400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Äldre tryck (Sida 10 av 11)

Bönen Fader vår på många språk

Föremål 76 av 400:
Bok från 1715 med bönen Fader vår på många språk

I boken Oration Dominica in diversas omnium fere gentium linguas versa et propriis cujusque linguae characteribus expressa… sammanställd av John Chamberlayne (1666-1723), och tryckt i Amsterdam 1715, finner vi bönen Fader vår på en mängd för de flesta mer eller mindre okända språk.

Här finns version från språk från alla värdens hörn. Här nedan några afrikanska språk, däribland malagassiska, det största språket på Madagaskar.

bild på ett uppslag med faer vår på olika språk

Den för Universitetsbiblioteket mest intressanta språkversionen är dock den på gotiska, hämtad ur Silverbibeln som idag finns här i Uppsala.

närbild på texten av Fader vår med gotiska bokstäver

Fader vår på gotiska, Atta unsar, kan ni höra här: Lyssna på Silverbibeln

Text och bild: Helena Backman

Priskurant från Bröderna Flink

Föremål 70 av 400:
Priskurant för gravstenar från Bröderna Flink i Västervik 1901

Universitetsbiblioteket är ett av Sveriges sju pliktleveransbibliotek, vilket betyder att vi får ett exemplar av det allra mesta som tryckt i Sverige eller utges av svenska förlag. Därför finns här en mängd småtryck som man annars inte finner på bibliotek, däribland äldre priskuranter – det vill säga prislistor – av olika slag.

De flesta varor behöver marknadsföras, en del mer än andra. Bland priskuranter för gravvårdar hittar vi en prislista på engelska från Bröderna Flink i Västervik. Orsaken till den engelska listan beror på att de hade en återförsäljare i Sydafrika, och det är till den sydafrikanska kundkretsen som denna prislista vänder sig.

foto på ett uppslag med svarta gravstenar i granit ur prislistan

Naturligtvis måste det något alldeles extra till för att man ska få intressenter att importera gravvårdar i granit mellan hela världsdelar. Bröderna Flink kunde erbjuda den speciella Västerviksgraniten med sin djupt svarta färg.

Fler stenhuggerier var aktiva runt Västervik, såsom Bröderna Styrenius gravvårdsstenhuggeri, och än idag finns här firmor som fortfarande producerar gravvårdar i den speciella graniten från orten.

foto på ett par priskuranter från bröderna styrenius stenhuggeri

Priskuranter är intressanta ur en rad olika vinklar: här kan vi jämföra prisuppgifter för varor under långa perioder, följa moderiktningar i kläder, möbler och alla upptänkliga handelsvaror, se hur firmor av olika slag marknadsförde sig och vilka de vände sig till, och mycket, mycket mer.

Just gravvårdar kan du se fler av i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Gravvårdar

Text och bild: Helena Backman

På menyn år 1914

Föremål 67 av 400:
Matsedel från Uppsala Gille 17 oktober 1914

Bland Universitetsbibliotekets tryckta samlingar finns mängder av okatalogiserat material, såsom små foldrar och broschyrer. Dessa är insorterade efter ämnesområde tillsammans med det katalogiserade materialet. Bland detta okatalogiserade material hittar vi upptryckta matsedlar, vinlistor med mera från restauranger och ibland från enstaka festligare tillfällen.

Ett uppslag med listade maträtter samt vin

Från ett sådant här tillfälle tycks denna lilla matsedel vara. På menyn vid detta tillfälle  den 17 oktober 1914 på restaurang Uppsala Gille serverades sköldpaddssoppa, hammelsadel (bakre ryggstycket av ett får) och tunga.

Matsedlar och vinlistor ligger nogsamt paketerade i brunt, vaxat omslagspapper. En del av paketen ser medfarna ut, men det beror på att pappret är relativt löst draperat kring en stadig bunt i mitten, som därinne ligger fint och tätt packad, skyddad från damm och slitage. Paketsnörena visar att de flesta av dessa inte varit öppnade sedan de en gång knöts. Här kan vi alltså följa ungefär hundra år av mat- och måltidshistoria i tryck.

foto på en bokhylla full med bruna paket med pappsnören om

Ytterligare några matsedlar hittar du i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Digitaliserade matsedlar från Uppsala universitetsbibliotek.

Text och bild: Helena Backman

 

Horoskop för Martin Luther

Föremål 65 av 400:
Födelsehoroskop för Martin Luther

I år 2017 firas reformationsjubileum med anledning av att Martin Luther spikade upp sina teser på Slottskyrkans dörr i Wittenberg för 500 år sedan. På Universitetsbiblioteket har vi någonting annorlunda med koppling till Martin Luther, nämligen hans födelsehoroskop. Detta, och ett femtiotal andra, födelsehoroskop i handskrift finns inbundet i slutet av en i övrigt mycket sällsynt astronomisk bok från 1549 i översättning från arabiska: Abū ’Alī al-Hajjāt De judiciis nativatum liber unus, antehac non editus.

titelbladet till verket

Volymen ingår i Wallersamlingen med signum: Waller 11992

Uppslag med Luthers horoskop

Martin Luthers födelsehoroskop

Fler uppslag ur volymen visar horoskop för andra kända personer från Martin Luthers tid.

uppslag med fler handskrivna horoskop

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Ett spektakulärt tillfällestryck

Föremål 57 av 400:
Bröllopsvers från 1700-talets början

I den stora samlingen av tillfällestryck på Universitetsbiblioteket finns många exempel på personverser och hyllningar som tryckts på typografiskt spektakulära sätt. I denna hyllning med anledning av bröllopet mellan Ulrica Benzelia och Petrus Filenius i Linköping år 1711 bildar bokstävernas sättning ett iögonfallande geometriskt mönster.

närbild på text som skapar ett geometriskt mönster

Detta är dock endast ett exempel ur en riktigt stor och spännande samling. I våra magasin står de kungliga personverser i en svit, medan verser över de övriga står uppställda i en annan. Just denna bröllopsdikt sitter bunden tillsammans med andra personverser, vilka är ordnade alfabetiskt inom särskilda tidsintervall. Hela samlingen är katalogiserad i en kortkatalog som finns framme i specialläsesalen på Carolina Rediviva. Detta material efterfrågas bland annat av släktforskare, som här kan hitta spår efter bemärkelsedagar i sin släkthistoria.

del av personverssamlingen

Här kan du läsa mer om våra samlingar med personverser och tillfällestryck.

Text och bild: Helena Backman

detalj från trycket: en liten amorin skjuter prick med sin pilbåge mot ett hjärta

Detalj från tillfällestryckets överstycke

Schefferus Upsalia, 1666

Föremål 55 av 400:
Bok skänkt av Johannes Schefferus till Johan Hadorph

I boken Upsalia, cujus occasione plurima in religione, sacris, festis, … illustrantur av professorn i Uppsala Johannes Schefferus (1621-1679), tryckt 1666,  beskrivs Uppsala och stadens fornminnen i text och ett mindre antal illustrationer.

träsnitt av runsten

Denna bok är ett exempel på att många böcker har en alldeles individuell historia som gör dem intressanta. I det här fallet har författaren skänkt boken till den svenske fornforskaren Johan Hadorph (1630-1693). Hadorph har även daterat gåvan till den 29 april 1666 i Uppsala. Både Schefferus och Hadorph var ledamöter i Antikvitetskollegium, ett statligt ämbetsverk som sysslade med fornforskning, som under sin första verksamhetstid låg i Uppsala. År 1679 kom Hadorph att bli riksantikvarie som den sjunde i ordningen.

närbild på proveniensuppgifterna på titelbladet

Ytterligare en senare ägare har lagt till sitt namn på titelsidan: G. Carlson.

Text och bild: Helena Backman

illustration av orientaliska mynt

Den första boken tryckt på svenska språket

Föremål 53 av 400:
Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse, tryckt 1495.

Föremålet i årets första blogginlägg är något som också varit det första i sitt slag, nämligen den första tryckta boken på det svenska språket. Denna bok, med titeln Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse trycktes av Johannes Smedh i Stockholm år 1495. Redan tidigare hade böcker på latin tryckts i Sverige, likaså ett enstaka på svenska, men detta var den första boken som även vände sig till en större, icke latinkunnig publik.

bild på bokens kolofon med uppgift om tryckare

Boken innehåller en text av Jean Gerson (1363-1429), ursprungligen skriven på latin i översättning av Ericus Nicolai. Trycket består av 26 blad, men ett första träsnitt i boken saknas och är ersatt med en handritad kopia.

den handritade kopian av det saknade träsnittet

Vad vi vet finns detta tryck endast bevarat här på Uppsala universitetsbibliotek. Här kan du se och läsa hela texten: Johas gerson bock aff dyäffwlsens frästilse

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek

Cihânnümâ av Kâtib Çelebi

Föremål 47 av 400:
Turkiskt tryck från 1144 muharram/juli 1732

İbrâhîm Müteferrika (1674-1745) grundade  det första ottomanska turkiska tryckeriet och förlaget i Turkiet. Tryckeriet startade sin verksamhet 1728, och publicerade sammanlagt 17 verk i 22 volymer under Müteferrikas överinseende. Biblioteket äger 16 av dessa 17 tryck, katalogiserade i Aurivillius, del 2 sid. 352-53.

uppslag ur boken med världskarta

Här ser vi den geografiska boken Cihânnümâ (ung. ”Världsboken”) av Kâtib Çelebi (1609-1657), tryckt 1144 muharram/juli 1732. I ett appendix till boken beskriver Müteferrika även den heliocentriska världsbilden, som därmed presenterades för första gången i det Ottomanska riket.

karta över stjärnhimlen

Karta över stjärnhimlen med en bild på det observatorium där uppgifterna till kartan insamlades

Europakartan ur boken

Handkolorerad Europakarta

Du hittar denna bok i vår lokala katalog: Kitab-ı Cihannüma li-Kâtip Çelebi

Text: Krister Östlund
Bild: Helena Backman

Erasmus av Rotterdams Nya testamentet

Föremål 45 av 400
Erasmus av Rotterdams översättning av Nya Testamentet till latin

Erasmus av Rotterdam (ca 1469-1536) var en av dem som genom sina tankar banade väg för reformationen i Europa. År 1516 gjorde han en egen översättning av det Nya testamentet till latin. Här i universitetsbibliotekets samlingar finns denna översättning i en utgåva av den tyske boktryckaren Johann Froben i Basel, tryckt 1519. Texterna är tryckta parallellt på grekiska och latin. Vissa stycken i vårt exemplar är fyllda med understrykningar och marginalanteckningar av läsare.

uppslag med många marginalanteckningar och understrykningar

Att Erasmus försökte få den kristna kyrkan och antikens bildning att komma närmare varandra ligger kanske bakom det val av träsnitt som Froben gjort till detta tryck. Till och med själva titelbladet omges av illustrationer ur antikens mytologi.

detalj från titelsidan med Apollo och Daphne

Mer om detta Erasmus Nya testamente kan du läsa i den nu i dagarna Augustprisbelönade boken Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution av Nina Burton, utgiven på Albert Bonniers Förlag 2016.

detalj från slutet av boken, där författare och årtal framgår

Text och bild: Helena Backman

Skrift från Linnéska institutet

Föremål 38 av 400
Enda delen utgiven i skriftserien Linnéska institutets skrifter

Linnéska institutet var en kortlivad sammanslutning, bildad 1807. Under den korta verksamhetstiden utkom ett enda häfte i en planerad skriftserie.

anteckningar på försättsbladet till skriften

Sällskapet hade en föregångare i Societas pro historia naturali, grundad av några studenter år 1800. Detta var den första naturhistoriska sammanslutningen just för studenter vid Uppsala universitet. År 1802 ändrade sällskapet namn till Zoophytolithiska sällskapet, och slutligen 1807 till Linnéska institutet, detta med anledning av 100-årsjubiléet till minne av Carl von Linnés födelse. Sällskapet upphörde helt med sin verksamhet 1813. Detta enda häfte har även utgivits i nytryck år 1906.

närbild på titelbladet

Titelbladets vackra kolorerade kopparstick avbildar linnean, en hyllning till Carl von Linné.

Fler föreningar i Linnés anda bildades senare under 1800-talet. Bland annat stiftas Linnéska samfundet den 23 maj 1832 på 125-årsdagen för Linnés födelse.

del av protokollet där Linnéska samfundet grundas

Dessa häften ingår i Svenska Linnésällskapets arkiv, som just nu är under uppordnande på Universitetsbiblioteket. Svenska Linnésällskapet  grundades den 23 maj 1917, på 210-årsdagen av Linnés födelse.

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »