400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: oktober 2019 (Sida 1 av 2)

”Flädermus med mustascher”

Föremål 342 av 400:
Fladdermus avbildad av N.P. Åckerberg

Så här på Halloween 2019 kan det väl passa bra med en fladdermus, även om denna lilla sötnos nog inte kan skrämma någon. Att den har mustascher passar ju extra bra så här dagen före Movember, även om just dessa mustascher ser rätt så små ut.

fladdermus avbildad ovanifrån med utsträckta vingar

Teckningen är undertecknad med en något svårläst namnteckning, N.P. Åckerberg.

huvudet från ovansidan samt Åckerbergs namnteckning

Du hittar denna och andra illustrationer, som utgjort förlagor till i illustrationerna i Sven Nilssons verk Skandinaviens fauna i digitala kopior här: Skandinawiens fauna af S. Nilsson. Det tryckta verket började utges från år 1820 och framåt.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Nyckel med spelkort

Föremål 341 av 400:
Nyckel till skåp i ett av kabinetten i Leufstabiblioteket

I Leufstabiblioteket har vi hittat ett par spelkort ur en killelek inlagda som bokmärken i ett par volymer. För en tid sedan fick vi denna nyckel i vår hand, en nyckel till ett redan olåst skåp i ett av sidorummen i biblioteketsbyggnaden. Den etikett som knutits fast vid nyckeln är en bit återanvänt spelkort ur samma killelek.

Kille är ett kortspel som spelas med en något annorlunda kortlek än de vanliga spelkort vi använder idag. Spelet hade sin storhetstid i Sverige på 1750-talet. Kan det ha varit en person som tyckt om att spela kille som använt dessa kort i biblioteket? Eller kanske snarare någon som inte gillat att spela kille och därför kunnat använda korten på dessa sätt?

nyceln mot blå bakgrund med baksidan av spelkortet synligt

Detta lär vi inte få något svar på, men vi ser fram emot att se hur många killekort vi hittat då vi katalogiserat klart boksamlingen i Leufstabiblioteket. Läs mer om biblioteket och det pågående projektet på dessa sidor: Leufstasamlingarna.

Text och bild: Helena Backman

Nyinkommet till handskriftssamlingen

Föremål 340 av 400:
Brev från biskop Jesper Swedberg till justitiekansler Anders Leijonstedt 1715

När vi tänker på nyinkommet material till universitetsbiblioteket, kanske vi mest tänker på nyutgivna böcker och arkiv efter institutioner samt nu levande eller nyligen avlidna personer. Men naturligtvis fylls samlingarna på även med äldre material, som kan ha varit i privat ägo fram till nu, eller överförs från andra institutioner.

Nyligen inkom exempelvis detta brev från biskopen i Skara Jesper Swedberg (1653-1735), för den större allmänheten kanske främst bekant som far till mystikern Emanuel Swedenborg. I detta brev, daterat den 5 januari 1715, ondgör sig Swedberg över de sabbatsbrott som inträffar under marknadsdagar, i synnerhet eftersom dessa marknader i allmänhet inträffar under just helgdagar. Swedberg skriver att han inte kan förstå varför en bondgumma som försöker smyga sig in för att sälja lite smör eller ägg snabbt blir fasttagen av ordningsmakten, men då folk härjar, super, svär och slåss under marknadsdagarna, då får det passera.

första sidan av brevet, skrivet i snirklig svårläst 1700-talsstil

Swedberg vill genom dåvarande justitiekansler Anders Leijonstedt försöka påverka så att marknadsdagarna inträffar i anknytning till, men inte just på själva helgdagarna. Då blir åtminstone oregerligt leverne inte sabbatsbrott. Det tycks dock inte som om Swedberg haft någon framgång med detta brev – eller med många andra propåer i samma ärende genom åren.

Swedbergs namnteckning i brevet

Text och bild: Helena Backman

Glasplåtar i litet format

Föremål 339 av 400:
En samling små glasplåtar med porträtt

en rad med små kartonger som plåsplåtar blivit sålda i

Tidigiare trodde vi att dessa porträtt var tagna av fotografen Gunnar Sundgren (1901-1970), som var verksam i Uppsala och från vilken vi har en mängd foton i samlingarna. Men vid närmare undersökning upptäcktes att så inte är fallet. Vi vet alltså idag ännu inte vem som legat bakom dessa porträttfotografier i det lilla formatet.

lådor med glasplåtar

Dessa glasnegativ ligger prydligt uppmärkta i sina kartonger. Dessa är en del av de fotografiska samlingarna, som nu håller på att gås igenom här på universitetsbiblioteket.

Text och bild: Helena Backman

Skärmaskin av det större formatet

Föremål 338 av 400:
Västtysk skärmaskin i bokbinderiet

I bokbinderiet står en skärmaskin av det större formatet och väntar på att få en ny säkring och bli satt i arbete igen.

Skärmaskinens framsida med manöverpanel

Skärmaskinen är av fabrikatet Wohlenberg Werkzeugmaschinen, en firma som fortfarande tillverkar verkstadsmaskiner i Hannover. Firman grundades 1872 av fabrikanten Hermann Wohlenberg (1845-1906). Han hade lärt sig detta med att bygga maskiner av sin far som var låssmed, men även byggde enklare svarvar. Efter att ha studerat maskintillverkning i England, startade han 1872 sin svarvbyggarfirma i Hannover.

Skärmaskinens baksida

Vi får hoppas att denna trotjänare kommer fungera många år framöver och göra god tjänst i bokbinderiet.

Text och bild: Helena Backman

Astronomiska illustrationer utsmyckade med blommor

Föremål 337 av 400:
Keplers Astronomia nova från 1609 med blommor kring diagram och illustrationer

Kanske är det inte blommor du tänker på i första hand, då du slår upp ett vetenskapligt verk i astronomi. I illustrationerna till Astronomia nova av den tyske astronomen Johannes Kepler finner du emellertid små utsmyckande blommor.

en illustration i form av cirklar som beskriver något astronomiskt, med en tryckt blomma i de fyra hörnen

En kan tänka att dessa utsmyckningar skulle kunna lätta upp en annars rätt tung vetenskaplig text. Jag får dock erkänna att dessa blomornament inte var det första jag såg, då jag slog upp detta verk, och inte hjälper upp förståelsen. Det är dock en vacker detalj att vila ögonen på.

Detta exemplar av Keplers Astronomia nova har signum: Obr. W.1 i våra samlingar.

titelsidan på boken

Text och bild: Helena Backman

Ceremoniell murslev

Föremål 336 av 400: Försilvrad murslev, använd av Karl XIV Johan vid Carolina-byggnadens grundläggande

Den 19 oktober 1819 lades – den symboliska – grundstenen för byggandet av Carolina-byggnaden uppe på Uppsalaåsen, ett stenkast från både domkyrkan och slottet, med utsikt över Uppsala och dess omgivningar.

Karl XIV Johan var den person som enligt samtida källor pekade ut platsen för uppförandet av Carolina-byggnaden, och den som formellt fick godkänna planritningarna. Så när första grundstenen skulle läggas under högtidliga former, var det även han som höll i den för tillfället tillverkade mursleven för att symboliskt lägga den första stenen för bygget.

i en monter ligger musrsleven och hammaren bredvid en vit modell i plast av Carolina-byggnaden, i bakgrunden planritnignarna från 1819

Sedan dess har Uppsala vuxit både till yta och invånarantal. Byggnaden, som från början låg lite vid sidan av stadens centrum, har nu alltmer hamnat i händelsernas mitt. Idag ligger Carolina Rediviva mitt emellan Universitetshuset, några decennier yngre än Carolina, och det nyuppförda Segerstedt-huset, alltså i hjärtat av det akademiska Uppsala.

Läs mer om hur det gick till då Karl XIV Johan lade grundstenen till Carolina-byggnaden.

Text och bild: Helena Backman

Kungligt bröllop

Föremål 335 av 400:
Bröllopsfotografi med Dagmar Bernadotte af Wisborg och Nils-Magnus von Arbin

Byggnaden Carolina Rediviva är anknuten till Carl XIV Johan, född Jean Bernadotte – den förste av släkten på den svenska tronen.

brudparet i helfigur framför en tygridå, hon med krona på huvudet och klänning med ett mycket stort släp draperat på golvet,  och han i uniform med epåletter

Ätten har dock vuxit sig stor från hans tid. I våra samlingar finns ett vackert fotografi från bröllopet mellan Dagmar Bernadotte af Wisborg (f. 1916) och hennes make officeren Nils-Magnus von Arbin (1910-1985) .

Idag är Dagmar von Arbin över 103 år, och den äldsta inom släkten Bernadotte.

Text: Helena Backman
Fotograf: Gunnar Sundgren (Reproduktion: Lars-Anders Orre, Uppsala universitetsbibliotek)

Åtskilliga avhandlingar i astronomi

Föremål 334 av 400:
Handskrift med avhandlingar i astronomi från 1600-talet

I ett grönfärgat pergamentband från 1600-talet i våra handskriftssamlingar finner vi sex nedskrivna texter i astronomi av okänd hand.

en text med en illustration i form av ett jordklot med en stad och ett fartyg på dess övre hälft

I en text med titel Quaestiones Astronomica in Sphraeram Ionnis de Sacrabosco, hittar vi de illustrationer som finns i detta inlägg. Den Sacrabosco som nämns är den engelske matematikern och astronomen Johannes de Sacrobosco (ca 1195-1256), eller – som han hette på sitt modersmål – John of Holywood. Hans lärobok Libellus de sphaera var den mest använda läroboken i astronomi som användes vid universiteten under hela medeltiden.

ett blad med snirklig skrift i svart bläck, med en röd illustration bestående av ringar och linjer i ett intrikat mönster

Denna skrift har signum: A 25
Du kan se och läsa hela handskriften i digital form här: Åtskilliga avhandlingar i astronomi.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

År 1477 i Uppsala och Cremona

Föremål 333 av 400:
Italiensk lista från 1477

Idag är Uppsala universitet ett år äldre – det är nämligen idag 542 år sedan universitetet startade sin undervisning just idag den 7 oktober. Läs mer om detta här: Grattis på födelsedagen…

En lista skriven med bläck på papper med snirkliga svårlästa bokstäver

Vad hände då på andra håll i världen år 1477? I Wallers autografsamling här på biblioteket hittar vi en lista på papper daterat 14 oktober 1477, troligen skrivet av den italienske statsmannen Francesco ”Cicco” Simonetta (1410-1480) och berör ett nytt sjukhusbygge i Cremona. Cicco Simonetta har annars främst gått till historien som kryptör.

Brevet har signum Waller Ms it-01048 i våra samlingar.
Du ser hela pergamentbrevet i högupplöst kopia här: List 1477-10-14

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg