Wahlströms hand ser du i Alvin: Tore Wahlström

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Karikatyrer från 1800-talets första årtionden

18 mars, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 285 av 400:
Karikatyrer tecknade av Carl Jacob Mörk vid 1800-talets början

Carl Jacob Mörk (1780-1828) målade skämtsamma skildringar av folk. Här då 1800-talet var ungt, hänger fortfarande det äldre modet med den äldre generationen, vilket syns i vissa av dessa teckningar.

en stor dam i hatt och rutig kjol bjuder en smal dam med vit hätta på huvudet och grå kjol på snus

”En fiskmånglerska bjuder en gumma på snus”

Carl Jakob Mörks far var hovmålare hos änkedrottning Lovisa Ulrika och dekorationsmålare vid Kungliga teatern. Troligen var det genom honom som Carl Jacob lärde sig teckna och måla. Efter att ha studerat vid Konstakademien 1801 till 1802 blev han mästare under målarämbetet. Senare blev han dock regementsläkare vid Hälsinge regemente. Under 1800-talets första början målade han en mängd karikatyrer i akvarell, vilka en del har hittat in i samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Ni hittar dem alla här: Carl Jacob Mörks akvareller

”Två äldre herrar som kyssa varandra”

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »