400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Kategori: Handskrifter (Sida 5 av 11)

Avtal med djävulen

Föremål 262 av 400:
Förskrivning till djävulen av Daniel Salthenius från 1718

Ett ovanligt livsöde kommer i dagen genom detta dokument. Detta är ett avtal med djävulen, skrivet av dåvarande studenten vid Uppsala universitet Daniel Salthenius (1701-1750).

bild på avtalet skrivet i brunt bläck på papper

”Jag Daniel Salhtenius giör med dig fan efterföljande Contract, som är At Du skall nu strax gifwa mig Svartboken, och lämna henne wid denna Eeck, at iag Morgon när iag kommer hit, finner henne, eller och istället för henne, en pung som aldrig trytes Rxdr Caroliner och femtioöresstycken uthi. Deremot lofwar jag dig att i min lifztid tiena tig och efter min död höra tig til med kropp och själ. Anno 1718 d. 30 Januarij.”

foto på en näverask som ser ut som en rulle, med en etikett på som säger att detta är salthenius näverask

Avtalet förvarades i en näverask, vilken även den finns bevarad i våra samlingar.

När detta och ytterligare ett avtal hittades, dömdes han till döden, en dom som omvandlades till ett fängelsestraff på grund av hans ungdom. När han suttit av sin tid begav han sig utomlands och slutade sitt liv som teologie professor i Königsberg. När han dog hade han det största privata biblioteket i hela Preussen, med stora mängder teologisk litteratur – någon svartbok fanns här dock inte. Detta öde kan te sig rätt oväntat med tanke på förskrivningarna – eller är det inte?

Avtalet har signum: X 240 [Salthenius]

Text och bild: Helena Backman

Pergamentbrev daterat 14 november 1413

Föremål 251 av 400:
Pantbrev på pergament från början av 1400-talet

För precis 605 å sedan, daterades detta brev, som idag finns i universitetsbibliotekets samlingar. Detta pantbrev är skrivet på tidig svenska. Det är inte lätt att läsa den medeltida skrivstilen, om du inte studerat paleografi eller forskat i sådana dokument, så att du fått upp en viss vana. En summering av brevet lyder: ”Karl i ’Hielgstada’ (Gällstad?) pantförskriver till Arvid Jonsson sin gård i Staby i Rystads sn, Åkerbo hd.”

första raderna i brevet i närbild

På bilden ovan: Alla the thetta bref høra hella se helsar jak Carl i Hielgstadhom æuerdheleca meth warom Herra. Kennes jak oppenbarlica meth thesso mino nerwaranda opno brefue mik hafua pantsat skælicom manne Awidh (!) Jonsson min gardh i Stafby, som er siexstan spanna afgeld, liggiande …

Brevet har signum: Pergamentsbrev av den 14 november 1413
Hela brevet kan du se i högupplöst version här, där du även finner en renskrivning av brevet: Pergamentsbrev av den 14 november 1413

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Leeuwenhoek i Wallersamlingen

Föremål 245 av 400:
Leeuwenhoek i text och bild i Wallersamlingen

tyckt porträtt med leeuwenhoek med lockig peruk och vit kravatt

Igår, den 24 oktober, var födelsedag för den  nederländske naturvetaren Antoni van Leeuwenhoek (1632-1723), något som bland annat Royal Society i London uppmärksammade i sociala medier.  Bland autograferna i Wallersamlingen finns material av och om Leeuwenhoek, bland annat ett tryckt porträtt, graverat av John Chapman.  Under Leeuwenhoeks porträtt återkommer han på en liten bild, sittande vid sitt skrivbord med ett av de mikroskop som han tillverkade. Genom sina iakttagelser genom dessa mikroskop gjorde han flera upptäckter, han var exempelvis den förste att se bakterier.

År 1680 blev Leeuwenhoek medlem av Royal Society i London. I Wallersamlingen finns ett brev på nederländska, daterat i Delft 9 november 1714, ställt till ”Mijn Heeren die vande Coninklijke Societeit in London”.

Mer material om och av Antoni van Leeuwenhoek i Wallersamlingarna hittar du i databasen Alvin samt vid sökning i katalogen över Wallers boksamling, Bibliotheca Walleriana.

inledningen på det holländska bevet

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Tryck med Leeuwenhoek sittande vid ett skrivbord

Pergamentband med olika handskrifter

Föremål 242 av 400:
Bok från Jesuitkollegiet i Braniewo med omslag av olika handskrifter

Runt ett exemplar innehållande tre tryckta teologiska verk från mitten av 1500-talet har bokbindaren fäst ett återanvänt, präntat pergamentblad, fodrat med ett blad med text i skrivstil. Här ser vi tydligt skillnaden mellan de stilar man använder för olika ändamål när det gäller handskrivna texter, precis som vi idag är vana vid att se handskriven text se mycket annorlunda ut än den tryckta stil – vilken en gång i tiden utformats utifrån en präntad stil – som vi ser i våra böcker och på nätet idag.

bild på insidan av bakre pärmen med två sorters handskrifter

Omslaget hålls på plats av läderremsor som fastsydda håller samman sidorna i boken i ryggen. Eftersom bandet inte har mer av omslag än så, är hela boken mycket lätt och lämpar sig bra att bära med sig eller ha med på resa, samtidigt som pergamentet skyddar inlagan bra.

Boken har använts flitigt av tidigare ägare. I den bakre delen av boken finns en mängd inbundna blanka blad, och en tidigare ägare har skrivit en mängd texter här.

uppslag med handskrivna anteckningar

Denna bok har kommit till Uppsala som krigsbyte från Braniewo i Polen, och en notering på det första inbundna verkets titelblad visar att den skrevs in i Jesuitkollegiets bibliotekskatalog 1613.

titelbladet med anteckning om Braniewo jesuitkollegium

Boken har signum: Obr. 67.133

Text och bild: Helena Backman

bild på bokryggen med präntad text i rött och brunt på pergament

 

Tycho Brahes namnteckning

Föremål 237 av 400:
Tycho Brahes namnteckning ur Wallers autografsamling

Läkaren Erik Waller (1875-1955) efterlämnade en stor handskriftssamling, bestående av ca 38 000 dokument, som förvärvades av Uppsala universitetsbibliotek. Här finner vi en stor mängd brev, men även läkarrecept, föreläsningsanteckningar och annat handskrivet material efter kända personer inom medicin och annan vetenskap. Här finns bland annat sidor ur stamböcker, urtagna ur sitt sammanhang.

Här finner vi ett par lösa blad med Tycho Brahes egen namnteckning.

vacker sida med teckning i mitten och autografen under

Signum: Waller Ms dk-00231

De enskilda bladen har troligen sålts ett och ett av säljare, för att på så sätt ge mer förtjänst.

större version av bladet

Signum: Waller Ms dk-00229

Detta och mer digitaliserat material med anknytning till Tycho Brahe i Uppsala universitetsbibliotek hittar du fritt tillgängligt på nätet.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom databasen Alvin)

bläckstämpel med uppgiften Waller MS Univ-bibl. Uppsala

Ätten Winstrups sköldebrev lagat

Föremål 235 av 400:
Adliga ätten Winstrups sköldebrev daterat 20 april 1658

Ett sköldebrev är ett dokument som visar att någon blivit adlad, och dessutom har rätt att använda ett heraldiskt vapen. Detta vapen beskrivs i detalj i dokumentets text, men avbildas också noggrant i brevet. Den person som i och med just detta sköldebrev fick sitt adelskap på pränt var biskopen i Lund Peder Winstrup (1605-1679). Han var den som tog initiativet till grundandet av universitetet i Lund, och rönte stor uppmärksamhet härom året, då hans kvarlevor genomgick en grundlig analys och under en kortare tid fanns att beskåda för den som var på plats i Lund.

det trasiga sköldebrevet

Hans sköldebrev finns dock här på Uppsala universitetsbibliotek, och tills helt nyligen har det varit i ett mycket trasigt skick. Nu har det dock genomgått en restaurering och revor och hål har lagats.

detalj med pergament som just klistrats ihop med tunt rispapper

Bokbindare Adam Larsson har försiktigt rengjort pergamentet samt fäst samman de åtskilda delarna och fyllt revor och hål  med tunt papper på ett bevarandemässigt säkert sätt, ett arbete som kräver professionell kunskap och stor noggrannhet. Resultatet är ett återigen hanterbart sköldebrev. Som förstås av detta arbete kräver våra äldre samlingar löpande handgriplig vård och omsorg för att bevaras för framtiden.

det rengjorda och hopklistade sköldebrevet

Text: Helena Backman
Foto: Adam Larsson

Fragment med Linnés namnteckning

Föremål 233 av 400:
Fragment av brev till okänd person, undertecknat av Carl von Linné

Erik Wallers autografsamling köptes in till Uppsala universitetsbibliotek efter hans bortgång 1955. Här kan vi finna autografer av mer eller mindre allmänt kända personer från 1500-talet och framåt, främst inom fältet medicin. Autograferna kan se olika ut – ibland är det en lång handskriven text, anteckningar på lösa papper, ett långt brev eller annan textmängd, ibland som här endast ett fragment där ändå själva signaturen framgår tydligt.

I samlingen ingår detta mycket fragmentariska brev, undertecknat av Carl von Linné. Att det rör sig om en personlig vän framgår av tilltalet, men vännens namn finns inte med. Fragmentet är uppklistrat på ett ark kartong, i sitt stympade skick.

bild på ett brev som fått större delen sönderklippt och därefter klistrats på grått papper

I Wallersamlingen finns dock en mängd andra brev och anteckningar av Linnés egen hand, liksom annat material som nämner eller handlar om Linné och hans gärning: Av och om Linné i Wallersamlingen. Men som detta fragment visar, är alla autografer av Linnés hand av intresse för en samling.

Här hittar du direkt till brevfragmentet i högupplöst version: Letter 1750-1799

Fragmentet har signum: Waller Ms se-01926

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Rund kapsel för pergamentrulle

Föremål 232 av 400:
Liten röd kapsel med guldtryck för pergamentrulle

I den Nordinska samlingen här på universitetsbiblioteket finns en liten rund kapsel. Denna behållare är utformad som en tub i papp, klädd med rödfärgat skinn och med dekor och titel tryckt i guld, precis som på en inbunden bok. Detta passar bra, eftersom den är till för förvaringen av en handskrift.

den första biten av pergamentrullen utrullad

Denna kapsel är tillverkad för en pergamentrulle från senare delen av 1400-talet, en rulle som utrullad är hela 138 cm lång, men endast 10,5 cm bred. Den prydliga texten är tydligt präntad. Lilla Rimkrönikan skildrar Sveriges historia, och vi kan bara ana hur många som läst denna genom de ytterligare dryga 500 åren som gått sedan dess nedtecknande.

på insidan av den öppnade kapseln- syns marmorerat papper

Själva kapsel är dock av ett ca 200-300 år yngre datum. På insidan är kapseln fodrad med grönt samt kammarmorerat papper.

Pergamentrullen med sin kapsel har signum: Nordin 725

Text och bild: Helena Backman

Vackert illuminerat bokomslag

Föremål 231 av 400:
Återanvända medeltida pergamentblad kring sen 1600-talsbok

Nog är de flesta medeltida pergamenthandskrifter en fröjd för ögat med sin oftast vackert präntade stil, ibland utsmyckade med dekorativa slingor, arbetade anfanger och illuminationer. Men inte ofta blir det så här vackert, då ett par blad ur en medeltida handskrift fått bli bokband till en modernare, tryckt bok.

hela framsidan av pärmen

På främre pärmen har en vacker illumination föreställande ”Kvinnan klädd i solen”. I Nya testamentets Johannes Uppenbarelser står nämligen att läsa: ”Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud.” Från 1200-talet och framåt tolkades denna kvinna ofta som Maria.

bokens rygg och baksida, målad med blomrankor i glada färger

Även pärmens baksida är vacker för ögat. Det är inte svårt att förstå varför någon valt just dessa sidor som omslag till en bok. Därför har dekorativa växtslingor och en liten fågel också överlevt in i vår tid.

detalj från omslaget med en liten gul fågel på en blomma med en grön och en röd vinge

Boken som fått detta omslag är Heinrich Arnold Stockfleths Orationes synodales, tryckt i Plauen 1699, och har signum: Obr. 49.331

Text och bild: Helena Backman

Märkvärdigheter på en söndag

Föremål 226 av 400:
Handskrivet arbete om märkvärdiga händelser i världshistorien som infallit på söndagar

I handskriftssamlingarna på universitetsbiblioteket finns ett manuskript som innehåller en förteckning från 1700-talet på märkvärdiga händelser som inträffat på söndagar. Författare är Johan Christian Höjer, och arbetet är dedikerat till den svenske kungen.

författarens namnteckning

Vilka märkvärdiga händelser står då uppräknade i denna förteckning? Författaren tycks ha haft en närmast övernaturlig kunskap om vilka bibliska händelser som tilldrog sig på speciella veckodagar, och listar dem i stor stil.

en notering ur handskriften

”Frälsaren inskrifven uti det Romerska Skatt Registret den Tjugosjunde Decembr.”

I mindre stil finns mängder av slag och drabbningar listade, de flesta med svensk seger som resultat. Även listor med viktiga årtal ur kungalängder finns med i stor mängd. Dessa datum känns något mer trovärdiga än de bibliska.

ett uppslag ur handskriften

Ytterligare två häften av Höjers hand finns jämte denna. Dessa innehåller ett manuskript till en bok som förtecknar märkvärdiga händelser som inträffat en torsdag, respektive detsamma för måndagar. Samtliga följer söndagsbokens mönster. Alltså kan vi läsa att det var på en torsdag som Jungfru Maria gick hem från Nasaret efter ett längre besök hos sin moster Elisabeth.

ett uppslag ur en bok med händelser på torsdagar

Kanske inte alla känner till att det var på en måndag som Jesus förbannade fikonträdet, en händelse som det står att läsa om i Matteusevangeliet.

detalj ur måndagsmanuskriptet

”År 34: Fikonaträdet förbannas d. 30 Martii.”

De tre manuskripten blev aldrig tryckta. Kanske hade Höjer haft för avsikt att sätta samman ytterligare fyra för de resterande dagarna i veckan. Vi får dock nöja oss med dessa.

De tre handskrifterna har alla signum: H 523

Text och bild: Helena Backman

« Äldre inlägg Nyare inlägg »