Föremål 356 av 400: Recept nedtecknade av Lovisa Ulrica Snellman på 1830-talet och framåt
I de arkiv som kommit in som gåvor eller köpts in till universitetsbiblioteket finns allt möjligt material. Bland detta hittar vi exempelvis denna skrivbok full med allehanda recept och råd för kök och hushåll.
Mandelmusslor och omelett känns nog igen för de flesta av oss, men äggbubbert är inte längre lika vanligt förekommande.
En Lovisa Ulrica Snellman (1790-1849), född Sparre, har i denna skrivbok nedtecknat recept på både mat och bakverk. Mot slutet finns även andra råd, som tips på bra rengöringsmedel och hur bäst sköta om vissa material i hemmet.
I skrivboken finns även råd om hur du bäst sköter om dunsängar samt recept på olika sorters klister.
Sådana här handskrifter visar på allt det arbete som lades ned för att sköta ett hushåll förr i tiden, långt före dammsugare, kylskåp och halvfabrikat fanns i varje hem.
Boken har signum D 1739a i våra handskriftssamlingar.
Föremål 355 av 400: Bokkartong tillverkad av Hasse W. Tullberg i Stockholm
Den som arbetar på bibliotek med några år på nacken känner nog igen denna typ av bokkartong, för förvaring av papper, småskrifter eller hela böcker. En särskild variant var utformad för lappkataloger och andra register. Idag anser vi nog att materialet i dessa kartonger inte är helt optimalt för förvaring under flera hundra år, men det tar tid att allt efter hand byta ut dem mot modernare kapslar.
Bokkartongen har formen av en bok med marmorerade snitt.
Hasse W. Tullberg (1844-1929) hade en bakgrund inom bokhandeln, och startade sedermera egen förlagsverksamhet. År 1888 flyttade han denna till Stockholm, och startade med tiden även boktryckeri och även denna kartongtillverkning. På 1920-tiden gav han sig även in i filmbranschen. Hans namn kommer leva länge kvar på Uppsala universitetsbibliotek, eftersom vi ofta har det för ögonen i våra magasin.
Föremål 354 av 400: Fotografi på Skytteanum i snö, 1957.
Just nu ligger snön vackert vit i Uppsala. Vi får passa på att njuta, eftersom vädret troligen kommer att slå om – och hinna slå om flera gånger innan jul.
I december 1957 låg snön vackert vid Skytteanum en dag då fotografen Gunnar Sundgren var ute med sin kamera på Valvgatan. Genom valvet ser vi en traktor, troligen ute för att ploga eller sanda. Vi ser också några parkerade flakmopeder, idag står här nog främst cyklar.
Du kan se fotografiet i högupplöst version här: December. Signum i våra bildsamlingar: Sundgren Top.
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
Föremål 353 av 400: Pass från 1916 utfärdat den 5 juni till professor Rudolf Kjellén.
Rudolf Kjellén hade bara några månader innan undertecknandet av detta pass erhållit den skytteanska professuren i Uppsala. Han åkte på resa till Berlin och Dresden samma år, främst i forskningssyfte men även för att möta och samtala med statsmän och akademiker. Hans resa till Dresden handlade främst om att få se den Sixtinska madonnan, men då besöket också råkade vara i mittpunkten av det första världskriget besökte han även ett tyskt fångläger i närheten av staden. När Kjellén kom tillbaka till Sverige i juli 1916 skrev han en mängd tidningsartiklar om sina intryck av det krigströtta Tyskland.
Det utvikta passet i sin fulla storlek.
Denna sortens gigantiska pass var något av en nymodighet under 1910-talet. Ruth Kjellén-Björkquist, Rudolf Kjelléns dotter, beskriver passet i sin biografi om hennes far som ”våldsamt imponerande, både vad det storslagna formatet och de högtidliga formuleringarna beträffar — men så gällde det också en resa i krigstid.” – Ja, det tycker jag är en bra beskrivning.
Passets framsida med det svenska vapnet i tryck.
Jag som skriver allt detta har under de senaste fem veckorna varit praktikant på universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar. Då jag studerar arkivvetenskap placerades jag med arbetsgruppen för handskrifter och musikalier och har under denna tid fått arbetet att sortera, organisera och kategorisera Rudolf Kjelléns efterlämnade papper. Det ”Kjellénska arkivet” ligger nu ute på portalen Alvin vilket gör det möjligt för bibliotekets användare att beställa fram detta pass och även mycket annat. Jag har under min praktikperiod slagits av den historia som man konstant möter i Carolina Rediviva. Sköra brev, färggranna telegram, svårlästa skrivstilar, svartvita glimrande fotografier, slitna skrivböcker och gigantiska pass tar en till en plats som känns långt borta men som ändå befinner sig så otroligt nära. I skrivande stund är det sista dagen här på Carolina och jag känner mig otroligt glad och tacksam över att ha fått möjligheten att utföra min praktik här. Tack och hej!
Föremål 352 av 400: Falsk namnteckning i Wallers autografsamling
Vi har redan tidigare i denna blogg visat exempel ur Erik Wallers autografsamling, som efter hans död 1955 köptes in till Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla fantastiska autografer som han samlade på sig genom åren, finns en betydligt mindre underavdelning med konstaterat falska autografer.
Bland dessa finns en signatur som tillskrivits Moliere (1622-1673), men denna är falsk. Nog kan en sådan här handling ändå sätta fantasin i rörelse – hur många falska autografer kan det finnas på marknaden, där samlare slåss om de mest kända personernas efterlämnade spår? Och hur många av de autografer och andra efterlämnade anteckningar som finns bevarade i arkiv, bibliotek och museer kan ha ett tvivelaktigt ursprung? Som tur är finns det idag många specialister som är snabba på att avslöja falska namnteckningar, så uppstår tvivel finns det alltid expertis att tillgå.
Hela fragmentet där Molieres förfalskade namnteckning återfinns.
Föremål 351 av 400: Volym innehållande Magnus Erikssons landslag och andra senmedeltida svenska lagtexter från senare delen av 1300-talet.
Denna handskrift innehåller en mängd bilder och utsmyckningar i marginalerna, dock av en rätt rustik karaktär. En del motiv återkommer gång på gång, dit hör fiskar och människofigurer.
I början av volymen finner vi även en rödmålad djävulsgestalt med horn och svans, som får gestalta ondskan.
Anteckningar i marginalerna av olika händer visar att texterna läst och lästs om under sin samtid. Idag kan vi se på en sådan här volym ur många olika synvinklar – som källmaterial till våra svenska lagars historia, ur ett konstvetenskapligt perspektiv där bilderna tolkas utifrån sina symboliska innebörder, ur bokhistoriskt perspektiv eller något helt annat. Nu, då detta material finns tillgängligt i digital kopia, kan det användas av många fler än tidigare, var de än sitter i världen.
Boken har tidigare ägts av Johan Bure (Johannes Bureus) och innehåller hans inklistrade exlibris.
Föremål 350 av 400: Kungl. nummerlott för dragning den 21 maj 1800
Kungliga Nummerlotteriet grundades 1771 och fanns fram till 1841. Under denna tid hade Nummerlotteriet ett kansli, fem kontor och eget tryckeri, och lotterna såldes antingen direkt på kontoren eller genom ombud på krogar, apotek eller andra butiker. Det var dragning 17 gånger per år.
Att denna nummerlott var giltig syns på underskrifter och stämplar. Troligen gav denna lott ingen vinst, eftersom den finns kvar och på okända vägar hamnat i universitetsbibliotekets samlingar.
Mer om lotteriverksamhet finns att hitta i våra samlingar, bland annat en mängd dragningslistor från 1700-talet och framåt, på avdelningen Sv. Lotterier.
Lotten har hyllsignum: Sv. Lotterier Kaps. [Nummerlotteriet]
Föremål 349 av 400: Almanacka i fickformat med textilt omslag
Bland Uppsala universitetsbiblioteks svit med almanackor med titeln Toilette- och theater-almanach, har årgången för 1845 blivit klädd i tyg med vackert broderi. Tyvärr finns en liten fuktskada på främre pärmen, kanske redan tillkommen under året 1845, men baksidan har klarat sig bättre, om än även den lite fläckig och nött.
Förutom att innehålla en helt vanlig almanacka, finns här korta artiklar om vid tiden kända skådespelare, en del skvaller inom branschen, en lista över anställda vid Kungl. Teatern samt några helt korta dramatiska stycken. För den som höll sig à jour med det svenska teaterlivet var nog detta spännande läsning.
Denna lilla kalender är tryckt i Stockholm 1844. Hylluppställning: Sv. Teaterväsen
Föremål 348 av 400: Akvarell föreställande Lövstabruks herrgård sedd från söder målad av Elias Martin omkring 1795
Den svenske konstnären Elias Martin (1739-1818) är väl representerad i universitetsbibliotekets samlingar. Med denna akvarell avbildar han Lövstabruks herrgård, som ligger oss på universitetsbiblioteket varmt om hjärtat, eftersom vi har hand om Leufstabiblioteket.
På denna bild kan vi dock inte se bibliotekspaviljongen, eftersom herrgården är avbildad från sidan, till höger i bild, som den såg ut sedd från den övre smedjan. Den lilla byggnaden nedanför herrgården intill vattnet är den som huserade naturaliekabinettet. Till vänster i målningen ser vi brukssamhället med sin kyrka. Där bodde många av arbetarna vid bruket med sina familjer.
Målningen har signum: Handt. sv., Martin 1 Se denna akvarell i högupplöst kopia här: Löfsta
Föremål 347 av 400: Titelsida ur bok som tillhört Jesuitkollegiet i Poznań med övertuschad illustration
Nakenhet är inte alltid uppskattad, inte ens i form av träsnitt som inte avslöjar alltför stora detaljer. För att inte en läsare av denna bok ska bli distraherad och börja tänka på köttsliga ting, har tre avklädda damers kroppar blivit delvis övertuschade. Boken ifråga innehåller Totivs naturalis philosophiae epitome…, författad av Arnoldi Bartholomaeus de Usingen (1465-1532) och tryckt i Erfurt 1543.
Boken har haft en tidigare ägare innan den hamnat i Jesuitkollegiets bibliotek i Poznań, nämligen läkaren Jan Kosz (Johannes Cossius). Om hur denna bok tillsammans med resten av Jesuitkollegiets böcker hamnade i Uppsala universitetsbibliotek kan du läsa här: Poznań jesuitbiblioteket.
Text: Helena Backman Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)
