400

Uppsala universitetsbibliotek 400 år

Etikett: 1600-talet (Sida 1 av 7)

Undervisning i tider av epidemi

Schefferus handskrivna lista över studenter 1657
23 september, 2020 / / Inga kommentarer

Johannes Schefferus (1621-1679) var 1657 professor skytteanus vid Uppsala universitet. I en på universitetsbiblioteket bevarad lista över deltagarna i hans collegium, det vill säga hans studenter, skriver han att detta år låg undervisningen här i Uppsala till stor del nere, eftersom pesten härjade i Stockholm och på många andra ställen.

År 1657 gjorde därför Schefferus utläggningar över sitt kompendium i Politik (statskunskap) för en enda elev, Johannes Johansson Suuan (kanske Swan, uu skulle kunna stå för w), student från Småland. Ytterligare tre studenter är namngivna under året, till skillnad från ett normalt år, då listorna över hans studenter kunde göras långa.

Johannes Schefferus namnteckning i handskriften

Idag kan vi med våra digitala hjälpmedel och våra insatser för att skydda oss från smittspridning hålla igång undervisningen vid Uppsala universitet även under pågående pandemi.

Schefferus lista ingår i hans Vita, som har signum X 292 i vår handskriftssamling.
Denna handskrift finns även utgiven i tryckt, mer lättläst form:
Ioannis Schefferi Argentoratensis vita

Text: Anna Fredriksson/Helena Backman
Foto: Helena Backman

Silverbibeln – ett världsminne på Uppsala universitetsbibliotek

en uppslagen pärm av silver med en mängd dekor i relief, på framsidan en naken dam och på baksidan en vapenskäld
17 april, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 400 av 400:
Silverpärmarna till Codex argenteus, den främsta källan till det gotiska språket

Vi är framme vid det sista föremålet i denna kavalkad av föremål i och runt våra samlingar på Uppsala universitetsbibliotek. Ni är många som följt oss från start, och vi hoppas att ni nu fortsätter följa denna blogg, som kommer ledsaga er under bibliotekets jubileumsfirande under 2020 och 2021.

framsidan av pärmen med en naken dam som håller silverbibeln i ena handen, över henne ett par putti och en bevingad gestalt, samt Theoderik som sitter och skriver Silverbibeln på sin kammare
Silverpärmens framsida, utförd på uppdrag och donerad av
Magnus Gabriel De la Gardie 1669.

Silverbibeln drar som upptagen i UNESCO:s världsminnesregister en mängd turister till biblioteket varje år, och har därför ett eget rum i vår utställningssal på Carolina Rediviva. Handskriften har också en egen webbplats hos oss, där du kan läsa allt om denna handskrift och dess historia, betydelse och den forskning som skett omkring den under århundradena sedan 1669.

Välkomna att fira Uppsala universitetsbiblioteks första 400 år med oss! Vi ser fram emot nästa 400 år och vad dessa ska föra med sig för ett modernt universitetsbibliotek med stora fysiska kulturarvssamlingar och ett ännu större dagsaktuellt och digitalt utbud.

Text: Helena Backman
Bild: Magnus Hjalmarsson (genom Alvin)

Amore pacis – karta över Tyskland

kartans kartusch i närbild med två lejon och texten Amore Paces
6 mars, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 387 av 400:
Karta över Tyskland med omgivningar under Trettioåriga kriget

En karta med titeln Amore Pacis i våra samlingar är utförd efter Westfaliska freden år 1648 och visar slagen under Trettioåriga kriget. Längst upp på kartan ser du det svenska riksvapnet flankerat av två krönta lejon. Här finns även de olika generalerna och deras slag listade, däribland en uppräkning av de svenska generalerna och deras regementen.

Detalj från kartan med en lista över de svenska generalerna som deltog i trettioåriga kriget

I samlingarna på Uppsala universitetsbibliotek finns en vackert utförd karta, ritad av Carl Heinrich von der Osten på uppdrag av kvartermästare Cornelius von dem Busch. Trycket är därefter utfört ca 1649-1650 i Frankfurt am Main i ett tryckeri tillhörigt Matthäus Merian d.ä. (1593-1650).

hela kartan över tyskland

Kartan har signum: Kartor Historiska Nyare tiden Särsk. delar Största format.
Du kan se kartan i högupplöst digital kopia: Amore pacis

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Grekisk handskrift med liturgiska texter

detalj från handskriften med dekorativa drolerier
16 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 367 av 400:
Liturgisk text på grekiska med musiknoter från 1500- eller 1600-talet

Detalj från handskriften

Även vi som inte kan läsa varken klassisk grekiska eller notationer kan ändå njuta av de vackra initialerna och anda utsmyckningar på sidorna i denna ofullständiga volym.

Handskriften har signum Gr. 23 i våra samlingar.
Du ser hela handskriften i digital form här: Gr. 23 – Liturgical texts with musical notation
Handskriften ingår även i databasen Manuscripta – A Digital Catalogue of Manuscripts in Sweden: Uppsala University Library, Gr. 23

ABC-bok på samiska och svenska

detalj från uppslag i boken med bönen fader vår på svenska och samiska
10 januari, 2020 / / Inga kommentarer

Föremål 365 av 400:
ABC-bok från med parallelltext på samiska och svenska

I den lilla rara boken Swenske och Lappeske ABC Book kan du lära dig läsa både på svenska och på det samiska språket. På titelsidan, tryckets första blad, läser du hela alfabetet i olika stilar. Alfabetet är naturligtvis gemensamt för de båda språken här i Sverige.

ABC-boken är tryckt av boktryckare Eskil Mattsson i Uppsala år 1638.

Titelsidan av Swenske och Lappeske ABC Book

Boken innehåller kortare texter, på varje uppslag på svenska på den vänstra och samiska på den högra sidan. Texterna är uppbyggliga, så som exempelvis Fader vår här ovan, eller andra kortare böner att använda till vardags.

Till Universitetsbiblioteket kom detta exemplar 1797 som gåva av den Anders Schönberg den yngre (1737-1811), som själv författat böcker inom politik och historia. I samma volym finns ytterligare tryck med språkvetenskaplig inriktning.

Hyllsignum: Sv. Språkvet. Sbd. 41.331

Text och bild: Helena Backman

Henrik Frankelins stambok

en man dras i en släde dragen av en hummer
31 december, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 363 av 400:
Henrik Frankelins stambok från sekelskiftet 1600

Bland alla de digitaliserade stamböckerna på Uppsala universitetsbibliotek finner vi ibland sådana som fått speciellt många och trevliga illustrationer. I denna tidiga stambok i samlingarna, som innehåller tillskrifter från tiden 1582 till 1610, finner vi en mängd färgglada vapensköldar.

En noshörning pryder en vapensköld i stamboken.

Ägaren till stamboken, Henrik Frankelin (1550?-1610), var född i England, men flyttade senare till Sverige där han var i kunglig tjänst. Under resor i Sverige och på kontinenten fylldes hans stambok med tillskrifter från personer i det samhällsskikt som han rörde sig i.

En vapensköld med avhuggna vildsvinshuvuden.

Stamboken har signum: Y 52
Här kan du bläddra i hela stamboken: Henrik Frankelins stambok.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Falsk Moliere-autograf

namnteckning över ett rött sigill
25 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 352 av 400:
Falsk namnteckning i Wallers autografsamling

Vi har redan tidigare i denna blogg visat exempel ur Erik Wallers autografsamling, som efter hans död 1955 köptes in till Uppsala universitetsbibliotek. Bland alla fantastiska autografer som han samlade på sig genom åren, finns en betydligt mindre underavdelning med konstaterat falska autografer.

Bland dessa finns en signatur som tillskrivits Moliere (1622-1673), men denna är falsk. Nog kan en sådan här handling ändå sätta fantasin i rörelse – hur många falska autografer kan det finnas på marknaden, där samlare slåss om de mest kända personernas efterlämnade spår? Och hur många av de autografer och andra efterlämnade anteckningar som finns bevarade i arkiv, bibliotek och museer kan ha ett tvivelaktigt ursprung? Som tur är finns det idag många specialister som är snabba på att avslöja falska namnteckningar, så uppstår tvivel finns det alltid expertis att tillgå.

ett avklippt papper med handskriven text över namnteckning och rött sigill
Hela fragmentet där Molieres förfalskade namnteckning återfinns.

Se en högupplöst version av den falska Moliere-autografen: Receipt.
Här kan du också se fler falska autografer ur Wallersamlingen.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek (genom Alvin)

Snittfärg från 1941 i bokbinderiet

närbild på en glasflaska där det runnit röd färg över pappersetiketten som lyder: snittfärg.
8 november, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 345 av 400: Röd snittfärg i bokbinderiet från 1941

Ibland hittar våra medarbetare saker i gömmorna som förmodligen helt enkelt glömts bort genom åren. Något som på avstånd ser ut som en blodig flaska visar sig innehålla röd snittfärg, det vill säga färg att måla boksnitt med. Etiketten är prydligt daterad ”21 juni 1941”. Vi kan anta att färgen var i ett betydligt mer flytande skick detta datum.

tre gamla glasflaskor på ett bord, samtliga innehållande rester av snittfärg

Flaskan med röd snittfärg är inhandlad hos firman Edvard Schneidler AB i Stockholm. Detta företag räknar sina rötter i det bokbinderi som den tyske bokbindaren Jost Schneidler startade i Stockholm 1673. Schneidler Grafiska arbetar idag fortfarande inom den grafiska branschen.

Text och bild: Helena Backman

Astronomiska illustrationer utsmyckade med blommor

ett litet diagram i en marginal med två små tryckta blommor i nederkanten
21 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 337 av 400:
Keplers Astronomia nova från 1609 med blommor kring diagram och illustrationer

Kanske är det inte blommor du tänker på i första hand, då du slår upp ett vetenskapligt verk i astronomi. I illustrationerna till Astronomia nova av den tyske astronomen Johannes Kepler finner du emellertid små utsmyckande blommor.

en illustration i form av cirklar som beskriver något astronomiskt, med en tryckt blomma i de fyra hörnen

En kan tänka att dessa utsmyckningar skulle kunna lätta upp en annars rätt tung vetenskaplig text. Jag får dock erkänna att dessa blomornament inte var det första jag såg, då jag slog upp detta verk, och inte hjälper upp förståelsen. Det är dock en vacker detalj att vila ögonen på.

Detta exemplar av Keplers Astronomia nova har signum: Obr. W.1 i våra samlingar.

titelsidan på boken

Text och bild: Helena Backman

Åtskilliga avhandlingar i astronomi

diagram över månens faser
14 oktober, 2019 / / Inga kommentarer

Föremål 334 av 400:
Handskrift med avhandlingar i astronomi från 1600-talet

I ett grönfärgat pergamentband från 1600-talet i våra handskriftssamlingar finner vi sex nedskrivna texter i astronomi av okänd hand.

en text med en illustration i form av ett jordklot med en stad och ett fartyg på dess övre hälft

I en text med titel Quaestiones Astronomica in Sphraeram Ionnis de Sacrabosco, hittar vi de illustrationer som finns i detta inlägg. Den Sacrabosco som nämns är den engelske matematikern och astronomen Johannes de Sacrobosco (ca 1195-1256), eller – som han hette på sitt modersmål – John of Holywood. Hans lärobok Libellus de sphaera var den mest använda läroboken i astronomi som användes vid universiteten under hela medeltiden.

ett blad med snirklig skrift i svart bläck, med en röd illustration bestående av ringar och linjer i ett intrikat mönster

Denna skrift har signum: A 25
Du kan se och läsa hela handskriften i digital form här: Åtskilliga avhandlingar i astronomi.

Text: Helena Backman
Bild: Uppsala universitetsbibliotek genom Alvin

« Äldre inlägg