400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Månad: november 2019 (Sida 1 av 2)

Svenskt pass för resa till Tyskland 1916

Föremål 353 av 400:
Pass från 1916 utfärdat den 5 juni till professor Rudolf Kjellén. 

Rudolf Kjellén hade bara några månader innan undertecknandet av detta pass erhållit den skytteanska professuren i Uppsala. Han åkte på resa till Berlin och Dresden samma år, främst i forskningssyfte men även för att möta och samtala med statsmän och akademiker. Hans resa till Dresden handlade främst om att få se den Sixtinska madonnan, men då besöket också råkade vara i mittpunkten av det första världskriget besökte han även ett tyskt fångläger i närheten av staden. När Kjellén kom tillbaka till Sverige i juli 1916 skrev han en mängd tidningsartiklar om sina intryck av det krigströtta Tyskland.

Det utvikta passet i sin fulla storlek.

Denna sortens gigantiska pass var något av en nymodighet under 1910-talet. Ruth Kjellén-Björkquist, Rudolf Kjelléns dotter, beskriver passet i sin biografi om hennes far som ”våldsamt imponerande, både vad det storslagna formatet och de högtidliga formuleringarna beträffar — men så gällde det också en resa i krigstid.”
– Ja, det tycker jag är en bra beskrivning.

Passets framsida med det svenska vapnet i tryck.

Jag som skriver allt detta har under de senaste fem veckorna varit praktikant på universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar. Då jag studerar arkivvetenskap placerades jag med arbetsgruppen för handskrifter och musikalier och har under denna tid fått arbetet att sortera, organisera och kategorisera Rudolf Kjelléns efterlämnade papper. Det ”Kjellénska arkivet” ligger nu ute på portalen Alvin vilket gör det möjligt för bibliotekets användare att beställa fram detta pass och även mycket annat. Jag har under min praktikperiod slagits av den historia som man konstant möter i Carolina Rediviva. Sköra brev, färggranna telegram, svårlästa skrivstilar, svartvita glimrande fotografier, slitna skrivböcker och gigantiska pass tar en till en plats som känns långt borta men som ändå befinner sig så otroligt nära. I skrivande stund är det sista dagen här på Carolina och jag känner mig otroligt glad och tacksam över att ha fått möjligheten att utföra min praktik här.
Tack och hej!

Text: Olof Byström
Bild: Helena Backman

Falsk Moliere-autograf

Föremål 352 av 400:
Falsk namnteckning i Wallers autografsamling

Vi har redan tidigare i denna blogg visat exempel ur Erik Wallers autografsamling, som efter hans död 1955 köptes in till Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla fantastiska autografer som han samlade på sig genom åren, finns en betydligt mindre underavdelning med konstaterat falska autografer.

Bland dessa finns en signatur som tillskrivits Moliere (1622-1673), men denna är falsk. Nog kan en sådan här handling ändå sätta fantasin i rörelse – hur många falska autografer kan det finnas på marknaden, där samlare slåss om de mest kända personernas efterlämnade spår? Och hur många av de autografer och andra efterlämnade anteckningar som finns bevarade i arkiv, bibliotek och museer kan ha ett tvivelaktigt ursprung? Som tur är finns det idag många specialister som är snabba på att avslöja falska namnteckningar, så uppstår tvivel finns det alltid expertis att tillgå.

ett avklippt papper med handskriven text över namnteckning och rött sigill
Hela fragmentet där Molieres förfalskade namnteckning återfinns.

Se en högupplöst version av den falska Moliere-autografen: Receipt.
Här kan du också se fler falska autografer ur Wallersamlingen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Senmedeltida svenska lagtexter

Föremål 351 av 400:
Volym innehållande Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter från senare delen av 1300-talet.

en hand håller fast en fisk i stjärten

Denna handskrift innehåller en mängd bilder och utsmyckningar i marginalerna, dock av en rätt rustik karaktär. En del motiv återkommer gång på gång, dit hör fiskar och människofigurer.

en liten djävul står bredbent och håller i sin svans

I början av volymen finner vi även en rödmålad djävulsgestalt med horn och svans, som får gestalta ondskan.

Anteckningar i marginalerna av olika händer visar att texterna läst och lästs om under sin samtid. Idag kan vi se på en sådan här volym ur många olika synvinklar – som källmaterial till våra svenska lagars historia, ur ett konstvetenskapligt perspektiv där bilderna tolkas utifrån sina symboliska innebörder, ur bokhistoriskt perspektiv eller något helt annat. Nu, då detta material finns tillgängligt i digital kopia, kan det användas av många fler än tidigare, var de än sitter i världen.

insidan av främre pärmen med Johannes Buréus exlibris samt första sidan i volymen med bokstäver i rött och svart
Boken har tidigare ägts av Johan Bure (Johannes Bureus) och innehåller hans inklistrade exlibris.

Signum i våra handskriftssamlingar: B 10.
Här kan du se hela volymen i digital kopia: B 10 – Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

Lottsedel från Kungl. Nummerlotteriet år 1800

Föremål 350 av 400:
Kungl. nummerlott för dragning den 21 maj 1800

Kungliga Nummerlotteriet grundades 1771 och fanns fram till 1841. Under denna tid hade Nummerlotteriet ett kansli, fem kontor och eget tryckeri, och lotterna såldes antingen direkt på kontoren eller genom ombud på krogar, apotek eller andra butiker. Det var dragning 17 gånger per år.

närbild på en kontrollstämpel o lottens övre vänstra hörn

Att denna nummerlott var giltig syns på underskrifter och stämplar. Troligen gav denna lott ingen vinst, eftersom den finns kvar och på okända vägar hamnat i universitetsbibliotekets samlingar.

I wikipedia kan du läsa mer om nummerlotteriets historia och hur dragningarna gick till.

Mer om lotteriverksamhet finns att hitta i våra samlingar, bland annat en mängd dragningslistor från 1700-talet och framåt, på avdelningen Sv. Lotterier.

rader med bruna kapslar i ett bibliotksmagasin, på ryggarna står Sv. Lotterier

Lotten har hyllsignum: Sv. Lotterier Kaps. [Nummerlotteriet]

Text och bild: Helena Backman

Toilette- och theater-almanach för år 1845

Föremål 349 av 400:
Almanacka i fickformat med textilt omslag

Bland Uppsala universitetsbiblioteks svit med almanackor med titeln Toilette- och theater-almanach, har årgången för 1845 blivit klädd i tyg med vackert broderi. Tyvärr finns en liten fuktskada på främre pärmen, kanske redan tillkommen under året 1845, men baksidan har klarat sig bättre, om än även den lite fläckig och nött.

baksidan av bokbandet med broderade blommor i guldbroderad ram, i bakgrunden fler almanackor med pappärmar

Förutom att innehålla en helt vanlig almanacka, finns här korta artiklar om vid tiden kända skådespelare, en del skvaller inom branschen, en lista över anställda vid Kungl. Teatern samt några helt korta dramatiska stycken. För den som höll sig à jour med det svenska teaterlivet var nog detta spännande läsning.

Denna lilla kalender är tryckt i Stockholm 1844.
Hylluppställning: Sv. Teaterväsen

Text och bild: Helena Backman

Lövstabruks herrgård avbildad av Elias Martin

Föremål 348 av 400:
Akvarell föreställande Lövstabruks herrgård sedd från söder målad av Elias Martin omkring 1795

Den svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) är väl representerad i universitetsbibliotekets samlingar. Med denna akvarell avbildar han Lövstabruks herrgård, som ligger oss på universitetsbiblioteket varmt om hjärtat, eftersom vi har hand om Leufstabiblioteket.

På denna bild kan vi dock inte se bibliotekspaviljongen, eftersom herrgården är avbildad från sidan, till höger i bild, som den såg ut sedd från den övre smedjan. Den lilla byggnaden nedanför herrgården intill vattnet är den som huserade naturaliekabinettet. Till vänster i målningen ser vi brukssamhället med sin kyrka. Där bodde många av arbetarna vid bruket med sina familjer.

Målningen har signum: Handt. sv., Martin 1
Se denna akvarell i högupplöst kopia här: Löfsta

Du hittar fler verk av Elias Martin i digital form här: Elias Martin i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Censurerad bild i bok från Poznań

Föremål 347 av 400:
Titelsida ur bok som tillhört Jesuitkollegiet i Poznań med övertuschad illustration

Nakenhet är inte alltid uppskattad, inte ens i form av träsnitt som inte avslöjar alltför stora detaljer. För att inte en läsare av denna bok ska bli distraherad och börja tänka på köttsliga ting, har tre avklädda damers kroppar blivit delvis övertuschade. Boken ifråga innehåller Totivs naturalis philosophiae epitome…, författad av Arnoldi Bartholomaeus de Usingen (1465-1532) och tryckt i Erfurt 1543.

titelsida med en ram av träsnitt runt texten på sidan

Boken har haft en tidigare ägare innan den hamnat i Jesuitkollegiets bibliotek i Poznań, nämligen läkaren Jan Kosz (Johannes Cossius). Om hur denna bok tillsammans med resten av Jesuitkollegiets böcker hamnade i Uppsala universitetsbibliotek kan du läsa här: Poznań jesuitbiblioteket.

inskrift som talar om att boken kommer från jesuitkollegiets bibliotek

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Andreas Vesalius egen bok

Föremål 346 av 400:
Bok av Hippokrates som tillhört anatomen Andreas Vesalius

Den medicinhistoriska Wallersamlingen här på universitetsbiblioteket innehåller många bokskatter. Här finner vi exempelvis en bok med texter av Hippokrates översatta till latin, tryckt i basel 1554, som tillhört läkaren och anatomen Andreas Vesalius (1514-1564).

Titelsidan av boken, med Vesalius namnteckning mitt på
Hippocratis Coi, medicorvm omnivm longè principis, opera quæ ad nos extāt omnia… tryckt av Froben i Basel 1554.

På titelbadet har Vesalius skrivit sitt namn, och på några sidor i volymen finner vi understrykningar, överstrykningar och marginalanteckningar. Här ser vi små indexfingrar i marginalen, som pekar på vad Vesalius funnit vara viktiga ställen i texten.

detalj från en sida i boken med svårtolkat kladd av vesalius hand samt några inritade fingrar som pekar mot texten

Boken har signum: Waller 4498.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snittfärg från 1941 i bokbinderiet

Föremål 345 av 400: Röd snittfärg i bokbinderiet från 1941

Ibland hittar våra medarbetare saker i gömmorna som förmodligen helt enkelt glömts bort genom åren. Något som på avstånd ser ut som en blodig flaska visar sig innehålla röd snittfärg, det vill säga färg att måla boksnitt med. Etiketten är prydligt daterad ”21 juni 1941”. Vi kan anta att färgen var i ett betydligt mer flytande skick detta datum.

tre gamla glasflaskor på ett bord, samtliga innehållande rester av snittfärg

Flaskan med röd snittfärg är inhandlad hos firman Edvard Schneidler AB i Stockholm. Detta företag räknar sina rötter i det bokbinderi som den tyske bokbindaren Jost Schneidler startade i Stockholm 1673. Schneidler Grafiska arbetar idag fortfarande inom den grafiska branschen.

Text och bild: Helena Backman

”Slaget wid Lützen, eller Swenske Konungen Gustaf II Adolfs Död”

Föremål 344 av 400:
Kistebrev föreställande Gustav II Adolfs död i Lützen år 1632

Idag äter vi bakelser till åminnelse av Gustav II Adolfs frånfälle under Slaget vid Lützen. Gustav Adolfsdagen har firats sedan början av 1800-talet, och detta speciellt i Göteborg, eftersom denne kung grundade denna stad, samt i Uppsala. Här spelade ju Gustav II Adolf en stor roll som gynnare av universitetet och grundare universitetsbiblioteket, dit han skänkte stora boksamlingar.

Även runt om i Sverige ville folk minnas sin kung och hans hastiga ändalykt. Under 1800-talets början såldes kistebrev med träsnitt färglagda för hand som illustrerade denna händelse.

ett kistebrev med en bild på slaget vid lützen ovan och text undertill

Kistebrevet är tryckt av Eric Lundström i Jönköping år 1838 och har i våra samlingar signum: Sv. gravyrer kistebrev.

Här kan du se kistebrevet i högupplöst digital kopia, där du kan zooma in och läsa texten: Slaget wid Lützen…

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg