400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: Wallers autografsamling (Sida 2 av 2)

Brev från Jean-Baptiste Bo, 31 oktober 1793

Föremål 275 av 400:
Brev från Jean-Baptiste Bo, fransk läkare, revolutionär och folkombud, 31 oktober 1793
Även i engelsk version

Brevet är skrivet i Givet, i departementet Ardennes i norra Frankrike, och är daterat enligt revolutionskalendern, ”10 du 2 mois de l’an 2 de la république une et indivisible”, d.v.s. 10:de dagen i 2:a månaden, den enhetliga och odelbara Republikens 2:a år. Översatt till vår tideräkning blir det den 31 oktober 1793. Den stora Terrorn har just utropats i nationalkonventet, det är två veckor sedan drottningen avrättades, och giljotinen är i full gång. Jean-Baptiste Bo arbetar i Givet för Ardennernas armé, och som folkombud har han fått en förfrågan av administratörerna vid en annan stads distrikt, Rethels, rörande emigranternas ägodelar.

När Revolutionen bröt ut 1789 var det många som, antingen i protest eller senare mer av rädsla, lämnade landet. De var inte bara präster och adelsmän utan även borgare, bönder, och arbetare. Dessa utvandrare betraktades snabbt som ”Revolutionens fiender”, mest av allt fruktade man en komplott, och nationalkonventet utfärdade mot dem alltmer inskränkande lagar. Det bestämdes att emigranternas ägodelar skulle konfiskeras och säljas, och den 28 mars 1793 stiftades emigrantlagen. Emigranter definieras där som de som lämnat fransk mark efter den 1 juli 1789 och som inte var tillbaka den 9 maj 1792, samt de fransmän som inte kunde bevisa att de sedan den 9 maj 1792 oavbrutet hade vistats i Frankrike. Enligt lagen var de nu för evärdlig tid bannlysta från fransk mark, fråntagna sina medborgerliga rättigheter och deras ägodelar tillhörde Republiken. Bannlysningens överträdelse straffades med dödstraff.

Det är alltså några av dessa bannlystas möbler det är frågan om i brevet. De tillhör Republiken och skall säljas, men medborgarna i Rethel undrar om de faller under ”maximumlagen”, som sedan den 29 september stipulerar ett högsta pris på alla nödvändighetsvaror. Det gör de inte, svarar Bo, och de kan alltså säljas på auktion. Dock kan det finnas undantag för till exempel skattebelagda varor, men här uppmuntrar folkombudet sina medborgare att ”kasta en blick” på de lagar, som konventet stiftat om försäljning av nationell egendom.

I brevet nämns också damasker (”guêtres”) som skall sys. Bakgrunden till just frågan om damaskerna framgår tyvärr inte, men Bo föreslår i alla fall administratörerna i Rethel att helt enkelt köpa det tyg som behövs och låta damaskerna sys, för ett i förväg bestämt pris eller med rabatt på hantverksarbetet.

Typiskt för revolutionsåren är tilltalet ”Citoyens” (”Medborgare”), som för jämställdhetens skull och för att markera avskaffandet av alla sorts privilegier ersätter titlar och andra dylika artighetsfraser, och som här ger brevet en officiell karaktär. På samma sätt avslutar Bo sitt brev med de enkla – men talande – orden ”Salut et fraternité” (”Hälsningar och broderskap”). Därefter kommer signaturerna. Bredvid Bos egen namnteckning har även Jean-Baptiste Massieu skrivit under. Massieu (ca 1743-1818) var en av de katolska präster som 1790 anslöt sig till Revolutionen och blev vald till folkombud. 1793 tjänstgjorde han i Ardennerna. Som kuriositet kan nämnas att han, endast elva dagar efter att brevet skrevs, meddelade nationalkonventet sin avsikt att lämna sina uppdrag för att gifta sig med dottern till borgmästaren i Givet…

Signum: Waller Ms fr-00952
Digital kopia av brevet: Official document

brevet i sin helhet

Transkription

Givet, 10 du 2 mois de l’an 2 de la république une et indivisible

Les représentans du peuple envoyés par l’armée des Ardenes aux administrateurs du district de Rethel.

Pour répondre Citoyens à votre lettre du 5 du 2 mois, nous vous observons que le mobilier des émigrés doit rarement être une marchandise comprise dans la loi sur le maximum,  qu’en conséquence ils doivent être vendus à l’enchère en la forme usitée et portée par les décrets. S’il y a quelque article sujet à la taxe le premier offrant au maximum doit l’avoir. Quant aux guêtres, nous pensons que vous ferés bien d’acheter le drap et de les faire faire à un prix convenu ou d’en donner la façon au rabais. Vos opérations ne peuvent présenter de difficultés si vous voulés jetter un coup d’oeil sur les lois relatives à la vente des domaines nationaux.

Salut et fraternité

Bo       Massieu

Högst upp till vänster, förtydligande not skriven av en annan hand:
10e jour du 2e mois
habillement
arrêté des représentans du peuple

”Guêtre” : damask
”Façon” : i betydelsen ”arbete”, alltså själva arbetet som hantverkaren utför för att tillverka ett föremål. Det är här frågan om priset för detta arbete.

Jean-Baptiste Bo

Jean-Baptiste Bo föddes 1743 i en liten by i södra Frankrike, och var verksam som läkare när Franska Revolutionen bröt ut. Hans tidiga politiska engagemang i Revolutionen vittnar om hans entusiasm för de nya idéerna. Redan 1790 blev han vald till ombud på regional nivå, innan han 1791 blev medlem i den s.k. lagstiftande församlingen, som 1792 bytte namn till ”nationalkonventet”. Där intresserade han sig särskilt för sociala frågor. Han tog plats bredvid Robespierre bland de mest radikala, som i plenisalen satt längst upp och därför kallades ”montagnards” (efter ”montagne”= ”berg”). Han röstade för kungens avrättning. I landsorten, dit han utsändes för att värva nya anhängare under skräckväldets värsta år, utmärkte han sig genom det inbitna och obarmhärtiga krig han förde mot alla ”Revolutionens fiender”, d.v.s. de rika, katolikerna, men även alla ”misstänkta”, ”egoister” eller rent av endast ”likgiltiga”. Domkyrkan i Reims förvandlade han till foderlager och i den lilla staden Givet, varifrån brevet är skrivet, lade han beslag på allt det silver och guld han kunde hitta, sådant som Revolutionen hade förordnat som ”nationell egendom”. Han var med om att införa förmögenhetsskatter till fördel för volontärernas familjer, och på hans initiativ vidtog man åtgärder för skapandet av en nationell försäkringskassa.

Efter ”bergets” fall i nationalkonventet och Robespierres arrestering den 27 juli 1794 blev det emellertid allt svårare för Bo och hans radikala vänner att undgå anklagelser från andra partier. Han skulle bli arresterad när amnestin den 26 oktober 1795 räddade honom. Men hans politiska roll var slut. Han accepterade en plats som chef för emigrantbyrån vid polisministeriet, innan han till sist drog sig tillbaka i Fontainebleau för att praktisera medicin fram till sin död 1814.

Text och transkription: Caroline Chevallier
Bild: Brev från Jean-Baptiste Bo, fransk läkare, revolutionär och folkombud, 31 oktober 1793

Detta inlägg har tidigare publicerats på Uppsala universitetsbiblioteks webbplats 2014.

Leeuwenhoek i Wallersamlingen

Föremål 245 av 400:
Leeuwenhoek i text och bild i Wallersamlingen

tyckt porträtt med leeuwenhoek med lockig peruk och vit kravatt

Igår, den 24 oktober, var födelsedag för den  nederländske naturvetaren Antoni van Leeuwenhoek (1632-1723), något som bland annat Royal Society i London uppmärksammade i sociala medier.  Bland autograferna i Wallersamlingen finns material av och om Leeuwenhoek, bland annat ett tryckt porträtt, graverat av John Chapman.  Under Leeuwenhoeks porträtt återkommer han på en liten bild, sittande vid sitt skrivbord med ett av de mikroskop som han tillverkade. Genom sina iakttagelser genom dessa mikroskop gjorde han flera upptäckter, han var exempelvis den förste att se bakterier.

År 1680 blev Leeuwenhoek medlem av Royal Society i London. I Wallersamlingen finns ett brev på nederländska, daterat i Delft 9 november 1714, ställt till ”Mijn Heeren die vande Coninklijke Societeit in London”.

Mer material om och av Antoni van Leeuwenhoek i Wallersamlingarna hittar du i databasen Alvin samt vid sökning i katalogen över Wallers boksamling, Bibliotheca Walleriana.

inledningen på det holländska bevet

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryck med Leeuwenhoek sittande vid ett skrivbord

Tycho Brahes namnteckning

Föremål 237 av 400:
Tycho Brahes namnteckning ur Wallers autografsamling

Läkaren Erik Waller (1875-1955) efterlämnade en stor handskriftssamling, bestående av ca 38 000 dokument, som förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek. Här finner vi en stor mängd brev, men även läkarrecept, föreläsningsanteckningar och annat handskrivet material efter kända personer inom medicin och annan vetenskap. Här finns bland annat sidor ur stamböcker, urtagna ur sitt sammanhang.

Här finner vi ett par lösa blad med Tycho Brahes egen namnteckning.

vacker sida med teckning i mitten och autografen under

Signum: Waller Ms dk-00231

De enskilda bladen har troligen sålts ett och ett av säljare, för att på så sätt ge mer förtjänst.

större version av bladet

Signum: Waller Ms dk-00229

Detta och mer digitaliserat material med anknytning till Tycho Brahe i Uppsala universitetsbibliotek hittar du fritt tillgängligt på nätet.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom databasen Alvin)

bläckstämpel med uppgiften Waller MS Univ-bibl. Uppsala

John Pinkertons porträtt i färgtryck

Föremål 207 av 400:
Tryckt porträtt föreställande den skotske antikvarien John Pinkerton från senare delen av 1800-talet

John Pinkerton (1758-1826) var antikvarie, kartograf, historiker och numismatiker, med en hel del även för sin samtid ytterst kontroversiella åsikter – han ville exempelvis helt rentvå Skottland från dess keltiska bakgrund. Vissa har därför omnämnt honom som excentrisk, andra som milt vansinnig.

målat porträtt av pinkerton med glasögon uppe i pannan

Det jag finner mest slående med detta porträtt är att John Pinkerton avbildas med sina glasögon uppe i pannan. Så där går vi som bär läsglasögon väl rätt ofta omkring, så att vi håller reda på dem och har dem nära till hands då de behövs. Men det är inte lika vanligt att se någon avbildas på detta sätt på ett mer formellt porträtt längre bakåt i tiden. Andra porträtt avbildar honom med glasögonen på näsan, såsom detta i en museisamling i England.

Detta porträtt är en del av Wallers autografsamling, en samling omfattande ungefär 38000 dokument som samlats av läkaren Erik Waller (1875-1955) som köptes in till Uppsala Universitetsbibliotek under 1950-talet.
Porträttet har signum: Waller Ms alb-62:132

Du kan se en högupplöst version av porträttet här: John Pinkerton

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brev från Nostradamus 1566

Föremål 110 av 400:
Brev ur Wallersamlingen undertecknat av Nostradamus

Vissa namn är så mytomspunna att man ibland undrar om de tillhör påhittade personer, eller om de verkligen tillhört någon som levt på riktigt. Många är vi som hört talas om Nostradamus och hans profetior. Kanske är dessa nu för tiden mest kända för att man kan tolka dem mycket fritt, och därför kan man hävda att Nostradamus förutsett både det ena och det andra – men bara först i efterhand.

I Wallers autografsamling på universitetsbiblioteket finns detta brev undertecknat just av Nostradamus (1503-1566), ett brev daterat under hans sista levnadsår. Brevet är adresserat till en ”Sieur de Saffre” och innehåller dennes horoskop och något om hans framtid, vid sidan av andra mer världsliga ting. Om dessa Nostradamus förutsägelser verkligen slog in vet vi tyvärr ingenting om.

första sidan av brevet

Du som behärskar franska kan läsa brevet i sin helhet på nätet: Letter 1566-02-25, Salon-de-Craux

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Ett vackert illustrerat brev från 1773

Föremål 102 av 400:
Fantasirikt illustrerat brev daterat 1773

I Wallers handskriftssamling, samlade av läkaren Erik Waller (1875-1955) och senare inköpt till Uppsala universitetsbibliotek 1955, finns en mängd brev skrivna av olika personer. Ett av de mest anslående är nog detta franska brev daterat 16 augusti 1773 i Courelles-Chaussy , vars första sidas ringlande text skapar konturerna av en man till häst.

hela första sidan av brevet, men en man till häst och små figurer i bakgrunden

Brevet är skrivet och tecknat av kirurgen Pierre-Innocent Guimonneau de la Forterie (1726-1794)  till hans vän Germain, även han kirurg. Detaljer i teckningen visar livet på landsbygden, ryttare och vilande herdar. Ett par skördar frukterna från ett träd. Det hela ser rätt så idylliskt ut.

närbild på deltaljer av ett fruktplockande par, man till häst samt en herde med sin hjord med får eller getter

Även på baksidan av samma blad, fortsättningen på brevet, finns tecknade detaljer, såsom ett par hägrar och ett par i gröngräset, ansatta av kolossala frugor. Kanske är det författaren själv som känner sig invaderad av dessa insekter.

ett par tecknade hägrar samt en man vilande i knät på en dam

Vill man läsa brevet i sin helhet, eller titta närmare på alla dess små detaljer, kan man se det i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Le courier metempsicosiste.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Torkad fisk i autografsamling

Föremål 61 av 400:
Monterad, torkad fisk i Wallers autografsamling

Fisken är ursprungligen fångad utanför Teneriffa av den franske naturforskaren Michel Adanson (1727-1806). I 21-årsåldern (1748) begav han sig iväg på en expedition till Gambia och Senegal för att studera fauna och flora i dessa länder. Fisken har troligen fångats in under denna resa.

fisken monterad på sitt papper, liggande på sitt omslag

Här kan du se en högupplöst digital version av denna fisk.

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Nyare inlägg »