400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: mars 2018

Danviks skans med dess omkringliggande land

Föremål 185 av 400:
Handritad karta över Danviks skans med dess omkringliggande land från senare hälften av 1600-talet.

Allt fler handritade svenska kartor ur universitetsbibliotekets samlingar läggs ut fritt tillgängliga på nätet. I dessa samlingar finns en karta från senare delen av 1600-talet som ingår i de så kallade Westinsamlingarna som visar en ”plan eller grundteckning av Danviksskansen med dess omkringliggande land”. Skansen anlades 1659 och planen bör ha tillkommit någon gång efter detta år. Kartritaren förblir anonym.

Befästningen Danviks skans låg mellan Saltsjön och Hammarby sjö på Södermalm i Stockholm, men revs efter 1774, då Fredrik Lundin köpte marken. Han anlade här en malmgård och lusthuset ”Fåfängan”, som han lät bygga på befästningens fundament. En sådan här tidig karta är därför en viktig del av byggnadshistorien för området.

bild på hela kartan, främst målad i grön färg med skansen och byggnader i rött

Kartan kommer snart att kunna ses i professionellt inskannad högupplöst version fritt tillgängligt på nätet – en beskrivning av kartan i databasplattformen Alvin väntar nämligen på att få digitala bilder knutna till sig vilken dag som helst: Plan eller grundtechningen aff Dannewijkz schantzen med dess omkringh liggande land

detalj från kartan med en måttangivelse

Text och bild: Helena Backman

Brev som passerat censuren

Föremål 184 av 400:
Ett brev från antikvariatsbokhandlare Junk till bibliotekarie Hulth.

I Svenska Linnésällskapets samlingar på Uppsala universitetsbibliotek hittar vi ett brev från 1910-talet från antikvariatsbokhandlare Dr Wilhelm Junk (1866-1942), skrivet under hans tid som bokhandlare i Berlin. Här tackar han bibliotekarien Dr Johan Markus Hulth (1865-1928) för det diplom som han fått sig tillskickat. Diplomet visar att han nu är medlem i Svenska Linnésällskapet, ett sällskap som fyllde 100 år 2017.

närbild på ett hörn av brevet där randen över pappret syns särskilt tydligt, och där det sitter en liten röd etikett med texten Einlage

Antiquariaat Junk, specialiserat på naturvetenskaplig litteratur, grundades 1899 av Dr Wilhelm Junk i Berlin. Detta brev, som sändes till Sverige under första världskriget, visar tecken på att ha passerat censuren genom den rand som löper tvärs över pappersarket.

Längre fram, under 1930-talet, flyttade Junk som tysk flykting till Haag, där han fortsatte sin verksamhet. Idag finns Antiquariaat Junk fortfarande i Nederländerna, men har nu sitt säte i Amsterdam.

foto på hela brevet

Text och bild: Helena Backman

Kapsel med diverse musik från Leufstabiblioteket

Föremål 183 av 400:
Ett stämblad från Leufstasamlingarna

Just nu digitaliseras musiksamlingarna från Leufstabiblioteket, tidigare tillhörande Familjen De Geer på Lövstabruk, vilket nu tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla musikaliska tryck och handskrifter finns naturligtvis diverse varierande, enstaka stämblad som hamnat vid sidan av de övriga musikalierna och samlats i egen kapsel. Här ingår även övningsblad för generalbasspel.

Genom att digitalisera även sådant här material som troligen hamnat utanför sitt större sammanhang, kan man kanske på sikt koppla samman dessa enstaka notblad med andra samlingar, när dessa digitaliserats, så att de hamnar i en ursprunglig musikalisk kontext.

foto på ett stort notblad fullt med handskrivna notrader

Se andra digitaliserade musikalier från Leufstasamlingarna: Musikalier från Familjen De Geer i Lövstabruk

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Babylonisk kilskrift på lertavla

Föremål 182 av 400:
Kilskriftstavla daterad år 515 f.Kr.

En av våra äldsta texter i universitetsbiblioteket är denna lertavla med kilskrift. Denna tavla är skriven på akkadiska och anger hur mycket lön i silver som betalats ut till två olika vävare och är daterad den 23:e dagen i månaden Ajjar under det sjunde året av konung Dareios I:s regeringstid, vilket i vår tideräkning motsvarar 515 f.Kr.

foto på en fyrkantid lertavla med inpressade kilskriftstecken

Lertavlans baksida

Denna lertavla kunde ses i den utställningssal som just nu är stängd för renovering på Carolina Rediviva. Denna, och andra föremål ur denna utställning, kan du se och läsa om i digital form: Digitala Expo Rediviva

Själva utställningslokalen kan du se här: Utställningslokalen på Carolina Rediviva före renoveringen

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Hyllsystem för biblioteksmagasin

Föremål 181 av 400:
Kompaktushyllsystem i biblioteksmagasin

Alla böcker i Uppsala universitetsbibliotek behöver en plats för förvaring. Våra senast förvärvade och mest använda böcker står framme på öppna hyllor, men de allra flesta står i magasin och behöver beställas fram genom våra kataloger.

Magasinsutrymmena har växt genom åren, och fått hyllor från olika tider. I ett av alla våra magasin inne på Carolina Rediviva finns ett äldre system med kompaktushyllor från Aktiebolaget Electrolux i Säffle. Kompaktussystem gör det möjligt att packa ihop bokhyllor mycket tätare än om de står med gångar emellan, och få plats med många fler böcker eller arkivkartonger. På andra håll i huset och ute på ämnesbibliotek och depåer finns helt andra kompaktussystem.

bild på en lång rad med kompaktushyllor, och man ser i en glipa att de är fyllda med böcker

Med hjälp av de svarta spakarna längst ned på hyllorna skjuter du fram ett parti hyllor, så att du kommer åt de böcker som du är ute efter. Det gäller då att se efter, så att ingen kollega hamnar i kläm någon annanstans.

metallskylt fastskrivad vid hylla med texten KOntrollera att ingen person uppehåller sig i gång, som skall slutas

Text och bild: Helena Backman

 

Avhandling bunden i blått sidentyg

Föremål 180 av 400:
Akademisk avhandling inbunden i ljusblå siden-droguet med små prickar.

En tunn, tryckt avhandling har fått ett extra iögonfallande omslag. Bandet är täckt med ett enfärgat sidentyg i ljusblått med ett vävt mönster av prickar. När en avhandling fått ett så här stiligt bokband rör sig om ett exemplar som var avsett att skänka bort som gåva till någon betydelsefull person.

Avhandlingen är Carl von Linnés Dissertatio entomologica, bigas insectorum sistens, quam divinis auspiciis, framlagd i Uppsala 1775 med Andreas Dahl (1751-1789) som respondent. Charles de Geer är en av de personer som fått en tillägnan i avhandlingen, och det är han som fått motta detta speciellt vackert inbundna exemplar. Avhandlingen ingår nämligen i Leufstabiblioteket, nu tillhörigt Uppsala universitetsbibliotek, där Charles De Geers böcker finns bevarade.

uppsalg med den tryckta hälsnignen till charles de geer och titeln på avhandlingen

Tyget som använts till bandet är en typ av tyg som haft många användningsområden. En liknande droguet med samma mönster – här sitter prickarna bara lite glesare – återfinns som fodertyg i en gul kappa magasinerad på Linnémuseet i Uppsala. Kappan är pelisse i siden-satin som sägs ha tillhört Linnés hustru Sara Elisabeth, mn av snittet att döma är den troligen sannolikt tidigast 1810-tal, och har i så fall snarare tillhört någon av döttrarna. Benämningen drouget syftar på den teknik tyget är vävt i, och under 1700-talet finns svenska manufakturer som tillverkar drogueter. det är inte känt varifrån just dessa tyger kommer, men i familjen von Linné fanns ett flertag plagg i droguet med olika mönster, många av dem är också just blå.

foto på en kappa på ett bord, upplagd så att det blå sidenfodretsyns

Text: Helena Backman och Annika Windahl-Pontén
Bild på avhandlingen: Helena Backman
Bild på fodret: Annika Windahl-Pontén

 

Vackra bladmärken i kyrkslaviskt tryck

Föremål 179 av 400:
Bladmärken i tyg och skinn i ett kyrkslaviskt tryck från 1692

Ett kyrkslaviskt tryck från 1692 har hela sitt främre snitt utsmyckat med bladmärken i textil och skinn. En tidigare läsare har snabbt kunnat hitta till en särskilt utmarkerad sida, såsom början av ett kapitel eller en särskild text.

närbild på ett inklistrat bladmärke i mörkblått tyg

Bladmärkena är inklistrade på sida i det uppslag som man vill markera. Det främre snittet på boken ser ut som ett färggrant konstverk med sina alla olika färger.

foto på hela det främre snittet med sina färgglada bladmärken

Boken som fått dessa märken har titeln Molitvoslov … och har en träsnittsram på titelbladet med rysk-ortodox prägel. Fler träsnitt finns inuti boken.

foto på titelbladet till boken

Boken har signum: Litt. Slav. Kyrkslav. 54
Läs mer om våra kyrkslaviska tryck på Uppsala universitetsbibliotek: Kyrkslaviska tryck

Text och bild: Helena Backman

Fyrklöver mellan bokbladen

Föremål 178 av 400:
En pressad fyrklöver i en volym med verk om Rom från 1660.

Här och där i våra boksamlingar kan vi finna pressade växter, små spår av tidigare ägare. Särskilt i religiösa skrifter, i böcker med poesi eller – som i detta fall – en bok med beskrivningar av resor eller främmande länder kan man hitta dessa lämnade små minnen. Om det är en tillfällighet att denna fyrklöver hamnat just i detta uppslag, om det varit ett bokmärke eller bara ett memento, kan vi idag inte veta. Just eftersom boken både har två namngivna tidigare ägare på första titelbladet och att den handlar om Rom, kan vi låta fantasin dra iväg med oss, och drömma att den lilla klövern är ett minne från en resa nedåt Italien efter någon av dem.

den pressade klövern på sitt uppslag

Volymen innehåller verken Relatione della Corte di Roma av Girolamo Lunadoro (pseudonym för Gregorio Leti), Maestro di Camera av Francesco Sestini samt Roma ricercata nel suo sito av Fioravante Martinelli, samtliga tryckta av Brigonci i Venedig 1660.

titelbladet till det första verket i volymen

Boken har signum: Utl. Hist. Italien Prov. Rom
Här kan du se och läsa hela volymen i digital form: Relatione della Corre di Roma…

Text och bild: Helena Backman

Inkunabeltryck med provenienser

Föremål 177 av 400:
Inskrivet exlibris i samlingsband med inkunabler

På insidan av den främre pärmen tillhörande en samlingsvolym med tre tryckta vetenskapliga verk från 1400-talet, finns en iögonfallande handskriven ägaranteckning. Volymen hade tidigare tillhört Michaelisklostret i Rostock, men 1563 skriver sig Bartolomeus Smit från Rostock som ägare till boken. Förnamnet Bartolomeus är överstruket med bläck av en senare ägare. Fler ägaranteckning återfinns i volymen, här syns även namnen på Andreas Richius och Joachimus Finekken. Den senast kända ägaren till boken är Magnus Gabriel De la Gardie. Därefter har boken införlivats i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

framsidan på boken

Boken är inbunden i röda pappärmar med pressat mönster, och ryggen har vid senare tidpunkt fått ett överdrag av marmorerat papper.

foto på främre snittet med en rad små röda knoppar fastsatta

I främre snittet ser vi en rad bladmärken, som gör det snabbt att slå upp de uppmärkta sidorna i boken.

Boken har signum: Ink. 32:91
En fullständig bokbandsbeskrivning med bilder hittar du i Alvin: Bokband. Clarissimi viri Hyginii poeticon astronomicon.

Fler poster för bokband finns att se i Alvin: Bokbandsbeskrivningar

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)