400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Bilder (Sida 8 av 15)

Branden i Akademikvarnen i Uppsala 26-27 augusti 1910

Föremål 228 av 400:
Vykort av branden på Uppsala akademikvarn den 26-27 augusti 1910

Om ett fotografi har ett braskande nyhetsvärde gör det ingenting om det är lite suddigt – detta kanske bara bidrar till känslan av dramatik. Att Uppsala akademikvarn drabbades av en brand år 1910 kunde ses som så märkvärdigt att det gjordes ett vykort av denna händelse, även om bilden hade blivit en smula suddig. Vi kan se att en folkmassa begapar händelseförloppet, medan polisen håller ett öga på dem.

På platsen för Akademikvarnen stod en kvarn redan på 1200-talet, då tillhörig Uppsala domkyrka. Kvarnen blev senare en tullkvarn i kronans ägo. År 1647 beslutade Drottning Kristina bestämde 1647 att tullinkomsten skulle tillfalla Uppsala universitet, som i och med detta fick monopol över kvarnverksamheten i området. Branden i kvarnen medförde att dess vattenhjul ersattes med turbiner och i och med detta fick en modernisering. Kvarnen var därefter i drift ända fram till 1946. På 1950-talet byggdes kvarnen om för att inhysa Upplandsmuseet som fortfarande finns i dessa lokaler.

Ödeläggelsen efter branden har blivit motiv för ytterligare ett vykort:

rykande husdelar, en skortsten står kvar i spillrorna

Vykorten har signum: Vykortsalbum Uppsala 1a (Karnevaler och studentliv)
Du kan se dessa samt ytterligare ett par vykort som skildrar kvarnbranden här:
Uppsala akademiqvarns brand 26-27 Augusti 1910

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Brännvinsdraken

Föremål 223 av 400:
Brännvinsdraken, litografi efter tysk förlaga runt sekelskiftet 1900

Brännvinsdraken fick stå som symbol för brännvinets fördärvliga inverkan enligt nykterhetsrörelsen under 1800- och 1900-talen. Bilden visar hur illa det kan gå vid överdrivet alkoholintag. Just denna brännvinsdrake är utgiven av E.J. Ekmans förlagsexpedition, Stockholm, någon gång ca 1890-ca 1920. Erik Jakob Ekman (1842-1915) var aktiv i Svenska Missionsförbundet och utgav på sitt privata förlag främst litteratur med frikyrkligt innehåll. Planschen hade dock utkommit tidigare än så.

planch med en trehövdad drake som får potatis inlassad i munnen och som tillverkar brännvin. i bakgrunden ser man hur folk dricker, blir alkoholiserade, galna och dör.

Den förste att publicera denna bild i Sverige var konstnären och grafikern Anders Lundquist (1803-1853), som utgav planschen Brännvinsdraken efter en tysk förebild 1842. Planschen blev ett led i nykterhetsrörelsens propaganda, och kom därför ut i många versioner in på 1900-talet. Senast användes motivet i förenklad version som utställningsaffisch när Nordiska museet hade en utställning för nykterhetslogerna IOGT-NTO:s gemensamma 100-årsjubileum år 1979.

Se affischen i högupplöst version, där du kan zooma in på alla dess detaljer: Brännvinsdraken

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Färgsprakande stambok

Föremål 222 av 400:
Johann Gastels rikligt illustrerade stambok från tiden 1591-1616

Genom det projekt som katalogiserat och digitaliserat universitetsbibliotekets stamböcker under de senaste åren finns detta rikligt illustrerade exemplar nu tillgängligt i digital form. Johann Gastel, född i Augsburg, hade med sig denna stambok på bildningsresa i Europa. Han var senare verksam som läkare. I sin stambok har han samlat en mängd tillskrifter, ofta med vackert målade familjevapen, men även en och annan karikatyr eller annan illustration.

ett uppslag med vapensköld och kvinna i röd klänning

På vänster sida vapensköld, och på höger sida en dam med hornfrisyr och solfjäder i handen.

Här finns tillskrifter från personer i städer som Augsburg, Dillingen, Konstantinopel, Padua, Venedig, Florens, Rom, Genua, Passau, Salzburg och Ferrara. Här finns även ett antal studier av dräkter, målade i gouache, som ger oss en bild av modet i Italien kring sekelskiftet 1600.

på vänster sida en ung man och på höger sida en vapenskäld i orange och svart

På vänster sida en ung man med blomma i handen, till vänster en vapensköld.

Stamboken har signum: Y 55
Du kan se samtliga blad i denna stambok här: Johann Gastels Stammbuch

Mer om denna stambok kan du läsa här: Davidsson, Åke, 1981, ”Stamboken. Poesialbumets och gästbokens föregångare”, Ett urval ur Carolina Redivivas samlingar. (Uppsala universitetsbiblioteks utställningskataloger, 9). Uppsala. S. 21f.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Skissbok med blyertsteckningar från 1800-talets förra hälft

Föremål 218 av 400:
Skissbok med ljuvliga teckningar från 1800-talet av A. C. Wetterling

Bland universitetsbibliotekets bildsamlingar finns en skissbok efter Alexander Clemens Wetterling (1796-1858), som visar människor och miljöer kring honom under tiden 1832-1849. Några är färglagda, men de flesta är mer eller mindre detaljerade tecknade i blyerts.

En del teckningar känn som fotografier – som denna teckning som avbildar ”Nicander och professor Törnros” en stillsam dag på landet. Jag tycker mig känna lugnet i rummet och höra flugornas surr genom det öppna fönstret där gardinen fladdrar i vinddraget.

teckning av två män liggande i ett rum, en man läser på en soffa, en annan röker en långskaftad pipa ligagnde på en utdragssäng, ett öppet fönster i bakgrunden

Andra bilder är mer av studier av personer och miljöer omkring Wetterling –  även dessa säger oss mycket av sin tid i klädedräkt och folkliv. Bondens grisar har fått behålla sina betar, en herre har kryckor av gammaldags modell.

på samma blad finns tecknat två samtalande herrar med stora magar, en gris med kultingar och en bonde som slår hö framför en stuga

Se samtliga bilder ur skissboken här: Teckningar af A. C. Wetterling : Skissbok

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Glad bricollist

Föremål 215 av 400:
Teckning av munter bricollist från sekelskiftet 1900.

Konstnären Ottomar Brander (1838-1914) har avbildat en glad herre i frack med ett glas i handen 1897. Rubriken bricollist får oss att förstå att det är en av de muntra medlemmarna i ordenssällskapet Par Bricole. Sällskapet grundades av ett ”kompisgäng” i slutet av 1700-talet. Carl Michael Bellman inspirerade dem till detta genom sina parodiska skildringar av Bacchi ordenskapitel, där Bellman driver med frimureriet och dess hemliga ceremonier. Sällskapets främsta syfte var från första början att dricka och ha roligt tillsammans. Den avbildade mannen får väl därför ses som en god representant och förebild för sällskapet.

teckning av glad man i frack med glas i handen

Hela teckningen kan du se i högupplöst version här: Bricollist

Ottomar Brander var utbildad konstnär och arbetade som teckningslärare. Som illustratör gav han även ut flera små album med skämtteckningar, anonymt eller under signaturerna O-r, JOB och OB.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Slakteripersonal under sent 1800-tal

Föremål 210 av 400:
Grupporträtt av personalen vid Berges slakteri i Uppsala under senare delen av 1800-talet

På detta fotografi ser vi personalen vid Berges slakteri, taget någon gång under det sena 1800-talet. Den som är hemma i modets svängningar kan troligen datera detta foto närmare, baserat på klänningarnas snitt och de korta slagen på herrarnas kavajer. Tyvärr har vi endast namnet på en enda person på bilden, den första kvinnan sittande till höger anges som ”Fru Melchert” på det kartongark som fotografiet är uppklistrat på.

detlaj från fotot på Fru Melchert

Denna bild är hämtad ur universitetsbibliotekets bildsamlingar, där det finns en särskild avdelning för bilder som visar ”Uppsala Folkliv och yrkesgrupper”. I denna avdelning hittar vi fotografier från orten som visar oss arbetsplatser och vardagslivet på gator och torg från senare delen av 1800-talet och framåt. Här finns alltså spår av firmor som inte längre finns kvar, med dess dåvarande personal antingen i arbete eller som här uppställda för gruppfotografering.

Här finner du detta fotografi i högupplöst version: Slaktare Berges personal

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Midsommarfirande med dans

Föremål 209 av 400:
Akvarell av Fritz von Dardel av midsommarfirande soldater

Midsommar förknippas med dans runt majstången och glada lekar. Konstnären och militären Fritz von Dardel (1817-1901) har någon gång under 1800-talet förevigat soldater som tar sig en svängom denna helgdag till musik av en militärorkester.

akvarell med soldater i blå uniformer och välfriserade skägg som dansar med kvinnor i allmogeklädsel, i bakgrunden en militärorkester som spelar runt midsommarstången

Von Dardel hade utbildat sig som konstnär i Paris och var under en tid preses i Konstakademien och ordförande i Nationalmuseums nämnd här i Sverige. Vid sidan av denna mer allvarsamma konstnärliga sida, tecknade han även karikatyrer och underhållande bilder, inte minst kring sällskapslivet runt hovet kring hans personlige vän kung Karl XV. Han tecknade även folklivsbilder, och det är kanske hit vi får räkna denna målning. I Uppsala universitetsbiblioteks bildsamlingar finns fler verk av hans hand.

Med denna teckning önskar vi alla våra följare en riktig Glad Midsommar!

Akvarellen ingår i vår samling av svenska handteckningar. För högupplöst digital kopia se: Dansande soldater
En del av våra teckningar och andra bilder i tryck av Fritz von Dardel hittar du som digitala kopior här: Fritz Ludvig von Dardel i Uppsala universitetsbibliotek

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

John Pinkertons porträtt i färgtryck

Föremål 207 av 400:
Tryckt porträtt föreställande den skotske antikvarien John Pinkerton från senare delen av 1800-talet

John Pinkerton (1758-1826) var antikvarie, kartograf, historiker och numismatiker, med en hel del även för sin samtid ytterst kontroversiella åsikter – han ville exempelvis helt rentvå Skottland från dess keltiska bakgrund. Vissa har därför omnämnt honom som excentrisk, andra som milt vansinnig.

målat porträtt av pinkerton med glasögon uppe i pannan

Det jag finner mest slående med detta porträtt är att John Pinkerton avbildas med sina glasögon uppe i pannan. Så där går vi som bär läsglasögon väl rätt ofta omkring, så att vi håller reda på dem och har dem nära till hands då de behövs. Men det är inte lika vanligt att se någon avbildas på detta sätt på ett mer formellt porträtt längre bakåt i tiden. Andra porträtt avbildar honom med glasögonen på näsan, såsom detta i en museisamling i England.

Detta porträtt är en del av Wallers autografsamling, en samling omfattande ungefär 38000 dokument som samlats av läkaren Erik Waller (1875-1955) som köptes in till Uppsala Universitetsbibliotek under 1950-talet.
Porträttet har signum: Waller Ms alb-62:132

Du kan se en högupplöst version av porträttet här: John Pinkerton

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Göternas gudar i akvarell

Föremål 204 av 400:
Akvarell från sent 1600-tal med fornnordiska gudar

En handskriftvolym ur den Palmskiöldska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek innehåller en akvarell, avsedd att vara förlaga till illustration i Erik Dahlberghs stora planschverk Suecia antiqua et hodierna (”Det forna och nuvarande Sverige”), som trycktes under senare delen av 1600-talet. Denna målning ska vara en kopia efter en förlaga i en handskrift på pergament, funnet i dödsboet efter någon Gyllensparre på Kronobergs slott. Konstnären bakom denna kopia lär vara en Paul Rudebeck.

Akvarell över de nordiska gudarna tecknade i gula och röda färger. Oden har full rustning på sig och sitter med krona på huvudet och bägare i handen.

Akvarellen föreställer de fornnordiska gudarna med Oden i full riddarrustning i högsätet och Tor med sin hammare bredvid, där han framkallar åska under taket i salen. Några av de nordiska gudarna avbildas med påfallande orientaliska attribut, som turbaner och spetsiga skägg,  vilket speglar dåtidens tankar om Norden som all kulturs vagga.

Att målaren haft kristen bakgrund kan man nog ana i avbildningen av den som torde vara Loke – nog ser han mer ut som en djävul, där han röd och med horn i pannan tittar fram under ett bord i salen.

detalj från målningen med en röd djävul som tittar fram under ett bord

En högupplöst version av målningen finner du här: Göternas gudar [s. 120 i Palmsk. 301]

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Studentmössor på Valborg

Föremål 194 av 400:
Fotografi på valborgsfirande studenter efter mösspåtagningen

Vi ses väl i Carolinabacken idag?

Som alla studenter i Uppsala känner till, är en av Valborgsmässofirandets stora höjdpunkter den gemensamma mösspåtagningen nedanför Carolina Rediviva, där universitetets rektor leder påtagningen på slaget klockan 15. Som synes på denna bild är det inte bara uppsaliensiska eller svenska studenter som är välkomna, utan här deltar även personer från andra universitet.

foto på tre kvinnor och en man, alla i studentmössor, två av dem vanliga svenska studentmössor, de andra tv svarta från sina respektive länder

På detta fotografi från 1947 ur våra samlingar ser vi Tanja Sealborn från Nederländerna, Michéle Cazaux från Frankrike, Signe Larsson från USA och den svenske studenten Lennart Oldenburg. Fotografen är okänd – känner du till vem som tagit bilden, blir vi glada om du hör av dig till oss på biblioteket, så att vi får reda på detta.

En högupplöst kopia av bilden finner du här: Studenter på Valborg

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

« Äldre inlägg Nyare inlägg »