400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Författare: Helena Backman (Sida 20 av 42)

Skissbok med blyertsteckningar från 1800-talets förra hälft

Föremål 218 av 400:
Skissbok med ljuvliga teckningar från 1800-talet av A. C. Wetterling

Bland universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en skissbok efter Alexander Clemens Wetterling (1796-1858), som visar människor och miljöer kring honom under tiden 1832-1849. Några är färglagda, men de flesta är mer eller mindre detaljerade tecknade i blyerts.

En del teckningar känn som fotografier – som denna teckning som avbildar ”Nicander och professor Törnros” en stillsam dag på landet. Jag tycker mig känna lugnet i rummet och höra flugornas surr genom det öppna fönstret där gardinen fladdrar i vinddraget.

teckning av två män liggande i ett rum, en man läser på en soffa, en annan röker en långskaftad pipa ligagnde på en utdragssäng, ett öppet fönster i bakgrunden

Andra bilder är mer av studier av personer och miljöer omkring Wetterling –  även dessa säger oss mycket av sin tid i klädedräkt och folkliv. Bondens grisar har fått behålla sina betar, en herre har kryckor av gammaldags modell.

på samma blad finns tecknat två samtalande herrar med stora magar, en gris med kultingar och en bonde som slår hö framför en stuga

Se samtliga bilder ur skissboken här: Teckningar af A. C. Wetterling : Skissbok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tvillingband i gult siden

Föremål 217 av 400:
Tvillingband bundet i gult, mönstrat sidentyg

boken uppifrån, där man ser att den består av två delar bundna rygg mot rygg

Denna lilla bok med uppbyggligt innehåll består av två delar som bundits rygg mot rygg, ett så kallat tvillingband. Dess gula sidentyg strålar mot oss i bokhyllan. Boken består av de två delarna i verket Opus deliciarum biblicum, eller Biblisk lust-gård, författat av Michael Sachs (1542-1618) och översatt till svenska av Catullus Nicolai Oriensulanus (d. 1655) och tryckt i Stockholm 1668.

titelbladet liggande på ett bord

Förutom det gula tyget är boken även dekorerat med sparsamt ciselerade förgyllda snitt. Kanske är det en klädmedveten dam eller herre som ägt denna bok, som velat matcha sina sidenkläder med något lika färgsprakande?

närbild på ciselering på snittet

Text och bild: Helena Backman

Vaxholms fästning med utvikbara flikar

Föremål 216 av 400:
Ritningar och planer över Varbergs fästning med utvikbara flikar från 1838

I universitetsbibliotekets kartsamlingar hittar vi denna handritade beskrivning över Vaxholms fästning från tidigt 1800-tal. Detta material har uppenbarligen varit en bilaga till ett betänkande daterat 8 januari 1838 kring bestyckningen av Waxholms fästning.

ett planschblad över Waxholms fästning, med några flikar som sticker upp

Förutom planer över byggnader, detaljerat avbildade i samtliga sina våningsplan, finner vi här även utvikbara flikar som visar exakt var och hur många kanoner som pekar ut från fästningen.

ett par händer viker upp flikar på en plansch som visar massor av kanoner på rad

Dessa handritade planer är i ett fantastiskt gott skick och ser så gott som orörda ut. Dessa och en mängd andra planer och kartor katalogiseras just nu i databasen Alvin, för att så småningom bli tillgängliga i digital form.

ett finger bläddrar fram de olika lagren i kartan över ett litet hur med kanoner i

Text och bild: Helena Backman

Glad bricollist

Föremål 215 av 400:
Teckning av munter bricollist från sekelskiftet 1900.

Konstnären Ottomar Brander (1838-1914) har avbildat en glad herre i frack med ett glas i handen 1897. Rubriken bricollist får oss att förstå att det är en av de muntra medlemmarna i ordenssällskapet Par Bricole. Sällskapet grundades av ett ”kompisgäng” i slutet av 1700-talet. Carl Michael Bellman inspirerade dem till detta genom sina parodiska skildringar av Bacchi ordenskapitel, där Bellman driver med frimureriet och dess hemliga ceremonier. Sällskapets främsta syfte var från första början att dricka och ha roligt tillsammans. Den avbildade mannen får väl därför ses som en god representant och förebild för sällskapet.

teckning av glad man i frack med glas i handen

Hela teckningen kan du se i högupplöst version här: Bricollist

Ottomar Brander var utbildad konstnär och arbetade som teckningslärare. Som illustratör gav han även ut flera små album med skämtteckningar, anonymt eller under signaturerna O-r, JOB och OB.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

En gåva från Lord Carteret med nyhetsvärde

Föremål 214 av 400:
Ett exemplar av Camdens Britannia från 1722 med dedikation från Lord Carteret

Att bokdonationer haft ett nyhetsvärde står klart då vi ser vad vår kollega Alex Alsemgeest hittat i nederländska tidningar från 1700-talets början. Här nämns nämligen att den engelske Lord Carteret, tidigare ambassadör i Sverige, år 1722 skänkt två stora verk till Uppsala universitet, varav ett är en engelsk upplaga av William Camden’s Britannia, tryckt i London samma år. Här nämns också att de var bundna i påkostade band med förgyllda snitt. Att detta stämmer kunde Alex se med egna ögon i vår specialläsesal på Carolina Rediviva. På insidorna av både främre och bakre pärmen finns en dedikation från Lord Carteret pressad i guldtryck.

En man sittande med en uppslagen bok framför sig i en läsesal

Alex Alsemgeest med en volym av Camdens Britannia i specialläsesalen på Carolina Rediviva

Se tidningsnotis från 1722 och läs mer om gåvorna i Alex Alsemgeests egen blogg: Material evidence of a donation to Uppsala University in 1722

Text: Helena Backman (på underlag från Alex Alsemgeest)
Bild: Helena Backman

Handskrift med drolerier från 1400-talets slut

Föremål 213 av 400:
Nederländsk tidebok från slutet av 1400-talet

I handskriftssamlingarna finns en vacker tidebok från Nederländerna, möjligen Utrecht, från sent 1400-tal. En tidebok är en bönbok för hela året, ofta avsett för privat bruk. Sådana tideböcker för privat bruk är ofta rikt illustrerade. Förutom helsidesillustrationer finns även små detaljer i utsmyckade marginaler. Sådana här slingrande ornament kallas för drolerier.

en liten fågel

En liten fågel spatserar i en marginal

en fågel i en marginal

En fågel med blått huvud sitter uppflugen på en blomma

en fågel i rött och gult i en marginal

En liten gul och röd papegojliknande fågel på en gren

En helsidesillustration föreställer helgonet Sankta Gertrud av Nivelles, som levde i Belgien på 600-talet. I händerna håller hon en uppslagen bok – kanske en egen tidebok?

en abedissa med en uppslagen bok i händerna

Hela verket ser du här i digital form: C 512 – Tidebok
Signum i handskriftssamlingarna: C 512

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Blommande snitt på bok från 1495

Föremål 212 av 400:
Målade blommor på boksnitt på bok från 1495

På ett bokband från tiden kring sekelskiftet 1500 hittar vi målade blommor på snitten. På det främre snittet ser vi tre vackra blommor, en passionsblomma i mitten flankerad av tulpan- eller liljeliknande blommor.

en violliknande blomma på övre snittet

På det övre snittet ser vi en blomma som nog ska vara en viol.

en ros eller annan blomma på undre snittet

På det undre snittet ser vi en röd blomma med gult i mitten, som kanske ska föreställa en ros.

Verket är Biblia integra: summata: distincta: accuratius reemēdata: vtriusq; testamenti cōcordantijs illustrata av Gabriele Bruno (ca. 1430-1508) och är tryckt av Froben i Basel 1495. I boken finns spår efter tidigare ägare, provenienser från första delen av 1600-talet: Boken har ägts av en Jonas Thomae Molinus, som skänkt den vidare till sin vän Johannes Erici Bergius, en man som i sin tur skänkte denna vidare till Laurentius Jonae. Dessa proveniensuppgifter kan du se på nära håll i digital form: Provenienser i Biblia integra

uppslag i boken med tryckt text på högra sidan och handskrivna noteringar på den vänstra

Denna bibel har 1824 skänkts till Uppsala universitetsbibliotek av Carl August Holmberg.
Signum: Ink. 31:284 8:o

Text och bild: Helena Backman

Nött sidentyg från sekelskiftet 1600

Föremål 211 av 400:
Bok inbunden i siden från Franz von Dietrichsteins boksamling på slottet Nikolsburg

Böcker inbundna i tyg har ofta nötts hårt genom åren. När böckerna även transporterats långa sträckor mellan länder under osäkra former, tar naturligtvis materialet mer stryk än gedigna skinnband. En bok som trots sina resor har större delen av sitt närmast lysande ljusgröna tyg i behåll är ett exemplar av Compendium vitae, miraculorum S. Leopoldi, sexti marchionis Austriae… av Balthasar Polzmann, tryckt 1591. Tyget är avskavt på flera ställen och knytbanden har för länge sedan nötts ut och fallit av.

en bok klädd i ärtgrönt tyg hålls upp av en hand framför en bokhylla med gamla böcker

På titelbladet finns Dietrichsteins blygsamma tryckta exlibris, en liten remsa med frasen: ”Ex Bibliotheca Cardinalis & Principis à Dietrichstain”. Detta visar att greven och furstebiskopen Franz (Seraph) von Dietrichstein (1570-1636)  varit dess tidigare ägare. På insidan av den främre pärmen sitter även Magnus Gabriel De la Gardies röda lacksigill, som visar att boken varit i hans ägo, ett krigsbyte från Dietrichsteins slott i Mikulov (Nikolsburg) i nuvarande Tjeckien.

Dietrichsteins lilla tryckta exlibris

Inte bara tyget är lysande – en sparsamt ciselerat förgyllt boksnitt blänker i ljuset så att det är svårt att fotografera det ordentligt.

foto på det främre boksnittet som lyser i guld

Detta sidentyg ger oss en annan bild av hur böcker kunde se ut kring sekelskiftet 1600, i stället för de pergamentband eller skinnband som vi kanske mest är vana vid.

Text och bild: Helena Backman

Slakteripersonal under sent 1800-tal

Föremål 210 av 400:
Grupporträtt av personalen vid Berges slakteri i Uppsala under senare delen av 1800-talet

På detta fotografi ser vi personalen vid Berges slakteri, taget någon gång under det sena 1800-talet. Den som är hemma i modets svängningar kan troligen datera detta foto närmare, baserat på klänningarnas snitt och de korta slagen på herrarnas kavajer. Tyvärr har vi endast namnet på en enda person på bilden, den första kvinnan sittande till höger anges som ”Fru Melchert” på det kartongark som fotografiet är uppklistrat på.

detlaj från fotot på Fru Melchert

Denna bild är hämtad ur universitetsbibliotekets bildsamlingar, där det finns en särskild avdelning för bilder som visar ”Uppsala Folkliv och yrkesgrupper”. I denna avdelning hittar vi fotografier från orten som visar oss arbetsplatser och vardagslivet på gator och torg från senare delen av 1800-talet och framåt. Här finns alltså spår av firmor som inte längre finns kvar, med dess dåvarande personal antingen i arbete eller som här uppställda för gruppfotografering.

Här finner du detta fotografi i högupplöst version: Slaktare Berges personal

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Midsommarfirande med dans

Föremål 209 av 400:
Akvarell av Fritz von Dardel av midsommarfirande soldater

Midsommar förknippas med dans runt majstången och glada lekar. Konstnären och militären Fritz von Dardel (1817-1901) har någon gång under 1800-talet förevigat soldater som tar sig en svängom denna helgdag till musik av en militärorkester.

akvarell med soldater i blå uniformer och välfriserade skägg som dansar med kvinnor i allmogeklädsel, i bakgrunden en militärorkester som spelar runt midsommarstången

Von Dardel hade utbildat sig som konstnär i Paris och var under en tid preses i Konstakademien och ordförande i Nationalmuseums nämnd här i Sverige. Vid sidan av denna mer allvarsamma konstnärliga sida, tecknade han även karikatyrer och underhållande bilder, inte minst kring sällskapslivet runt hovet kring hans personlige vän kung Karl XV. Han tecknade även folklivsbilder, och det är kanske hit vi får räkna denna målning. I Uppsala universitetsbiblioteks bildsamlingar finns fler verk av hans hand.

Med denna teckning önskar vi alla våra följare en riktig Glad Midsommar!

Akvarellen ingår i vår samling av svenska handteckningar. För högupplöst digital kopia se: Dansande soldater
En del av våra teckningar och andra bilder i tryck av Fritz von Dardel hittar du som digitala kopior här: Fritz Ludvig von Dardel i Uppsala universitetsbibliotek

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »