400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 12 av 15)

Sveriges nationaldag 2017

Föremål 98 av 400:
Litografi med svenska folkdräkter, tryckt 1866.

Ur boken Sverige: illustrerad handbok för resande och derjemte ett minne för dem som besökt landet,  utgiven under redaktion av  Gustaf Thomée i Stockholm 1866, hämtar vi en passande bild till dagen idag, Sveriges nationaldag, tillika svenska flaggans dag. Dagen firas till minne av att det var den 6 juni 1523 som Gustav Vasa valdes till kung i Sverige, samt att man den 6 juni 1809 antog en ny regeringsform som gällde fram till år 1974. De svenska folkdräkterna på bilden visar dräkter från Vingåker, Helsingland, Skåne och Dalarna.

Fler illustrationer av folkdräkter kan ses i Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Bilder av folkdräkter ur samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (hämtad genom Alvin)

Mysteriet med melonerna

Föremål 97 av 400:
Planschblad med meloner fäst på en kylskåpsdörr

Bland de mer udda föremålen i universitetsbibliotekets samlingar är ett planschblad, tryckt på 1900-talet, fäst på utsidan av en kylskåpsdörr. Efter att hela kylskåpsdörren blivit transporterad till biblioteket av en släkting till ägaren, för denna skulle få hjälp med identifikationen av bladet, donerades dörren hastigt och lustigt när ägarens nyfikenhet blivit stillad. Vi behåller den som kuriosa i samlingarna.

Själva förlagan till planschen visade sig komma från Weinmanns Phytanthoza iconographia, tryckt 1742.

närbild på baksidan av kylskåpsdörren med notering om planschen

Notering och exlibris på kylskåpsdörrens baksida

Den dåvarande chefen för handskrifts- och musikavdelningen Inga Johansson (1943-2009) har skrivit en mycket underhållande berättelse om händelserna kring denna donation: Den sanna historien om hur Carolina fick en kylskåpsdörr eller Mästerdetektiven Håkan löser mysteriet med melonerna.

Se bilderna i högupplöst version: Kylskåpsdörr med uppklistrad plansch föreställande meloner.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv).

Studentfirande

Föremål 96 av 400:
Fotografi på student från sekelskiftet 1900

Imorgon den 2 juni 2017 tar Uppsalas gymnasister studenten. Vi kan vänta oss glada ungdomar på lastbilsflak dånande genom staden. Innan dess har de gratulerats av släkt och vänner, och blivit behängda med blommor och småpresenter. Att klä den unga studenten i blommor är inget nytt påfund, den här anonyme unge mannen har blivit firad av sina när och kära, och fotograferas sedan med sin nyförvärvade studentmössa.

Man kan även tänka sig att det väntade ett vackert dukat festbord för studentuppvaktningen efteråt, ett sådant som detta fotografi från en interiör i Uppsala visar. Fotot är taget av A. Larsson med ateljé på Östra Ågatan 17, Uppsala.

ett fotografi av ett vackert dukat bord med blommor och porslin

Text och bild: Helena Backman

På schavotten

Föremål 95 av 400:
Teckning föreställande Magdalena Rudenschöld på schavotten

Grevinnan och konstnären Magdalena Rudenschöld (1766-1823) dömdes 1794 till att stå på schavotten för landsförräderi, vilket hon även gjorde den 23 september. Hon var delaktig i den konspiration som ledd av Gustaf Mauritz Armfelt ville störta Reuterholm som ledare för den förmyndarregering som styrde Sverige vid tiden.

Schavottering innebar att stå vid skampålen, det vill säga att utställas för att skämmas på offentlig plats. Ibland tillkom även någon form av spöstraff. I detta fall  schavotterades Magdalena Rudenschöld på Riddarholmstorget inför stor publik. Förutom detta straff fråntogs hon sin titel och sattes på spinnhus fram till  november 1796, då hon blev benådad.  Magdalena Rudenschöld flyttade senare under en längre tid till Schweiz, men återvände sedan till Stockholm, där hon dog 1823.

Akvarellen är signerad Nils Philip Gyldenstolpe och en påskrift på monteringsarket säger: ”Magdalena Rudenschöld på schavotten d. 24/9 1794”.  Hon ska vid tillfället ha varit klädd i grå kattunskjol och svart kappa, vilket visar att denna målning avbildar henne i något gladare färger än vad hon i verkligheten bar.

Bestraffning genom skampåle avskaffades i Sverige 1855.

Text : Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Linnéjubileet i Uppsala 1907

Föremål 93 av 400:
Fotografi av Nybron i Uppsala under firandet av Linnéjubileet 1907.

På lördag den 20 maj firas minnet av Carl von Linné i Linnéträdgården här i Uppsala, med anledning av hans födelsedag den 23 maj 1707. Men vilket datum föddes han? Frågan utreds på denna sida: När fyllde Linné år egentligen?

fotografi av selma lagerlöf tillsammans med man i hatt framför en kör av folkskolebarn med flaggor framför universitetshuset

1907 firades 300-årsjubileet stort i Uppsala och även på andra håll i världen, precis som senare under jubileumsåret 2007. I Uppsala firades bland annat med en stor Linnéfest i universitetshuset. Fotograf Alfred Dahlgren (1861-1908), verksam som fotograf i Uppsala runt sekelskiftet 1900, har förevigat en hyllning av Selma Lagerlöf med anledning av att hon utnämndes till hedersdoktor i samband med Linnéfesten 1907.

I våra samlingar av småtryck kan man också hitta material med anledning av Linnéjubileet och den stora Linnéfesten i Uppsala 1907, vilket man kan hitta här: Tryckt material med anknytning till Linnéfiranden

Läs mer om Universitetsbibliotekets Linnésamlingar.

Text: Helena Backman
Foto: Alfred Dahlgren (genom Uppsala universitetsbibliotek, hämtade ur Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

Silhuetter från 1800-talet

Föremål 90 av 400:
Silhuett ur stambok från tidigt 1800-tal

Silhuetter, målade eller klippta i papper, har varit ett vanligt sätt att föreviga sin profil före selfiens tidevarv. Särskilt under 1700- och tidigt 1800-tal var detta vanligt, och från de första decennierna under 1800-talet är bilderna i detta inlägg hämtade. Den målade silhuetten av en dam med uppsatt frisyr i målad ram är hämtad ur Louise von Bolles stambok, en stambok med tillskrifter gjorda mellan 1824-1830. Därifrån kommer också den målade silhuetten av en man i hatt inom färgglad ram.

silhett av en man i hatt inom en ram i orange och rött

En till synes betydligt yngre man finns att se i Karen Melsoms stambok, förd mellan 1815-1821. Denna profil är utförd med stor omsorg urklippt i papper.

silhett av en ung pojke med kravatt

I Melsoms stambok finns även en silhuett av en kvinna i helfigur. Hennes klänning är tidstypisk för det tidiga 1800-talet.

en stående kvinna med en blomma i handen som silhett

Men inte bara porträtt i silhuett finns i denna stambok, här finns även en minnessten urklippt i papper som ett minne i denna minnesbok. Än idag kan man hitta silhuetter på väggarna hemma hos folk, även om dessa för det mesta har några år på nacken. Men vem vet – kanske dessa ofta smickrande porträtt återigen kommer på modet, den dag då de flesta en gång för alla tröttnat på selfies i allehanda digitala, sociala kanaler.

en silhuettklippning av en rest minnessten under ett träd

Louise von Bolles stambok har signum: Y 30 k
Karen Melsoms stambok har signum: Y 93 d

Text och bild: Helena Backman

 

Velocipedlyktor för säsongen 1929

Föremål 89 av 400:
Affisch med reklam för cykellyktor från 1929

År 1929 skickade Gefle Velocipedverkstad ut affischer till sina återförsäljare med reklam för säsongens cykellyktor. Förutom vanliga cyklar, exempelvis av märket Leo, tillverkade företaget även lättare motorcyklar.

Bland urvalet av lyktor fanns förutom de dynamodrivna lyktorna även batteridrivna och karbidlyktor, som drevs av kalciumkarbid.

en rad med batteridrivna cykellyktor

De elektriska lyktorna, som drevs av batterier, tycks dock vara de som annonseras mest. Och nog är det behändigt med dessa löstagbara cykellyktor som vi använder – om än i produktutvecklad form – än idag.

Vissa föremål är desto mer sällsynta idag. När köpte du ett carbidkärl senast?

Text och bild: Helena Backman

Affischen i full storlek

Mösspåtagning i Carolinabacken 1933

Föremål 87 av 400:
Fotografi taget efter mösspåtagningen 1933

Idag är det Valborgsmässoafton, dagen då vi i Uppsala tar på oss våra studentmössor i Carolinabacken på slaget tre.  Redan tidigare år har fotografer förevigat studentfirandet, och många bilder finns nu i Universitetsbibliotekets fotosamlingar.

en grupp studenter med vita mössor skrattar och ler in mot kameran

Om vädret tillåter sitter studenter ute och trivs. Bilden ovan visar ett glatt sällskap på Valborg i Uppsala någon gång på 1940-talet

manliga studenter går armkrok på stora torget, en polis går i bakgrunden

Det framgår tydligt att det gått livligt till genom åren, och ordningsmakten har hållit ett vakande öga över festligheterna. På bilden ovan befinner sig en polis diskret i bakgrunden när en grupp glada studenter drar fram genom staden. Ibland behövdes det även ett ingripande för att hålla lugn och ordning, som på bilden nedan från 1945.

en polis med batong tar fast en student i kavajen

Idag håller polisen fortfarande sitt vakande öga över firandet i staden för allas vår säkerhet, så att vi kan känna oss trygga när vi firar våren tillsammans.

Fler fotografier av Uppsala universitet i allmänhet och studenter och studentfirande i Uppsala i synnerhet finns att se genom Alvin – portal för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Studenter och studentliv i Uppsala

Text: Helena Backman
Bild: Okända fotografer/Uppsala universitetsbibliotek

Album med bokmärken från slutet av 1800-talet

Föremål 86 av 400:
Bokmärkesalbum från slutet av 1800-talet

Bland våra bildsamlingar finns en mängd olika sorters bilder. Här finns originalteckningar och målningar av kända konstnärer, men även kommersiellt framställda bilder som haft stor spridning. Här finns exempelvis en del bokmärken.

Dessa båda album, i röda klotband, innehåller bokmärken samlade av Jane Gagner i Köpenhamn under 1880-talet. Hon har själv daterat albumen 1882.

Jane Gagners signatur

Det är svårt att fånga dessa glansiga, tryckta pappersmärken på bild, då ljuset så gärna vill spegla sig i den glättade ytan. Benämningen glansbilder är väl valt. Motiven har varit många och varierande, såsom sagomotiv och avbildade personer från vid tiden främmande länder och kulturer. Här finns även ett urval av diverse vapensköldar.

rader av vapenskäldar av olika slag

Här finns även kända personligheter, av vilka vi bör kunna känna igen några även idag, såsom Bach, Beethoven och Shakespeare.

små bopkmärken med porträtt av kända personligheter

Bokmärkena har alltså mer än hundra år på nacken, men liknar till stor del de bokmärken vi kan köpa än idag, även om senare tiders populära tecknade seriefigurer lyser med sin frånvaro. Dessa bokmärken har inte längre den popularitet som de hade under 1900-talet, då de ofta byttes på skolgårdar runt om i landet, men nog finns det fortfarande hängivna samlare än idag.

Text och bild: Helena Backman

100 år sedan den Ryska revolutionen

Föremål 84 av 400:
Rysk revolutionsaffisch från 1900-talets början

I år är det 100 år sedan den Ryska revolutionen ägde rum.  På Uppsala universitetsbibliotek finns naturligtvis trycksaker som minner om denna tid. En alldeles speciell samling, den Lundellska samlingen, innehåller bland annat en mängd ryska propagandaaffischer, huvudsakligen från 1910-talet. Dessa tryck är ofta i stort format och med mycket rött i trycket. De symboliska motiven sprider effektivt sina budskap.

En bild på en kapitalist och en ortodox präst som gråter på en gravplats

Denna affisch från 1920 har titeln ”Vid kontrarevolutionens grav”. Ett par män, som väl får symbolisera den ryska ortodoxa kyrkan och kapitalismen, sörjer den fallna monarkin och tidigare världsordningen.

Bibliotekarie drar ur en låda ur ett kartskåp där en affisch skymtar fram

I särskilda magasin för kartor och bilder ligger dessa affischer ordnade i stora plåtskåp. Affischerna har blivit digitaliserade och finns därför att se genom Alvin – plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv: Ryska affischer på Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer om detta och annat material i den Lundellska samlingen: Ryska revolutionstryck

Text och foto: Helena Backman
Affischer: Uppsala universitetsbibliotek (hämtade genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »