400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: teckningar (Sida 4 av 6)

Vaxholms fästning med utvikbara flikar

titeln på framsidan av planschverket
16 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 216 av 400:
Ritningar och planer över Varbergs fästning med utvikbara flikar från 1838

I universitetsbibliotekets kartsamlingar hittar vi denna handritade beskrivning över Vaxholms fästning från tidigt 1800-tal. Detta material har uppenbarligen varit en bilaga till ett betänkande daterat 8 januari 1838 kring bestyckningen av Waxholms fästning.

ett planschblad över Waxholms fästning, med några flikar som sticker upp

Förutom planer över byggnader, detaljerat avbildade i samtliga sina våningsplan, finner vi här även utvikbara flikar som visar exakt var och hur många kanoner som pekar ut från fästningen.

ett par händer viker upp flikar på en plansch som visar massor av kanoner på rad

Dessa handritade planer är i ett fantastiskt gott skick och ser så gott som orörda ut. Dessa och en mängd andra planer och kartor katalogiseras just nu i databasen Alvin, för att så småningom bli tillgängliga i digital form.

ett finger bläddrar fram de olika lagren i kartan över ett litet hur med kanoner i

Text och bild: Helena Backman

Glad bricollist

detalj från bild på glad man i frack med ett glas i handen
12 juli, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 215 av 400:
Teckning av munter bricollist från sekelskiftet 1900.

Konstnären Ottomar Brander (1838-1914) har avbildat en glad herre i frack med ett glas i handen 1897. Rubriken bricollist får oss att förstå att det är en av de muntra medlemmarna i ordenssällskapet Par Bricole. Sällskapet grundades av ett ”kompisgäng” i slutet av 1700-talet. Carl Michael Bellman inspirerade dem till detta genom sina parodiska skildringar av Bacchi ordenskapitel, där Bellman driver med frimureriet och dess hemliga ceremonier. Sällskapets främsta syfte var från första början att dricka och ha roligt tillsammans. Den avbildade mannen får väl därför ses som en god representant och förebild för sällskapet.

teckning av glad man i frack med glas i handen

Hela teckningen kan du se i högupplöst version här: Bricollist

Ottomar Brander var utbildad konstnär och arbetade som teckningslärare. Som illustratör gav han även ut flera små album med skämtteckningar, anonymt eller under signaturerna O-r, JOB och OB.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Bilden av Svenska akademien i pressen

Svenska akademiens ledamöter sittande vid ett bord tillsammans med Oscar II
12 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 189 av 400:
Teckning för Ny illustrerad tidning år 1886 av Svenska akademiens fest på Stockholms slott.

En intresserad allmänhet har genom tiderna nyfiket följt Svenska akademiens förehavanden genom media. I Ny illustrerad tidning för 1886, på sidan 113 i nr 14, kan vi se denna bild ”Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest i rikssalen å Stockholms slott den 5 april 1886”. I en tid innan fotografiet hittade in i vår press var bilder såsom denna ett sätt att se in i de finare salongerna.

Denna förlaga till ett tryck i tidningen är en skrapteckning med tusch på kartong. Konstnären heter Victor Andrén (1856-1930) och teckningen har kommit in till universitetsbiblioteket som gåva.

bild på svenska akademiens ledamöter sittande vid ett bord mitt i en festsal med publik runt om. Över bordets ena ände, där Oscar II sitter, hänger en stor baldakin

På bilden sitter Svenska akademiens 18 ledamöter vid bordet tillsammans med sin beskyddare Oskar II under en stor baldakin i högsätet. Festens övriga gäster sitter som publik på parkett och läktare. Du kan gå in på alla teckningens detaljer i högupplöst version: Från Svenska akademiens tillämnade 100-årsfest…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Carl Stefan Bennets italienska resa 1829-1832

bild från kravaller där två män drar ned en ridande militär från sin häst
9 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 188 av 400:
Teckningar från en resa genom Europa till Italien av Carl Stefan Bennet

Den svenska målaren och tecknare Carl Stefan Bennet (1800-1878) påbörjade 1829 en resa genom Europa med sikte mot Italien. På sin väg tecknade och målade han skildringar av det han såg på sin väg. Dramatiska händelser väntade honom i julirevolutionens Paris, där han tecknade och målade scener från kravallerna, så lika de foton och filmer vi får se i nyheterna från upplopp idag.

teckning av männsikor i ett upplopp, folk faller och springer över varandra

Trevligare folkmassor ser han i Rom, där han bland annat bevistar karnevalen 1832. Bland hans teckningar och målningar finner vi vyer och händelser, helg och vardag, som ger oss en spännande bild från det tidiga 1800-talets Europa.

teckning av glada männsikor under karnevalen i Rom 1832

Hans eget porträtt, ett sjävporträtt från när han just ska bege sig ut på resa, finner vi också i samlingen.

ett självporträtt där en allvarlig ung man lutar huvudet mot en hand med armbågen på bordet framför sig och tittar rakt mot åskådaren

Se samtliga teckningar från Bennets resa i digitala kopior: Teckningar från C. S. Bennets italienska resa 1829-32

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Teckningsövningar i skissbok

målad urna med blommor
2 april, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 186 av 400:
Kristina Rosenhanes skissbok

Allt fler bilder ur Universitetsbibliotekets samling av svenska handteckningar finns nu att se fritt tillgängliga i digital form. Här finns inte bara verk av hög konstnärlig kvalitet, utan även försök som visar har övning kanske kan ge färdighet på sikt.

två fåglar tecknade i rödkrita

Här finns exempelvis Kristina Rosenhanes skissbok, där man ser en förmodligen helt ung kvinnas försök till teckning med olika pennor och färger, ibland upprepas motiven gång på gång. Det syns tydligt att hon till största delen har avbildat redan befintliga bilder, såsom antika skulpturer och emblem ur något verk med emblematiska symbolbilder. Här finns även försök till avbildningar av ansikten och kroppsdelar såsom öron, händer och fötter, allt med ett varierande resultat. Växter och djur förekommer också i stor mängd.

en rad med tre bärkvistar

Av skissbokens bokband att döma levde och tecknade förmodligen denna Kristina Rosenhane under 1700-talet, men mer vet jag inte om henne.  Hennes skissbok visar inte någon imponerande konstnärlig kvalitet, men visar oss hur någon fått öva upp sin teckningsfärdighet efter vid tiden passande förlagor.

Se hela skissboken här: Skissbok : Växter, djur, emblem, ansikten m. m.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskrift från Riga

tecknad bild i rött och gult av en man med biskopshatt och kräckla bland män i toppiga hattar
22 februari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 175 av 400:
Teckning i handskrift från Riga

På första bladet i en pappershandskrift från 1500- eller 1600-talet finns en teckning i brunt, rött och gult som visar en biskop eller annan patriark med följe. Denne man välsignar en annan man, som fallit på knä framför honom. På bröstet har den knäfallande mannen ett kors. På sidans undre del ser vi två fåglar och ett kungligt lejon, där lejonet är placerat rakt under mannen med kors på bröstet.

teckning i rött och gult av fåglar och ett lejon

Handskriftens första textsida har överskriften: Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren… och innehåller en historisk text om Livland. Handskriften innehåller ytterligare två texter,  Chronicka unde uthsettinge der Hermeisters in Lifflande van 1235 respektive Johan Sanders Mantissa.

en handskriven sida med variant av tysk text

Noteringar på ett försättsblad visar att denna handskrift ägts av en Michaelis Braueri i Riga 1645, och senare tillhört hovrådet C. G. Warmholtz, innan den hittat in i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar på 1800-talet.

Omslaget består av återanvänt medeltida pergament med noter och text i svart, blått och rött.

bild på främre pärmen, en smutsad medeltida handskrift med bokstäver i svart, blått och rött

Signum för handskriften är: H 131
Hela handskriften finns i digital form fritt tillgänglig på nätet:  H 131 – Eynne schonne Hysthorye von vunderlyken Gescheffthen der Herren tho Lyfflanth myth den Rüssen unde Tartaren…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Hästar av kunglig hand

detalj från teckning, ett hästhuvud
4 januari, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 161 av 400:
Teckningar av en elvaårig Gustav Adolf, sedermera Gustav IV Adolf

Just nu digitaliseras Universitetsbibliotekets samling av handteckningar. I dessa samlingar finns ett fyrtiotal teckningar utförda av Gustav IV Adolf (1778-1837) under hans tid som prins i elvaårsåldern. Några av dessa har hunnit digitaliseras och finns nu att se genom Alvin: Gustaf Adolfs ritningar : 40 skisser och teckningar

teckning av man till häst

På en av dessa finns en man till häst som antas föreställa hans far Gustav III till häst. På hästen finns namnen på dess kroppsdelar utsatta, såsom ”nosen”, ”manen” och ”foten”, så teckningen kan ha varit en del i någon undervisning. På ryttarens bröst står ”Hans nåd sjelf”, kanske är det alltså kungen i egen hög person.

teckning med fyra män till häst på ett fält

Även andra teckningar visar just hästen i bruk, främst i strid. Nog genomsyrades den unge prinsens fostran av tankar på krig och ledarskap. Man kan också tänka sig att en ung man var intresserad av snabba hästar, såsom unga män idag kan intressera sig för snabba bilar och motorcyklar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

1700-talshandskrift med okänd runsten

avtecknad runsten i handskrift
14 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 154 av 400:
Handskrift från 1700-talet med okänd runsten

Magnus Källström har återigen bloggat i K-bloggen kring material ur Uppsala universitetsbibliotekets samlingar med anledning av projektet Evighetsrunor, denna gång med anledning av material efter Olof Celsius d.ä. (1670-1756): Ett par okända runstenar ur arkiven

Här skriver Kallström bland annat om denna avteckning av en runsten i Linköping, en runsten vilken tycks varit omöjlig att återfinna redan  1726. Denna dokumentation är alltså allt som återstår idag. En inskrift i sten lever kvar som en text i en handskrift.

hela sidan ur handskriften där runstenen är tecknad

Handskriften har signum: R 554

Du hittar mer material om runinskrifter efter Celsius sorterat efter landskap i Alvin: Teckningar och korrespondens rörande runinskrifter fördelade på landskap

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Finsk karta från 1600-talet

6 december, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 152 av 400:
Finsk handritad karta över Nynäs med omgivningar från 1661

Idag den 6 december 2017 firar Finland exakt 100 år av självständighet. Under 600 år fram till 1809 var Finland en del av Sverige. Det är därför inte konstigt att Uppsala universitetsbibliotek har en mängd kartor över delar av Finland från 1600-talet och framåt. Vi uppmärksammar denna dag med att visa en handritad karta över Nynäs och dess närmaste omgivningar.

Perspektivet på kartan är spännande – de tecknade kyrkorna och husen, jämte namn på byar, kyrkor med mera är skrivna på olika ledder. Kyrkor och hus är symboliskt avbildade. I fokus ligger förmodligen gränsdragningarna mellan socknar och ägor, så som så ofta är fallet med kartor över mindre områden. Kanske detta varit ett utkast till en karta som tecknats med mer omsorg. Hur som helst är kartan ett härligt stycke historisk dokumentation över en bygd som sedan länge ändrat utseende.

Karta med hus och gränslinjer ritade med barnslig hand

Bilden på kartan är delvis beskuren

Kartan har måtten 48,5 cm  x 42 cm och signum: Topografiska planscher, Finland. Du hittar en högupplöst och nedladdingsbar version här:  Karta över Nynäs med omgivningar

Alla de andra handritade kartorna över Finland eller delar av Finland som finns på universitetsbiblioteket hittar du här i digital form: Finsk handritad karta

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Titelblad med blommor och boktryckarmärke

bredvid ett boktrykcarmärke på ett titelblad syns en handritad grön växt med gula blommor
30 november, 2017 / / Inga kommentarer

Föremål 150 av 400:
Målad blomma på titelblad

I ett exemplar av Homeros Odysséen, tryckt 1572, finns en tecknad och färglagd växt med hängande gula blommor på titelsidan. Vem som en gång målat detta lilla konstverk är idag okänt. Kanske gömmer sig namnet på denna person under det mörka fältet längst ned på sidan, där vi kan misstänka att det funnits någon form av ägarmarkering.

bild på hela titelbladet med titel och längst ned ett mrkt fält som troligen döljer något

Växten med sina färgglada blommor lyser i bjärt kontrast till träsnittet strax intill – boktryckarmärket för Theodosius Rihel, tryckare i Strassbourg, verksam under 1500-talets senare hälft och in på 1600-talets första decennium.

När Theodosius far Wendelin Rihel dog år 1555, övertog  han dennes boktryckeri tillsammans med sin bror Josias. Ett par år senare fortsatte Theodosius på egen hand, för att senare gå samman med sin svåger Samuel Emmel. Theodosius Rihels boktryckarmärke som vi ser på titelbladet ovan  föreställer den mytologiska figuren Nemesis. I ena handen håller hon i hästtyglar och bett, i den andra handen ett verktyg från en snickares verkstad. På den lilla pelaren under Nemesis fötter ser vi Rihels monogram. Detta boktryckarmärke är fullt av symbolik, som idag kan te oss främmande, medan de tecken och symboler som omger oss idag – allt från emojis till företagslogotyper – känns fullkomligt självklara.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »