400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: augusti 2018

Äldre bilder på Akademikvarnen i Uppsala

skiss från sent 1600-tal över kvarnbyggnaden
30 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 229 av 400:
Teckning från senare delen av 1600-talet på Akademikvarnen i Uppsala

I måndags kunde du här i bloggen se hur Akademikvarnen i Uppsala eldhärjades 1910. Tidigare avbildningar visar hur kvarnen ändrat utseende genom tiderna. Den äldsta skissen i samlingarna ser du här ovan, där Erik Dahlberg (1625-1703) tecknat av kvarnen i blyerts. Denna skiss ingår i en handskrift med signum Palmskiöld 279 i våra samlingar.

tuschteckning av kvarnbyggnaden

I slutet av 1700-talet har konstnären Johan Gustaf Härstedt (1756-1820) gjort en tuschlavering av Akademikvarnen, och 1797 även en akvarell över en utsikt över kvarnen och närbelägna hus utmed ån.

akvarell i lysande färger med kvarnen och närbelägna hur utmed Fyrisåns vatten

Dessa och fler bilder på Akademikvarnen ur vår samlingar, både teckningar, tryck och fotografier, hittar du här i digital form: Akademikvarnen i Uppsala.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Branden i Akademikvarnen i Uppsala 26-27 augusti 1910

vykort med kvarnbranden
27 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 228 av 400:
Vykort av branden på Uppsala akademikvarn den 26-27 augusti 1910

Om ett fotografi har ett braskande nyhetsvärde gör det ingenting om det är lite suddigt – detta kanske bara bidrar till känslan av dramatik. Att Uppsala akademikvarn drabbades av en brand år 1910 kunde ses som så märkvärdigt att det gjordes ett vykort av denna händelse, även om bilden hade blivit en smula suddig. Vi kan se att en folkmassa begapar händelseförloppet, medan polisen håller ett öga på dem.

På platsen för Akademikvarnen stod en kvarn redan på 1200-talet, då tillhörig Uppsala domkyrka. Kvarnen blev senare en tullkvarn i kronans ägo. År 1647 beslutade Drottning Kristina bestämde 1647 att tullinkomsten skulle tillfalla Uppsala universitet, som i och med detta fick monopol över kvarnverksamheten i området. Branden i kvarnen medförde att dess vattenhjul ersattes med turbiner och i och med detta fick en modernisering. Kvarnen var därefter i drift ända fram till 1946. På 1950-talet byggdes kvarnen om för att inhysa Upplandsmuseet som fortfarande finns i dessa lokaler.

Ödeläggelsen efter branden har blivit motiv för ytterligare ett vykort:

rykande husdelar, en skortsten står kvar i spillrorna

Vykorten har signum: Vykortsalbum Uppsala 1a (Karnevaler och studentliv)
Du kan se dessa samt ytterligare ett par vykort som skildrar kvarnbranden här: Uppsala akademiqvarns brand 26-27 Augusti 1910

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Postens diligenstrafik

23 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 227 av 400:
Kapsel med tryckt material om Postens diligenstrafik

Ordet diligens får mig att tänka på snabba hästekipage farande genom täta skogar, där stråtrövare kan lura bak varje krök. Och kanske det också var så en gång, när posten transporterades med häst. Postverkets egen bussrörelse Postens diligenstrafik inrättades dock så sent som år 1923 och var i gång till 1991, då verksamheten övertogs av Swebus. Postdiligensernas linjer gick huvudsakligen i Norrland, men även så långt ned som i Värmland.

framsidorna på två foldrar om postdiligenserna, båda med äldre bussar på framsidorna

I en kapsel med okatalogiserat tryck under ämnet Postväsen finns instruktioner för anställda, tidtabeller och biljettpriser för postdiligenslinjerna i Sverige under 1900-talet. Här finns detaljerade instruktioner för rutiner inför rutterna, exempelvis hur biljettmaskinerna skulle hanteras.

utsidorna på en modern folder från 1950-talet med en gul postbuss jämte en grå folder från 1920-talet

Postdiligenserna hade Postväsendets karaktäristiska gula färg, men dessa fordon försvann ur bruk under det sena 1900-talet. Postens gula färg finns dock kvar på de postlådor vi fortfarande idag ser i den offentliga miljön.

Text och bild: Helena Backman

Märkvärdigheter på en söndag

handskriven titel Söndag på ett vitt papper
20 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 226 av 400:
Handskrivet arbete om märkvärdiga händelser i världshistorien som infallit på söndagar

I handskriftssamlingarna på universitetsbiblioteket finns ett manuskript som innehåller en förteckning från 1700-talet på märkvärdiga händelser som inträffat på söndagar. Författare är Johan Christian Höjer, och arbetet är dedikerat till den svenske kungen.

författarens namnteckning

Vilka märkvärdiga händelser står då uppräknade i denna förteckning? Författaren tycks ha haft en närmast övernaturlig kunskap om vilka bibliska händelser som tilldrog sig på speciella veckodagar, och listar dem i stor stil.

en notering ur handskriften

”Frälsaren inskrifven uti det Romerska Skatt Registret den Tjugosjunde Decembr.”

I mindre stil finns mängder av slag och drabbningar listade, de flesta med svensk seger som resultat. Även listor med viktiga årtal ur kungalängder finns med i stor mängd. Dessa datum känns något mer trovärdiga än de bibliska.

ett uppslag ur handskriften

Ytterligare två häften av Höjers hand finns jämte denna. Dessa innehåller ett manuskript till en bok som förtecknar märkvärdiga händelser som inträffat en torsdag, respektive detsamma för måndagar. Samtliga följer söndagsbokens mönster. Alltså kan vi läsa att det var på en torsdag som Jungfru Maria gick hem från Nasaret efter ett längre besök hos sin moster Elisabeth.

ett uppslag ur en bok med händelser på torsdagar

Kanske inte alla känner till att det var på en måndag som Jesus förbannade fikonträdet, en händelse som det står att läsa om i Matteusevangeliet.

detalj ur måndagsmanuskriptet

”År 34: Fikonaträdet förbannas d. 30 Martii.”

De tre manuskripten blev aldrig tryckta. Kanske hade Höjer haft för avsikt att sätta samman ytterligare fyra för de resterande dagarna i veckan. Vi får dock nöja oss med dessa.

De tre handskrifterna har alla signum: H 523

Text och bild: Helena Backman

Anteckningar och provenienser i Leufstabiblioteket

detalj av de anteckningar som charles de geer gjort i sin bibel, en notering om hans bröllop samt födelsen av hans äldsta barn
16 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 225 av 400:
Charles De Geers familjebibel med inskrivna familjeuppgifter

Just nu pågår ett projekt där de tryckta böckerna i Leufstabiblioteket katalogiseras och beskrivs i sin helhet. Inom detta projekt dokumenteras även spår av bruk och tidigare ägare i volymerna, och i dessa fall digitaliseras delar av böckerna där sådana uppgifter förekommer.

Biblioteket har tillhört herrgården på Lövstabruk, och började byggas upp av bruksägaren  Charles De Geer (1720-1778) och fortsatte utökas av hans son. I biblioteket finns en stor Karl XII-bibel där Charles De Geer nedtecknat familjeuppgifter, där bröllopet med Catharina Charlotta Ribbing (1720-1787) inleder, följt av födslar inom familjen. Uppgifter om faddrar vid barnens dop visar hur släkt och vänner till familjen deltagit i varandras närmaste kretsar.

bild av främre pärmen av bibeln, i bruntskinn med en mängd guldtryckta växtrankor och spetsmönster i kanterna på boken

Även bokbandet till denna bibel har blivit dokumenterat med digitala bilder, eftersom det är ett riktigt praktexemplar, utfört av bokbindaren i Stockholm Johann Friedrich Klemm. Se alla dess detaljer i digital form: Bokband till Biblia, thet är all then heliga skrift på swensko…

Än så länge är endast ett litet antal provenienser ur Leufstabiblioteket dokumenterade i bild i digital form, men fler kommer det att bli allteftersom projektet avlöper. De proveniensbelägg som finns i digital form idag hittar du i Alvin, tillsammans med information om de böcker som de ingår i.

Bibeln har signum: Leufstasaml. F 74

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Likpredikan över Catharina Arensbäck

liten vinjett överst på en sida med två änglar i träsnitt
13 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 224 av 400:
Tryckt likpredikan över Catharina Arensbäck 1697 av Abraham Juslenius

På Uppsala universitetsbibliotek finns en stor samling tryckta predikningar, varav många utgör så kallade likpredikningar, alltså sådana som hållits vid begravning. I sådana ingår ofta en avdelning med personalia, det vill säga något om den avlidnas liv och familj.

del av titelsidan

Så är fallet även med detta tryck, med titel The christnas reene, bedröfvelige och härlige tilstånd …, en likpredikan hållen över den saliga matronan Catharina Arensbäck den 10 oktober 1697 av Abraham Juslenius. I en avdelning med personalia beskrivs Catharina Arensbäcks familj och hur hon uppfattades av sin samtid, naturligtvis säkerligen tillrättalagt för att passa detta allvarliga tillfälle.

Abraham Juslenius namn

Likpredikningar är därför ett material som kan intressera många släktforskare och andra som forskar kring personhistoria. Sedan i våras finns vår katalog över predikningar tillgänglig digitalt, vilket gör att du kan sitta hemma och se efter om här kan finnas några predikningar över personer i din släkt på universitetsbiblioteket. Sök i katalogen här: Predikningar.

träsnittsvinjett från trycket med ett agnus dei-lamm med blommor omkring

Text och bild: Helena Backman

Brännvinsdraken

9 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 223 av 400:
Brännvinsdraken, litografi efter tysk förlaga runt sekelskiftet 1900

Brännvinsdraken fick stå som symbol för brännvinets fördärvliga inverkan enligt nykterhetsrörelsen under 1800- och 1900-talen. Bilden visar hur illa det kan gå vid överdrivet alkoholintag. Just denna brännvinsdrake är utgiven av E.J. Ekmans förlagsexpedition, Stockholm, någon gång ca 1890-ca 1920. Erik Jakob Ekman (1842-1915) var aktiv i Svenska Missionsförbundet och utgav på sitt privata förlag främst litteratur med frikyrkligt innehåll. Planschen hade dock utkommit tidigare än så.

planch med en trehövdad drake som får potatis inlassad i munnen och som tillverkar brännvin. i bakgrunden ser man hur folk dricker, blir alkoholiserade, galna och dör.

Den förste att publicera denna bild i Sverige var konstnären och grafikern Anders Lundquist (1803-1853), som utgav planschen Brännvinsdraken efter en tysk förebild 1842. Planschen blev ett led i nykterhetsrörelsens propaganda, och kom därför ut i många versioner in på 1900-talet. Senast användes motivet i förenklad version som utställningsaffisch när Nordiska museet hade en utställning för nykterhetslogerna IOGT-NTO:s gemensamma 100-årsjubileum år 1979.

Se affischen i högupplöst version, där du kan zooma in på alla dess detaljer: Brännvinsdraken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Färgsprakande stambok

ett uppslag ur stamboken med en vapensköld och en målning av en läsande man omringad av ängel och djävul
6 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 222 av 400:
Johann Gastels rikligt illustrerade stambok från tiden 1591-1616

Genom det projekt som katalogiserat och digitaliserat universitetsbibliotekets stamböcker under de senaste åren finns detta rikligt illustrerade exemplar nu tillgängligt i digital form. Johann Gastel, född i Augsburg, hade med sig denna stambok på bildningsresa i Europa. Han var senare verksam som läkare. I sin stambok har han samlat en mängd tillskrifter, ofta med vackert målade familjevapen, men även en och annan karikatyr eller annan illustration.

ett uppslag med vapensköld och kvinna i röd klänning

På vänster sida vapensköld, och på höger sida en dam med hornfrisyr och solfjäder i handen.

Här finns tillskrifter från personer i städer som Augsburg, Dillingen, Konstantinopel, Padua, Venedig, Florens, Rom, Genua, Passau, Salzburg och Ferrara. Här finns även ett antal studier av dräkter, målade i gouache, som ger oss en bild av modet i Italien kring sekelskiftet 1600.

på vänster sida en ung man och på höger sida en vapenskäld i orange och svart

På vänster sida en ung man med blomma i handen, till vänster en vapensköld.

Stamboken har signum: Y 55
Du kan se samtliga blad i denna stambok här: Johann Gastels Stammbuch

Mer om denna stambok kan du läsa här: Davidsson, Åke, 1981, ”Stamboken. Poesialbumets och gästbokens föregångare”, Ett urval ur Carolina Redivivas samlingar. (Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger, 9). Uppsala. S. 21f.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Handskriftsvolym med sydd kant

närbild på blågrön sydd kant i garn på ett bokband i brunt skinn
2 augusti, 2018 / / Inga kommentarer

Föremål 221 av 400:
Linköpingsmissale från ca 1500 med stygn i kanten

Att bokband kan se mycket olika ut har nog framgått både i denna blogg och i universitetsbibliotekets instagram @uppsalaunilib_treasures.

Denna inbindning i skinn har blivit fodrad med papper och fått en rar sydd kant i blågrönt garn. Vid något tillfälle har sannolikt dess ursprungliga band blivit utbytt och ersatt med detta.

detalj från insidan, där man ser den gröna sydda kanten överst på fodringen av papper på insidan av bandet

Denna handskriftsvolym innehåller Missale Lincopense, det vill säga Linköpings stifts mässhandbok. Texten är präntad på papper,  och som synes har delar blivit överklistrade med annan text. Kanske är det misstag som rättats på detta sätt?

text har blivit överklistrad med ny text på en papperslapp

Troligen har denna handskrift tillhört Vadstena kloster, innan dess bibliotek konfiskerades vid reformationen. Böckerna därifrån finns därför idag i Uppsala universitetsbibliotek.

bokens rygg där det syns att dess lägg sytts in med grova stygn

Mässhandboken har signum C 427 i våra handskriftssamlingar.
Här kan du bläddra i hela volymen i digital form: C 427 – Missale Lincopense

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)